Vi ville undersöka om det var möjligt att pÄ en begrÀnsad budget bygga och programmera en Live Slow Motion-maskin för att generera repriser under en TV-sÀndning. Utan tillgÄng till dyrare specialtillverkad hÄrdvara skulle allt skötas i mjukvara pÄ i grunden en vanlig konsument-PC. Vi ville sÄ lÄngt som möjligt att vÄr maskin skulle efterlikna de etablerade produkter som anvÀnds i TV-branchen dÄ vÄr förhoppning var att maskinen skulle kunna utnyttjas av TV-studenter efter fÀrdigstÀllandet. Vi ville dock inte begrÀnsa oss för mycket, utan vi skulle försöka förbÀttra de saker vi ansÄg behövde förÀndras..

Syftet med vĂ„r studie var att undersöka KME-förskollĂ€rarens kompetenser i arbetet med de estetiska uttrycksformerna. Vi var intresserade av att undersöka om dessa kompetenser skiljde sig frĂ„n förskollĂ€rare utan KME som huvudĂ€mne. DĂ€rför stĂ€llde vi oss frĂ„gorna om hur och varför KME-förskollĂ€rare, respektive förskollĂ€rare utan KME som huvudĂ€mne, arbetar med de estetiska uttrycksformerna. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med sex förskollĂ€rare, tre med och tre utan KME som huvudĂ€mne. Det empiriska materialet har vi analyserat utifrĂ„n följande teoretiska begrepp: Återskapande, omskapande och nyskapande, estetiska uttrycksformer utifrĂ„n intryck och uttryck, multimodalitet, estetiska uttrycksformer som ett sĂ€tt att uttrycka sig pĂ„ samt estetiska uttrycksformer för att stĂ€rka individen.

Denna studie handlar om hur frivilligorganisationer samarbetar i nÀtverk i syfte att förbÀttra mÀnniskornas villkor i u-lÀnder, med fokus pÄ hiv/aids. Att arbeta i nÀtverk har fÄtt en allt större betydelse det senaste decenniet och det har blivit viktigare att samarbeta över organisationsgrÀnserna. Syftet med studien Àr sÄledes att undersöka pÄ vilka sÀtt frivilligorganisationer samarbetar i nÀtverk för att uppnÄ gemensamma mÄl, i detta fall med uppgift att förbÀttra villkoren för hivsmittade i u-lÀnder. För att fÄ en djupare förstÄelse kommer LÀkare Utan GrÀnsers och Afrikagruppernas arbete att belysas. Teorier som anvÀnds Àr socialt nÀtverk, nÀtverksynsÀttet samt en beskrivning av hur nÀtverksorganisationer ser ut.

Under vÄren 2014 genomfördes en kvalitativ intervjustudiemed fem matematiklÀrare som undervisar i Ärskurserna 7-9 i en svensksmÄstadskommun. Studien har ett sociokulturellt perspektiv som utgÄngspunkt ochhar inspirerats av fenomenografisk ansats. Tidigare forskning beskrivermatematikÄngest ur ett internationellt perspektiv. I Sverige har begreppetmatematikÄngest inte uppmÀrksammats i sÄ hög utstrÀckning. Syftet med den hÀrstudien var att undersöka hur nÄgra lÀrare uppfattar begreppet matematikÄngest,hur de uppfattar elever med matematikÄngest och hur de uppfattar att skolan kanförebygga och motarbeta att elever fÄr negativa kÀnslor till matematik.

Problematiken som ligger till grund för denna studie Àr att vi har uppmÀrksammat tendenser till att bilder och bildskapande anvÀnds som tidsfördriv pÄ förskolor. Processen och efterarbetet Àr inget som lÀggs nÄgon större vikt vid. Samtidigt visar tidigare forskning att interaktion i samband med bilder och bildskapande Àr av betydelse för den sprÄkliga förmÄgan hos barn.DÀrför vill vi genom att studera interaktion och kommunikation mellan pedagoger och barn i aktiviteter kring bilder och bildskapande, bidra med kunskap kring hur sprÄkliga praktiker skapas.Med utgÄngspunkt i delar av det sociokulturella perspektivet har studien genomförs med kvalitativa metoder, i form av öppna observationer vilka har dokumenterats med videoinspelning och fÀltanteckningar. Empirin har sedan analyserats med hjÀlp av interaktionsanalys.I studien framkom det att pedagogens nÀrvaro och engagemang samt utformningen av förskolans miljö Àr betydande. Slutsatsen i studien Àr att om pedagogen ska kunna skapa goda sprÄkliga praktiker kring bilder och bildskapande, Àr det av betydelse att aktiviteterna Àger rum pÄ platser dÀr det inte Àr störande ljud och spring frÄn andra runt omkring.

Forskningslitteraturen har inte en enhetlig syn pÄ vilka effekter inkluderandet av spel i matematikundervisningen har pÄ elevers lÀrande och motivation. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka lÀrares beprövade erfarenheter av att anvÀnda spel i matematikundervisningen, för att pÄ sÄ sÀtt fördjupa kunskaperna kring vilka effekter lÀrarna anser spelen har pÄ elevers lÀrande och motivation. För att nÄ syftet stÀlls följande frÄgor; Vilka typer av spel anvÀnder lÀrarna sig av i sin undervisning och med vilken frekvens anvÀnder de spelen i undervisningen? Vad beskriver lÀrarna för syfte med att anvÀnda spel i matematikundervisningen? Vilken effekt beskriver lÀrarna att spelen har pÄ elevers lÀrande i, och attityder till, matematik? UtifrÄn frÄgorna har en empirisk undersökning genomförts. Som metod anvÀndes kvalitativa semistrukturerade intervjuer som följde en intervjuguide.

Syftet med denna uppsats var att utröna vilka möjligheter vi som nyutexaminerade utan sjöerfarenhet har för att kunna konkurrera om en position pÄ ett landbaserat företag som Àr aktivt inom sjöfartsbranschen. Vi anser detta vara relevant dÄ arbetsmarknaden för svenskt dÀcksbefÀl har förÀndrats mycket de senaste 10 Ären. Vi anvÀnde oss av den kvalitativa metoden dÄ denna metod passar syftet; att intervjua landbaserade företag inom olika branscher och dÀrigenom undersöka om en sjökaptensexamen anses vara en tillrÀcklig kompetens för att erhÄlla anstÀllning iland. För att undersöka detta anvÀnde vi oss av telefonintervjuer samt bokade möten med bland annat personalchefer och högt uppsatta inom organisationen. Resultaten varierade mellan de olika företagen, vissa företag kunde tÀnka sig att anstÀlla en nyutexaminerad utan sjöerfarenhet medan andra ansÄg att sjöerfarenhet eller annan högre akademisk utbildning var mycket önskvÀrd dÄ vissa positioner krÀver mer inriktad kunskap inom till exempel ekonomi, juridik eller logistik..

Syfte: Syftet med den hÀr studien var att vÀrdera hur bra ett stenopeiskt hÄl fungerar som kontrollmetod av refraktionen.Metod: I studien anvÀndes 35 försökspersoner i olika Äldrar och med varierande synfel. Det var endast höger öga som anvÀndes i studien, och vÀnster öga var dÀrför ockluderad med en opak, svart lins under hela undersökningen. Först gjordes en refraktion pÄ höger öga, för att fÄ fram försökspersonernas rÀtta korrektion. DÀrefter mÀttes visus sex gÄnger; första gÄngen med bÀsta korrektion, utan stenopeiskt hÄl, andra gÄngen med bÀsta korrektion, med stenopeiskt hÄl, tredje gÄngen med en ?dimning? pÄ +2,0 D, utan stenopeiskt hÄl, fjÀrde gÄngen med en ?dimning? pÄ +2,0 D, med stenopeiskt hÄl, femte gÄngen med en ?dimning? pÄ +1,0 D, utan stenopeiskt hÄl, och sjÀtte gÄngen med en ?dimning? pÄ +1,0 D, med stenopeiskt hÄl.

Bakgrund: Att bli förÀlder Àr en omvÀlvande hÀndelse och ett antal studier har gjorts pÄ hur det pÄverkar matvanorna. Resultaten pekar Ät lite olika hÄll, men det verkar som att det frÀmst Àr mammans kost som pÄverkas och ofta till det sÀmre jÀmfört med kostrÄden. FÄ svenska studier har gjorts inom Àmnet. Med hjÀlp av data frÄn den nationella kostundersökningen Riksmaten 2010/2011 har denna studie undersökt hur det ser ut i Sverige.Syfte: Att undersöka skillnader i livsmedelsval och nÀringsintag samt följsamhet av Livsmedelsverkets kostrÄd bland kvinnor och mÀn i hushÄll med eller utan barn.Metod: Studien bygger pÄ sekundÀr analys av data frÄn Riksmaten 2010/2011. Deltagarna som uppfyllde urvalskriterierna delades in i fyra grupper; kvinnor med barn, kvinnor utan barn, mÀn med barn samt mÀn utan barn.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur elever vill arbeta med matematik. Genom hela arbetet har vi haft barns perspektiv som utgÄngspunkt. Det Àr elevernas upplevelser och tankar formulerade i ord som vi genom denna uppsats vill lyfta fram. Hur vill eleverna arbeta med matematik ifrÄga om arbetsform, undervisningsmetod samt undervisningsmaterial? Eleverna som medverkat i undersökningen gÄr i Ärskurs 3.

Titel: Vilka konsekvenser fÄr lÀrares val av metoder inom matematikundervisningen för eleverna? Teacher?s choice of method for maths-instruction; what are the consequences for the pupils? Författare: Maria Axtelius och Lotta Cronvall (2009). VÄrt syfte med denna undersökning Àr att undersöka vad elever i skolÄr tre tycker om matematiken i skolan och varför. Ett annat syfte Àr att fördjupa kunskapen kring hur lÀrare kan motivera barn i matematikundervisningen för att de ska nÄ upp till gÀllande kunskapsmÄl, samt hur lÀrare kan utmana de elever som med lÀtthet nÄr upp till mÄlen. MatematikÀmnet Àr ofta förekommande i skoldebatten, och det Àr viktigt att eleverna bibehÄller det intresse som ofta finns nÀr de börjar i skolÄr ett.

The purpose of this study is to investigate how power is distributed in the mathematics classroom and how students achieve agency when ICT (Information and communication technology) is used as a teaching tool. Three learning situations, structured by mathematics, are analysed: in the first situation mathematics is taught in a traditional way, in the second mathematics is taught in interdisciplinary projects, and in the third mathematics is taught using ICT as a pedagogical tool. The theoretical concepts of power and agency are used as analytical tools within a socio-political framework. The concept of power is used to assess the students? ability to influence their learning and degree of inclusion in the three learning situations.

Denna studie behandlar frÄgan om fyra grundskollÀrares syn pÄ laborativt undervisningsmaterial i matematikundervisningen. Studien utgÄr frÄn bakgrunden som presenterar varför studien Àr aktuell. Studien fortsÀtter till litteraturöversikten som presenterar tidigare forskning bakom laborativt undervisningsmaterial i matematikundervisningen. Det sociokulturella perspektivet som utgÄr frÄn tanken av lÀrande genom handling och lÀrande i meningsfulla sammanhang skapar den teoretiska grunden till denna studie och underlÀttar analysen av lÀrarnas beskrivningar. Studien besvarar tre preciserade frÄgestÀllningar som har fokus i hur lÀrarna beskriver arbete med laborativt undervisningsmaterial, vilka för-och nackdelar lÀrarna ser med materialet och hur lÀrarna ser pÄ kollektivt lÀrande.

Tidigare forskning har visat att organisationsförÀndringar kan ha starkt negativ inverkan pÄ personalen. Begreppet organisationsförÀndring Àr dock ofta vagt definierat vilket medför svÄrigheter att generalisera resultaten av tidigare studier. Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella samband mellan organisationsförÀndringar, hÀlsa och arbetssituation samt om effekterna skiljer sig signifikant mellan förÀndringar med- respektive utan personalneddragningar. Hypotesen var att personer som har genomgÄtt en organisationsförÀndring, i synnerhet en som innefattat personalneddragningar, rapporterar sÀmre hÀlsa, lÀgre grad av inflytande och kontroll, lÀgre samhörighet med organisationen samt högre anstÀllningsotrygghet. Datainsamlingen Àr gjord av Statistiska CentralbyrÄn.

NÀr den andre representeras i Metro sker det pÄ ett negativt laddat sÀtt. Han klÀr och smyckar sig underligt, och Àr del av en underutvecklad bondekultur. Denna primitivitet yttrar sig i klumpiga försök att skapa sporter som kan liknas vid irrationella upptÄg. Den andres primitivitet visar sig Àven i okunskap om sin omvÀrlds kulturer, men Àven i oberÀkneligt vÄld mot sig sjÀlv eller andra till synes helt utan förklaring. Han beskrivs Àven som nÄgon som saknar egen identitet och dÀrmed helt saknar spÄr av personliga drag och egenskaper..