Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka om lÀrare pÄ gymnasiet anvÀnder och integrerar digitala verktyg i matematikundervisningen, samt hur de beskriver de digitala verktygen som stöd att utveckla de matematiska förmÄgorna. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag gjort en enkÀtundersökning pÄ fyra kommunala gymnasieskolor i min hemkommun. Mina resultat visar att lÀrarna anvÀnder digitala redskap i arbete med matematik i ganska stor utstrÀckning men eleverna gör inte det. LÀrarna anser att eleverna lÀr sig bÀttre och att digitala verktygen bidrar till att utveckla de matematiska förmÄgorna till ganska stor del men det finns fortfarande en del lÀrare som inte Àr lika positiva till det. Förutom att digitala verktygen ses som en tillgÄng för att kunna utveckla undervisningen kan de ocksÄ skapa problem i form av teknikkrÄngel och distraktion för eleverna, enligt lÀrarna.

I dagens samhÀlle anvÀnds minirÀknaren i mÄnga vardagssituationer. I grundskolan sker rÀkning huvudsakligen med algoritmer. UtgÄngspunkten i detta examensarbete har varit att försöka att se om minirÀknaren anvÀnds med eftertanke i de olika stadierna i skolan och se vilka möjligheter det finns med att anvÀnda den som ett hjÀlpmedel. PÄ vilka sÀtt kan minirÀknaren anvÀndas för att hjÀlpa eleverna att förstÄ matematiken bÀttre? Eller Àr det kanske rent utav en fara att anvÀnda den innan eleverna har fÄtt en grundlÀggande förstÄelse för aritmetik? Vi kommer att inleda med en beskrivning av tidigare forskning om elevers lÀrande i matematik och titta pÄ vad denna forskning visat angÄende anvÀndningen av minirÀknaren.

Syftet med studien Àr att undersöka nÄgra gymnasiesÀrskolelÀrares syn pÄ motivation och förankring i styrdokumenten i Àmnet matematik. Min utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet, dÀr delaktighet ligger till grund för motivationen. Delaktighet i det sociala sammanhanget samt i elevernas egen kunskapsutveckling.Jag har valt en kvalitativ ansats och en fenomenografisk analys, mitt fokus Àr att hitta skillnader i lÀrarnas uppfattningar kring motivation och styrdokument. Med stöd av denna ansats har jag valt Ätta semistrukturerade intervjuer, som metod.Resultatet visar att det finns variationer pÄ hur lÀrarna ser pÄ motivation och utvecklingstörning. Utfallsrummet Àr inre förutsÀttningar för motivation med underkategorierna inuti individen och i samspel med andra och yttre förutsÀttningar för motivation.

Under de senaste decennierna har intresset för matematikinlĂ€rning intensifierats och sĂ€rskilt fokus har Ă€gnats Ă„t metakognition och mer specifikt i en riktning mot lĂ€rares och elevers uppfattningar. Åtskilliga studier har sagt sitt och det rĂ„der numera vetenskaplig konsensus kring att uppfattningar spelar en betydelsefull roll i matematikundervisning och för utfallet avelevers lĂ€rande. Sett till en sĂ„dan bakgrund har syftet för den förevarande studien varit att undersöka gymnasieelevers matematikrelaterade uppfattningar som en ansats till att erhĂ„lla en inblick i om eleverna omfattar uppfattningar som kan pĂ„verka den beteendemĂ€ssiga relationen till det matematiska lĂ€randet. I ett led att finna svar pĂ„ det eftersökta har sju kvalitativa intervjuer med fenomenografisk ansats utförts tillsammans med en enkĂ€tundersökning pĂ„ ett större urval. Studiens resultat indikerar att eleverna uppfattningsmĂ€ssigt förhĂ„ller sig till den egna inlĂ€rningen pĂ„ kvalitativt skilda sĂ€tt, att mĂ„nga elever har felaktiga uppfattningar och att det Ă€r möjligt att urskilja passiva och aktiva attityder till det matematiska lĂ€randet..

Syftet med denna konsumtionsuppsats Àr att studera vad som hÀnder med lÀrarrollen i klassrummet nÀr IKTanvÀnds i matematikundervisningen. Det görs genom att undersöka vilka argument som finns för att anvÀnda IKT,samt vilka möjligheter och utmaningar som finns för lÀrarrollen nÀr IKT anvÀnds i matematikundervisningen. Dettahar undersökts genom en kvalitativ litteraturstudie dÀr analysprocessen har bestÄtt av att tolka forskares uttalanden ilitteraturen om IKT i skolan generellt och mer specifikt i matematikundervisningen.De slutsatser, som kan dras av studien, Àr att IKT ska ses som ett verktyg för lÀraren att skapa variation iundervisningen, motivera samt skapa verklighetsanknytning för eleverna. Dock Àr det av vikt att lÀraren förstÄr hurIKT ska anvÀndas för att skapa goda lÀrförhÄllanden. För att Ästadkomma detta mÄste lÀraren ha goda kunskaper iÀmnet som ska lÀras ut, men Àven veta pÄ vilket sÀtt det bör lÀras ut.

SammanfattningExamensarbetet handlar om sambandet mellan elevers attityd till matematik och prestationerna i Àmnet. Det kan kÀnnas uppenbart att elever blir bÀttre pÄ nÄgot de tycker Àr roligt, men det kÀnns ÀndÄ viktigt att kunna fÄ det bekrÀftat.Min förhoppning Àr att undersökningen ska skÀnka ytterligare ljus Ät elevernas syn pÄ skolan och undervisningen, med speciellt fokus pÄ matematik. Om det kan bevisas att elever skulle lÀra sig mer om de tyckte det var roligt sÄ kan skolan utvecklas pÄ ett sÀtt som gör elevernas skoldag lÀttare att se fram emot.Undersökningen Àr gjord med enkÀter som eleverna fÄtt fylla i sjÀlva, alla svar kommer alltsÄ direkt frÄn eleverna Àven om tolkningarna Àr gjorda av mig.Med enkÀterna tolkade och analyserade syns en tydlig statistisk signifikans. Elever som tycker matematik Àr roligt har i allmÀnhet Àven ett högre betyg Àn de som tycker det Àr trÄkigt..

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilka uppfattningar elever och lÀrare har kring matematik. För att finna svar pÄ syftet anvÀndes följande frÄgestÀllningar: Vad Àr matematik för elever? Vad Àr matematik för lÀrare? Hur kan elevers och lÀrares uppfattningar om vad matematik Àr tÀnkas pÄverka lÀrares undervisning och elevers lÀrande? För att svara pÄ frÄgestÀllningarna anvÀndes en litteraturstudie och en empirisk studie. Uppsatsen innehÄller tvÄ huvuddelar, en litteraturstudie och en empirisk studie. Litteraturstudien presenterar tidigare forskning om vad elever och lÀrare uppfattar som matematik samt hur skolmatematiken ser ut och hur undervisningen i dagens skola bedrivs.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka metoder som vÄra observerade lÀrare anvÀnder för att stimulera till kommunikation i matematikklassrummet. Utöver detta har vi övergripande undersökt hur talutrymmet Àr fördelat mellan lÀrare och elever. Vi har valt att observera, samt att göra ljudupptagningar av vÄra lÀrare för insamling av data till den hÀr undersökningen. Genom detta har vi kommit fram till fem övergripande resultat som har inverkan och kan pÄverka kommunikationen i en positiv riktning. Resultaten Àr, sprÄkval, bemötande, konkret tydlighet, öppna frÄgor samt tidsaspekten, det vill sÀga hur talutrymmet Àr fördelat mellan lÀrare och elever.

Syftet med uppsatsen Àr att försöka ta reda pÄ om andrasprÄkselever har svÄrare med matematik pÄ grund av att de inte behÀrskar sprÄket eller om det finns andra orsaker till detta. Hur kan man förebygga och ÄtgÀrda detta och hur kan undervisningen anpassas till dessa elever?Mina frÄgestÀllningar Àr:? Har sprÄket en stor betydelse i matematikundervisning?? Hur arbetar lÀrare respektive speciallÀrare med elever som har invandrarbakgrund i matematik?? Finns det andra orsakar till svÄrigheterna att förstÄ matematik?Jag har gjort intervjuer med tre lÀrare som alla har flerÄrig erfarenhet av att undervisa elever med invandrarbakgrund.Resultat visar att den stora svÄrigheten för de hÀr eleverna, Àr bristen av sprÄkförstÄelse och underliggande orsaker, som man bÀr med sig frÄn sitt liv i ett krigshÀrjat land. Allt tillsammans skapar en brist pÄ koncentration.Slutsatsen blir: För elever med invandrarbakgrund Àr det sÄ viktigt att öka förstÄelsen och begreppsinlÀrningen att kÀnna till vad ordet betyder ger en ingÄng till problemet. Bildens betydelse förstÀrker tÀnkandet tillsammans med ordets innebörd och bilden förstÀrker vi inlÀrningen..

Syftet med undersökningen var att granska vilka vardagliga situationer en grupp elever i skolÄr 5 associerade aritmetiska uppgifter till. I de aritmetiska uppgifterna var alla fyra rÀknesÀtten representerade dÄ elever har olika förmÄgor att knyta an olika rÀknesÀtt. I studien undersöktes Àven om anknytningarna eleverna gjorde var rimliga i relation till verkligheten. Vi valde att anvÀnda en enkÀt dÀr eleverna skrev rÀknehÀndelser till givna aritmetiska uppgifter med utgÄngspunkt i deras egen vardag. Undersökningen visade att mer Àn hÀlften av eleverna inte hade kunskapen att knyta an aritmetiska uppgifter till vardagliga egenupplevda situationer.

LÀsÄret 2000/01 startade, pÄ uppdrag av regeringen, en femÄrig försöksverksamhet som innebar att frivilliga grundskolor i Sverige skulle arbeta utan timplan. HÀr har fyra berörda musiklÀrare fÄtt komma till tals om hur försöket pÄverkat dem och deras undervisning..

BAKGRUND:Forskning visar att monotona inlÀrningsmetoder gör att eleverna förlorar intresset förmatematik. Detta anser vi vara intressant för vÄr kommande profession som lÀrare och serdet som vÄr uppgift att skapa en lÀrandemiljö som inspirerar eleverna till vidareutveckling.SYFTE:Syftet med studien Àr, att ta reda pÄ hur pedagogerna upplever att de arbetar och hur deskulle vilja arbeta, för att hÄlla elevernas motivation uppe och inspirera alla elever tillvidareutveckling vad det gÀller Àmnet matematik.METOD:Studien Àr genomförd med en kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi valt redskapet self reportvilka har besvarats av nio verksamma lÀrare.RESULTAT:Resultatet i vÄr studie visar, att de gemensamma drag som vÄra respondenter har, nÀr detgÀller hur de upplever att de arbetar för att motivera och inspirera sina elever tillvidareutveckling i matematik, var att variera undervisningsmetoderna, kommuniceramatematik och verklighetsanknyta undervisningen. Genom att möta varje elev pÄ dennesnivÄ och förutsÀttningar göra matematiken intressant upplevde respondenterna att elevernasmotivation ökade..

Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ hur lÀrare förhÄller sig till praktisk matematik, hur de tar sig an undervisningen och vad de vill uppnÄ med tanke pÄ elevernas utveckling och förstÄelse för Àmnet. Med studien vill jag ocksÄ se hur praktisk matematik fungerar i undervisningen. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag intervjuat lÀrare pÄ olika skolor, frÄn Ärskurs 1 till 5. Jag har gjort klassrumsobservationer för att se hur lÀrare tar sig an undervisningen och dÀrefter jÀmfört med intervjusvaren. Praktisk matematik grundar sig pÄ att eleverna fÄr arbeta pÄ ett konkret sÀtt, dÀr de ser kopplingen mellan skolmatematiken och vardagsmatematiken.

DÄ standarden för blodtrycksmÀtning numera gÄtt ifrÄn mÀtning i liggande lÀge till mÀtning i sittande lÀge och dÄ det arteriella blodtrycket varierar med kroppslÀge samt muskelarbete kan det vara av intresse att utvÀrdera effekter av Àndrad kroppsposition vid sittande blodtrycksmÀtning. Syftet med studien var dÀrmed att faststÀlla om resultatet av sittande blodtrycksmÀtning pÄverkas av om armstöd anvÀnds eller inte samt om anvÀndande av ryggstöd pÄverkar blodtrycksvÀrdet vid sittande mÀtning. 99 friska personer ingick i den slutgiltiga testgruppen och fick genomgÄ en undersökning dÀr fyra blodtryck mÀttes auskultatorisk med detektion av Korotkoff-ljuden (fas ett och fas fem). TvÄ blodtryck mÀttes sittandes pÄ en pall utan ryggstöd varav ett med armstöd och ett utan armstöd. TvÄ tryck mÀttes sittandes pÄ en stol med ryggstöd varav ett med armstöd och ett utan armstöd. Armen vilade pÄ en brits i hjÀrthöjd under mÀtningarna med armstöd och under mÀtningarna utan armstöd höll testpersonen sjÀlv armen i hjÀrthöjd. Det föreligger inte nÄgra signifikanta skillnader i uppmÀtt blodtryck vid mÀtning i sittande position med/utan armstöd eller med/utan ryggstöd.

Alla elever borde fÄ möta en positiv matematikundervisning, en undervisning som bÄde Àr lÀrorik och rolig pÄ samma gÄng. Under min tid i grundskolans tidigare Är (Ärskurs 1-3) upplevde jag matematiken som ett vÀldigt roligt Àmne, men nÄgonting hÀnde, i Ärskurs fyra försvann den glÀdje jag förknippat med matematik och jag fann Àmnet mer och mer trist. De allra flesta svaren fick jag utifrÄn att titta i facit, och lÀraren verkade aldrig se att mitt intresse för matematiken försvann. Genom detta examensarbete ville jag se om det gick att förbÀttra matematikundervisningen genom att Àndra innehÄllet till mer lekfull matematik, eftersom jag aldrig varit i kontakt med det under min tid i grundskolan. I detta examensarbete redogör jag för nÄgra olika matematiklekar som lÀraren kan ta in i sin undervisning för att underlÀtta lÀrandet för eleverna.