Den genomförda studien styftade till att synliggöra upplevelser av specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter i Àmnet matematik i grundskolans senare Är, utifrÄn ett elevperspektiv. Eleverna hade genom sin skolgÄng samlat pÄ sig enorma erfarenheter kring matematiken och studien ville försöka fÄ en inblick i deras verklighet. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med tre pojkar, en i Är Ätta och tvÄ i Är nio, kring deras upplevelser. Studiens resultat, informanternas upplevelser, stÀmmer vÀl överrens med litteraturstudierna inom Àmnet. Informanterna Äterger liknande bilder av lektionerna, först genomgÄng vid tavlan sedan enskild fÀrdighetstrÀning i böckerna.

En nÀrlÀsning av Jonas Gardells Torka aldrig tÄrar utan handskar - 1. KÀrleken med fokus pÄ sjukdomen aids och dess framstÀllning i romanen. Analysen Àr uppdelad i tre delar: den medicinska, sociala och diskursanalytiska aspekten..

Att anvÀnda laborativt material ger eleverna möjlighet att uttrycka sina kunskaper pÄ ett annat sÀtt Àn i ett traditionellt arbetssÀtt. Det laborativa materialet Àr av stor betydelse dÄ eleverna pÄ olika sÀtt kan uttrycka kunskap med hjÀlp av materialet. Detta Àr en aktionsforskningsstudie gjord pÄ tvÄ skolor i södra Sverige. Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur elevers förmÄgor i matematik kan synliggöras för bedömning. Syftet vÀxte fram genom det utvecklingsbehov som identifierades pÄ vÄra VFU-skolor.

I studien undersöks om ett laborativt arbetssÀtt pÄverkar 46 elevers intresse och förstÄelse för matematik. Genom enkÀter av flervalskaraktÀr studeras elevernas instÀllning till matematik och hur en bra matematikundervisning ska vara. Genom kvalitativa intervjuer med sju matematiklÀrare undersöker vi hur de ser pÄ laborativ matematik och hur de lÀgger upp sin undervisning, DÄ urvalet Àr litet gÀller resultatet endast för studien.Gensvaret pÄ laborationer och praktisk problemlösning tyder pÄ att de flesta uppskattade att arbeta i grupp pÄ ett mer praktiskt och undersökande sÀtt och flertalet kunde ta till sig den nya kunskapen. Om laborativa inslag höjer elevernas kunskapsnivÄ kunde inte pÄvisas under studien. EnkÀtsvaren visar att eleverna ibland finner matematiken lÀtt och ibland svÄr, att vissa avsnitt Àr roliga, medan andra Àr trÄkiga.

Examensarbetet behandlar matteidrott, vilket Àr Àmnesövergripande undervisning inom skolÀmnena matematik och idrott och hÀlsa. DÀr idrotten ska ses som medlet för att nÄ fram till mÄlet som Àr matematiken. Det vill sÀga att examensarbetet handlar om laborativ matematik med kroppen som konkretiserande verktyg.Syftet med examensarbetet Àr att försöka ge ett didaktiskt bidrag genom vilket traditionell matematikundervisning möjligen kan utvecklas. Genom genomförandet av en fallstudie ur ett sociokulturellt perspektiv undersöka om elevers referensbilder i matematikomrÄdet geometri kan utvidgas genom den matematik de genomför inom Àmnet idrott och hÀlsa.Undersökningens data samlades in genom ett tillvÀgagÄngssÀtt som benÀmns som mixed methods i metodlitteratur, vilket bidrar till studiens tvÄ infallsvinklar. En med intervju för insamling av kvalitativ data och en med enkÀt (matematikdiagnoser) för insamling av kvantitativ data.

I mitt arbete vill jag medvetengöra sinnens betydelse. Motivationen till examensarbetets upplÀgg och frÄgestÀllning har vuxit fram, i takt med arbetet som blivande musikterapeut. Av den litteratur jag anvÀnt och den metod jag utbildats i, har det bÄde stÀrkt och inspirerat. MÀnniskans sinne Àr av stor betydelse. De slutsatser jag drar Àr utifrÄn arbetet med tvÄ barn med autism, FMT-metodens grundidéer, samt faktadelar, som i citat presenteras.

Ett problem som jag sÄg nÀr jag var ute pÄ praktik var hur elevernas intresse och instÀllning till de naturvetenskapliga Àmnena för vissa elever Àr negativa vilket leder till att de inte vill arbeta med Àmnena. Tidigare forskning visar att detta intresse och instÀllning hos barn och ungdomar sjunker med de stigande Äldrarna. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilken instÀllning som eleverna har till de naturvetenskapliga Àmnena som undervisas i den svenska skolan. Utöver detta undersöks Àven vilka Äsikter som dessa elever har till vad som ska göras för att de ska fÄ en positiv instÀllning till dessa Àmnen. Denna undersökning genomfördes med en kvantitativ enkÀtstudie hos fyra klasser med elever i Ärskurs 9 vid en kommunal skola.

Alla mÀnniskor bÀr pÄ erfarenheter och upplevelser av olika slag. FrÄgan Àr hur vÄra tidigare erfarenheter pÄverkar oss. Studien belyser nÄgra lÀrarstudenters berÀttelser om mötet med Àmnet matematik frÄn grundskola till högskola. Studien behandlar faktorer i erhÄllen undervisning av betydelse för utvecklingen inom Àmnet, samt hur tidigare erfarenheter kan komma att pÄverka den egna undervisningen i matematik. Eftersom studien inriktar sig pÄ lÀrarstudenters berÀttelser anvÀndes en narrativ ansats med kvalitativa intervjuer som metod.

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att undersöka lÀrarens val och anvÀndning av matematiklÀromedel i grundskolans tidigare Är. Med lÀromedel avses i denna studie det material som syftar till att hjÀlpa eleven att tillÀgna sig kunskaper i matematik. Exempel pÄ de lÀromedel som förekommer i studien Àr lÀrobok, egenproducerat material, informations- och kommunikationsteknik (IKT) samt konkret material som ger möjlighet för flera sinnen att verka. Vi har valt att genomföra vÄr studie med stöd av tvÄ delstudier, intervju och observation. VÄra intervjuer synliggör i huvudsak lÀrarens syn pÄ vad som Àr viktigt vid lÀrande i matematik samt vad som ligger till grund för valet av lÀromedel.

Syfte: Att testa lÄgkontrastvisus med och utan blÀndning, fÀrgsinnespÄverkan samt komfort med fem sol- och filtersolglasögon frÄn Multilens, för att se hur var och en av glasen pÄverkar detta och för att jÀmföra skillnader mellan solglasen och filtersolglasen i bestÀmda par.Metod: 28 personer testade de olika solglasen; Pol B, pol G, och pol G15 och de bÄda filterglasen: C1 pol 3 och 511 pol 3. Resultaten jÀmfördes var för sig och i sol- och filterglaspar mellan pol B ? 511 pol 3 och C1 pol 3 ? pol G15. Pol G var neutral i sol- och filterglasjÀmförelsen. Varje glas testades ovanpÄ deltagarens habituella korrektion för lÄgkontrastvisus med en logMAR 10% kontrasttavla med och utan Brightness Acuity Tester.

Denna studie handlar om kommunikativa uttryck hos elever med grav utvecklingsstörning och utan verbalt tal. Det Àr en kvalitativ studie med en fenomenologisk ansats. Syftet Àr att beskriva uttryckshandlingar hos elever med grav utvecklingsstörning pÄ en gymnasiesÀrskola ur ett kommunikativt perspektiv. Resultaten visar hur de genom att uttrycka kÀnslor och anvÀnda sig av kroppssprÄk, gester och ljud ofta lyckas pÄverka och uppnÄ delaktighet i sociala sammanhang. .

Arbetets syfte har varit att undersöka hur elever i matematiksvÄrigheter uppfattar matematikundervisningen, sin egen förmÄga i matematik samt att försöka identifiera faktorer som skulle kunna medvetandegöra eleven om den egna kompetensen.Metoden var enskilda kvalitativa intervjuer utifrÄn semistrukturerade frÄgestÀllningar innehÄllande ett mindre kvantitativt moment. Sex elever frÄn tre klasser i Ärskurs 7 deltog.Resultatet visar att eleverna uppfattar matematikundervisningen som tyst eget arbete i lÀroboken, fÄ lÀrargenomgÄngar, eleven styr sjÀlv arbetet, vÀntetiden pÄ lÀrarhjÀlp Àr lÄng, proven visar vad eleven kan, inga alternativa arbetsformer förekommer och lektionerna Àr stökiga. Specialundervisningen uppfattas genomgÄende som positiv.Eleverna har mycket svÄrt att ange sin matematiska förmÄga. Det kvantitativa momentet visar dock att flickorna antingen bedömde sin förmÄga korrekt eller undervÀrderade sig sjÀlva medan pojkarna i högre grad övervÀrderade sin förmÄga.Strukturerad undervisning innehÄllande formativ bedömning, dÀr lÀrare, elev och kamrater gemensamt ansvarar för kunskapsutvecklingen, anses framgÄngsrik för att medvetandegöra elever i matematik svÄrigheter om sin förmÄga..

NÀr Àr en bild fÀrdig och vem bestÀmmer det? Hur viktig Àr en skiss? I denna uppsats forskas det om vem som har rÀtt att avgöra i vilket stadium ett visuellt projekt befinner sig i. Undersökningen tar avstamp i den akademiska modell som innebÀr att nÄgon annan Àn kreatören avgör om ett projekt Àr slutfört eller behöver kompletteras. En handfull mer eller mindre kÀnda svenska bildskapare intervjuas om deras syn pÄ den kreativa processens slutskede. Som artefakt presenteras en serienovell som skapats utan möjlighet att i efterhand redigera eller Àndra det som ritats och utan tillgÄng till förstudier eller skisser..

Att matematik inte Àr det mest populÀra Àmnet i skolan Àr ingen nyhet. Flera undersökningar, nationella som internationella, visar pÄ sjunkande attityder till Àmnet. Detta arbete syftar till att undersöka grundskoleelevers attityder till matematik, samt om det förekommer skillnader i attityd mellan yngre och Àldre elever. För att undersöka detta har enkÀter besvarats av 334 elever i Ärskurs 3-9, det vill sÀga elever i Äldrarna 9-15 Är. Undersökningen genomfördes i tre skolor frÄn tvÄ olika kommuner i mellersta Sverige.

Inom spelvÀrlden finns det mÄnga karaktÀrer med stereotypiska drag, som t.ex. har skurkar ofta spetsigare drag medan de goda har mjukare former. Dessa karaktÀrer Àr skapade för att vi snabbt ska kunna identifiera dem, dÄ mÀnniskor har en tendens att tolka andra utifrÄn de stereotypa drag som de finner hos personen. Denna studie undersöker om det Àr möjligt att skapa en viss typ av spelkaraktÀr utan att följa den stereotypiska mallen men ÀndÄ kunna förmedla vad för typ den Àr. För att ta reda pÄ det har en litteraturstudie och analys av kÀnda spelkaraktÀrer genomförts.