Rapporter frĂ„n bland annat skolverket visar att intresset för matematik har minskat under de senaste Ă„ren, samt att eleverna har svĂ„righeter med att klara godkĂ€nt i Ă€mnet. Syftet med arbetet var att undersöka elevernas synpunkter till matematikundervisningen, med fokus pĂ„ lĂ€rarna, lektioner, förstĂ„else, lĂ€xor och lĂ€roboken. Vi anvĂ€nde oss av kvalitativa intervjuer dĂ€r vi intervjuade elever pĂ„ tvĂ„ gymnasieskolor i Boden och Älvsbyn, för att fĂ„ deras synpunkter pĂ„ matematiken. Resultatet av vĂ„ra intervjuer med eleverna visar pĂ„ att lĂ€rare har stor betydelse för hur eleverna uppfattar matematiken. Eleverna tyckte att lĂ€raren mĂ„ste kunna göra matematiken intressant och vilja att de ska lĂ€ra sig.

Syfte med arbetet var att ta reda pÄ om, pÄ vilket sÀtt och varför dialogen anvÀnds i matematikundervisningen. Fokus har legat pÄ att se hur dialogen kan individualiseras utifrÄn elevers olika behov och möjligheter. Jag har sjÀlv upplever svÄrigheter med att anvÀnda dialogen som pedagogsikt redskap med elever som har sociala svÄrigheter och lÄg kunskapsnivÄ. DÀr av val av Àmne. Studien Àr kvalitativ dÀr den semistrukturerade intervjun, observation samt strategiskt urval anvÀnts som metod.

I samband med min tidigare gymnasieutbildning pÄ byggprogrammet har jag reflekterat att skolans matematikÀmne skulle kunna samarbeta med ett praktiskt Àmne. I detta fall i trÀ- och metallslöjden, dÀr praktiska moment förekommer i stor utstrÀckning. MÄnga av skolans elever tappar lusten för matematikÀmnet i Ärskurs fem. Stora internationella studier visar att svenska elevers kunskapsgenomsnitt i matematik sjunker gentemot elever frÄn andra OECD lÀnder.Vid nÀrmare undersökande har det visat sig att lÀroplanen under en lÀngre tid har betonat att skolans Àmnen ska samarbeta för att ge elevernas större variation pÄ kunskapskvaliteter och ge eleverna större möjligheter att se helheter och upptÀcka sammanhang. Det verkar som att detta samarbete sÀllan förekommer.

Denna systematiska litteraturstudie upprÀttats av intresse att undersöka hur inkludering pÄverkar eleverna i matematiksvÄrigheter. Syftet med studien Àr att beskriva de utmaningar som lÀraren stÀlls inför vid inkludering av elever i matematiksvÄrigheter. Detta leder Àven till att det blir av intresse att undersöka sambandet mellan begreppen inkludering och elever i matematiksvÄrigheter. Resultatet visar pÄ att mÄnga forskare stÀller sig positiva till inkludering, men menar att lÀrare behöver mer kompetens pÄ omrÄdet. Det pÄvisas Àven att inkludering inte passar alla elever i matematiksvÄrigheter.

Sverige Àr ett av fÄ lÀnder dÀr slakt utan bedövning Àr olagligt, och dÀrmed Àr Àven religiös slakt utan föregÄende bedövning förbjuden. MÄnga muslimer har valt att kompromissa och tillÄta slakt med bedövning, framförallt reversibel sÄdan. Judar tillÄter dock inte bedövning pÄ grund av att det uppstÄr vÀvnadsskador. Denna litteraturöversikt syftar till att diskutera vilka djurvÀlfÀrdsbekymmer som uppstÄr vid slakt av nötkreatur och fÄr utan föregÄende bedövning och hur dessa kan reduceras genom att vÀlja en bra fixeringsmetod. Fixering dÀr djuren fÄr stÄ i upprÀtt stÀllning Àr bÀst ur djurvÀlfÀrdsperspektiv.

Syftet med denna rapport Àr att fÄ mer kunskap om hur digitala lÀromedel kan frÀmja eleverskunskapsbildning i matematikundervisningen. Denna kvalitativa c-uppsats omfattar tvÄ delar. Denförsta delen bestÄr i att utveckla ett verktyg för att kunna analysera datorprogram gjorda förmatematikundervisning. Detta verktyg baseras pÄ tidigare analysverktyg, litteratur samt egnaerfarenheter. Den andra delen bestÄr i att analysera tre olika programvaror med hjÀlp av verktyget föratt se hur det fungerar samt se pÄ vilka sÀtt programvarorna frÀmjar matematikundervisningen.Resultatet visar att verktyget fungerar bra och att de testade programmen Àr mycket olika och att allahar sina egna styrkor för att underlÀtta matematikundervisningen.

AbstraktHeléne Ingvarsson och Lotta JigrotLaborativ matematik- Hur, nÀr och varför anvÀnds det?Concrete mathematics- How, when and why is it used?Antal sidor: 37Eftersom vi bÄda undervisar i Àmnet matematik i Ärskurs 2, kÀnde vi ett intresse för attundersöka hur matematikundervisningen Àr upplagd och genomförs i de lite ÀldreÄldersgrupperna (Ärskurs 4-5). Under vÄr utbildning till lÀrare i matematik har vi förstÄttvikten av laborativt arbetssÀtt i matematik. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersökaom pedagoger anvÀnder sig av laborativt arbetssÀtt i matematik och i sÄ fall hur och hur ofta. Istudien ville vi Àven undersöka sprÄkets betydelse för den laborativa matematiken.Vi anvÀnde oss av en litteraturstudie samt en kvalitativstudie, dÀr vi intervjuade sex lÀrarefrÄn olika skolor belÀgna bÄde pÄ landet och i en mellanstor stad.

I vÄr vardag möter vi stÀndigt problem med anknytning till matematik, som vi behöver lösa. Problemlösning har en betydande roll i matematikÀmnet och dÀrför Àr det viktigt ur undervisningssynpunkt att försöka förstÄ hur elever tÀnker och resonerar nÀr de löser problem.Syftet med detta arbete var att undersöka hur elever i skolÄr 3 gÄr tillvÀga nÀr de möter skriftliga matematiska problemuppgifter. Studien fokuserar pÄ elevers val av lösningsstrategier, i vilken utstrÀckning laborativt material anvÀnds, samtidigt som en jÀmförelse mellan pojkars och flickors val av strategier görs. Metoden för att ta reda pÄ detta var att genomföra ett undervisningsförsök, tillsammans med deltagande observation och intervju.Resultatet visar att elever anvÀnder flera olika lösningsstrategier och Àven kombinationer av olika för att lösa problemen. De vanligaste strategierna var huvudrÀkning och laborativt material.

BAKGRUND:I ett sociokulturellt perspektiv utgÄr man ifrÄn att elever lÀr i samspel med varandra ellertillsammans med en vuxen person. En lÀrare som planerar sin matematikundervisning kangenom att ha en varierad undervisning skapa dessa lÀrandesituationer för eleverna. Det ÀrocksÄ viktigt att lÀraren har kunskaper om, i detta fall algebra och vilka svÄrigheter elevernakan ha dÄ bokstavssymboler ersÀtter tal. Tidigare forskning beskriver att lÀrare kan stÀlla sigfrÄgorna vad, hur och varför dÄ de planerar sin undervisning. Planeringen, som inkluderarbÄde undervisningen och utvÀrderingen av elevernas kunskaper, skall enligt styrdokumenten,göras tillsammans med eleverna.SYFTE:Syftet var att undersöka lÀrares utsagor om sin planering och undervisning av algebra i Äk 6-9.METOD:Forskningsmetoden var kvalitativ eftersom undersökning och datainsamling gjordes genomintervju av sju stycken lÀrare.RESULTAT:I studien visade sig att samtliga lÀrare utgÄr frÄn lÀroboken dÄ de planerar undervisningen ochutvÀrderar elevernas kunskaper.

Under de senaste Ă„ren har intresset för anvĂ€ndningen av laborativt material ökat markant. Syftet med denna studie Ă€r att ta fram och göra en jĂ€mförelse mellan lĂ€rare och elevers uppfattningar och Ă„sikter angĂ„ende anvĂ€ndningen av laborativt material i matematikundervisningen. Studien har genomförts pĂ„ fyra lĂ€rare i Örebro samt deras klasser i Ă„rskurs 5. Resultatet visar att laborativt material underlĂ€ttar lĂ€randet, gör matematiken roligare och mer intressant, för mĂ„nga enligt bĂ„de lĂ€rare och elever. LĂ€rarnas och elevernas uppfattning om hur ofta laborativt material plockas fram och dĂ„ finns tillgĂ€ngligt skiljer sig Ă„t.

Med den hÀr studien vill vi visa elevens syn pÄ sina matematikssvÄrigheter. Vad innebÀr dessa svÄrigheter för den enskilde eleven, dennes förÀldrar och dennes speciallÀrare?Studien bygger pÄ en fallstudie dÀr syftet Àr att fördjupa vÄra kunskaper kring specifika matematiksvÄrigheter. Metoden som vi valt för arbetet Àr kvalitativ, dÄ vi har intervjuat eleven, dennes förÀldrar, speciallÀrare frÄn mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet samt en skolpsykolog.Resultatet visar att elevens svÄrigheter i matematiken omfattar vissa moment bl a spatialt tÀnkande och taluppfattning. I speciallÀrarnas undervisning med elevers specifika matematiksvÄrighe-ter anvÀnds metoder och test för att diagnostisera svÄrigheterna.

Denna studie undersöker hur politiker inom regeringspartierna i den politiska debatten framstÀller och konstruerar mÀnniskor utan uppehÄllstillstÄnd. Hur talas det kring mÀnniskor utan uppehÄllstillstÄnd? För att fÄ svar pÄ mina frÄgor analyseras, med diskursteori som bÄde metodologisk och teoretisk utgÄngspunkt, de politiska debatter som tar plats i riksdagens kammare.Uppsatsen redogör för och diskuterar den asyldiskurs som regeringspolitikerna försöker göra gÀllande i den politiska debatten. Analysen visar pÄ att kriminaliseringen av papperslösa och gömda samt framstÀllningen av Sverige som öppet och generöst utgör en utgÄngspunkt för diskursen..

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att fÄ en liten uppfattning om vad det Àr för sprÄk lÀrare anvÀnder i sin undervisning och hur de kommunicerar. Problemet vi undersöker Àr hur eleverna fÄr den kunskap de behöver matematiskt och sprÄkligt. I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av ett sociokulturellt perspektiv dÀr vi tittar pÄ artefakter, kontext och mediering. Vi koncentrerar oss pÄ sprÄket som anvÀnds under lektionerna och hur lÀrarna gÄr till vÀga för att nÄ ut till eleverna. En kvalitativ metod fungerade bÀst för vÄr undersökning och vi har utgÄtt frÄn att observera tvÄ lÀrare pÄ fyra lektionstillfÀllen var, med ljudinspelning och anteckningar.

Denna kvalitativa studie avser att bidra till den samlade kunskapen om vilka olika typer av resonemang elever i Ärskurs sex kan anvÀnda sig av nÀr de löser matematikproblem. Det fokuserade matematiska omrÄdet Àr algebra och specifikt har resonemang om, och förstÄelse av, likheter och likhetstecken studerats. Resultaten visar att eleverna anvÀnde sig av kreativa matematiska resonemang (KMR) och imitativa resonemang (IR) i ungefÀr lika stor utstrÀckning. I de fall dÀr KMR anvÀndes kom eleverna i samtliga fall fram till en korrekt lösning pÄ problemet och i de fall dÀr IR anvÀndes kom de fram till felaktiga slutsatser i alla fall utom tvÄ. Resultaten indikerar att en relationell förstÄelse av likhetstecknet Àr förknippat med KMR och en instrumentell förstÄelse framför allt med IR.

Svenska elevers lÄga matematikresultat i internationella jÀmförelser vittnar om att det krÀvs förÀndring i skolans matematikundervisning. Vissa skolor/kommuner har utvecklat matematikplaner i syfte att höja mÄluppfyllelsen. Syftet med studien Àr att fÄ insikt i tvÄ av dessa matematikplaner och pedagogers tankar om hur de anvÀnds och gynnar SUM-elever. I den teoretiska bakgrunden belyses Bedömning, God undervisning och Samverkan kopplat till Systematiskt kvalitetsarbete, och i relation till SUM-elever, vilka Àr i fokus. Studien har en kvalitativ ansats och Àr en fallstudie av tvÄ matematikplaner och hur de anvÀnds. Gruppintervjuer valdes som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att anvÀndandet av matematikplanerna och konsekvenserna av dem Àr relativt lika trots olikheterna i deras innehÄll.