Författarna till denna studie har gjort en kvalitativ utredning kring alkoholvanor och missbruk, samt vilka orsaker det kan finnas till en hög alkoholkonsumtion i industristaden Oxelösund. Informanterna har utpekat vissa orsaker samt vilka förÀndringar de vill se i samhÀllet..

Vi har genom intervjuer och klassrumsobservationer undersökt hur tre pedagoger i grundskolans tidigare Är anvÀnder elevernas erfarenheter frÄn sin vardag i matematikundervisningen, varför pedagogerna undervisar som de gör samt vad de anvÀnder för material i sin undervisning..

Arbetet som klasslÀrare innebÀr att fungera sida vid sida med samtliga elever i skolan, oavsett förutsÀttningar, kunskaper eller behov. För att tillgodose alla behov som finnsinom skolans verksamhet krÀvs det idag Àven kunskap att som klasslÀrare kunna hantera och vÀgleda de elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd, dÄ de specialpedagogiska insatserna inte alltid rÀcker till. Syftet med denna studie Àr att undersöka de arbetsmetoder och didaktiska val specialpedagoger gör i skolans verksamhet för att underlÀtta och stödja inlÀrningen av matematik för elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Kvalitativa intervjuer med en fenomenografisk ansats har anvÀnts som metod i undersökningen. De didaktiska valen har jag kategoriserat som Respondenternas matematikundervisning i praktiken, LÀrandemiljöns utformning och Samspelets betydelse.

I detta arbete har jag studerat attityder och anvÀndning av minirÀknare pÄ gymnasieskolans A-kurs i matematik. Studiens syfte var att undersöka hur elever och lÀrare upplever minirÀknarens roll i matematikundervisningen. Undersökningen bygger pÄ intervjuer av tre gymnasielÀrare samt enkÀtundersökningar hos respektive lÀrares elevgrupp. Resultaten visar att de deltagande eleverna och lÀrarna generellt har en positiv instÀllning till minirÀknaranvÀndande. Till skillnad frÄn sina elever har lÀrarna en nÄgot mer ÄterhÄllsam instÀllning.

Flera forskningsrapporter visar att utomhusmatematik kan vara en effektiv och kompletterande metod till den traditionella matematikundervisningen. VÄr erfarenhet Àr att utomhusmatematik inte tillÀmpas i sÄ stor utstrÀckning i dagens skola. Syftet med studien Àr att undersöka lÀrarnas instÀllning till val av undervisningsmetod i matematik samt att fÄ en ökad inblick i vilka faktorer som pÄverkar detta val. FrÄgestÀllningen som ligger till grund för studien Àr: Vilka faktorer pÄverkar om en lÀrare anvÀnder sig av eller inte anvÀnder sig av utomhusmatematik i sin undervisning? Internationella studier visar att svenska skolelevers resultat i matematik har försÀmrats.

BAKGRUND:Matematik finns överallt i vÄr nÀrmiljö och Àr mycket mer Àn bara siffror. Utemiljön kan anvÀndas pÄ mÄnga olika sÀtt och det Àr bara fantasin som sÀtter grÀnser för vilka. I lÀroplanerna och kursplanen för matematik finns det exempel pÄ mÄl som fördel kan uppnÄs pÄ andra platser Àn i klassrummet. Utemiljön kan erbjuda bland annat ett lustfyllt lÀrande, lÀttillgÀngliga konkreta material, arbete med kropp och sinnen och en obegrÀnsad stor yta. Matematiken Àr som ett landskap med öar och broar som med fördel kan arbetas med utomhus.

Det socialkonstruktivistiska synsÀttet pÄ lÀrande och vikten av samspel och kommunikation som ett medel för lÀrande Àr idag mycket aktuellt. Det framhÄlls av bÄde forskare inom pedagogik och i lÀroplaner. Följande studie har behandlat undervisningen i Àmnet matematik, med utgÄngspunkt i hur kommunikation anvÀnds som ett lÀrandeverktyg. Teorier om att kunskap Àr nÄgot som överförs till eleverna, traditionell förmedlingspedagogik, eller att det byggs upp frÀmst genom enskild aktivitet, konstruktivism, fÄr idag mindre intresse. DÀrför Àr det intressant att ta reda pÄ i vilken grad dessa utgör en del av matematikundervisningen.

Flera undersökningar visar att ett stort antal elever upplever obehag och oro i samband med matematik och dÀrför fÄr svÄrt att tillgodogöra sig skolans matematikundervisning pÄ bÀsta sÀtt. Denna studie syftar till att belysa nÄgra elevers upplevelser av matematikÀngslan. Genom att lyfta fram elevernas tankar och erfarenheter kan studien förhoppningsvis bidra till en fördjupad dialog mellan lÀrare och elever kring matematikÀngslan. Kanske kan elevernas erfarenheter tas tillvara och anvÀndas nÀr det gÀller att utforma bÄde den fysiska och den undervisningsmÀssiga skolmiljön. Undersökningen Àr en hermeneutisk studie som baseras pÄ intervjuer med sju elever i den svenska grund- och gymnasieskolan. Alla sju informanter har upplevt eller upplever nÄgon form av matematikÀngslan. Enligt denna studie Àr oron för att kÀnna skam i sociala situationer och inför andra mÀnniskor den kanske mest betydande orsaken till matematikÀngslan.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur lÀrare arbetar med laborativa inslag i sin matematikundervisning under skolÄr F-6. Den inledande frÄgestÀllningen Àr vad laborativ matematik innebÀr. Vidare har jag undersökt hur lÀrare arbetar med laborativa inslag och vilken betydelse ett laborativt arbetssÀtt har för lÀrandet.Resultatet av litteraturstudien riktar sig till frÄgan vad laborativ matematik Àr och vilken betydelse det laborativa arbetssÀttet har för lÀrandet. HÀr finns Àven en beskrivning av det laborativa arbetssÀttets utveckling i historiskt perspektiv samt tre olika laborativa material som jag har kommit i kontakt med under min utbildning till lÀrare. Litteraturen visar att laborativ matematik Àr nÀr eleverna fÄr göra nÄgot med sina hÀnder och sina kroppar.

Den hÀr C-uppsatsen utforskar möjligheterna att utforma applikationer till interaktiva plattformar som lÀr barn att lösa abstrakta problem och samtidigt Àr anvÀndbara för lÀrare i skolmiljö. Uppsatsen presenterar olika teorier och anvÀnder sedan det insamlade materialet som utgÄngspunkt för att testa om och hur dessa teorier kan tillÀmpas i ett specifikt fall. Resultatet sammanstÀlls i form av en prototyp som testas pÄ en klass förstaÄrselever i Stockholm..

Denna uppsats behandlar frÄgan om lÀrarens förhÄllande till matematikdidaktik. Genom intervjuer av fyra lÀrare i Är 3 och 4 har denna frÄga försökt besvaras. Resultatet visar att lÀrarna har ett visst matematikdidaktiskt tÀnkande Àven om detta inte Àr nÄgot direkt medvetet utan snarare ett förhÄllningssÀtt gentemot de olika begreppen lÀrarkompetens, didaktik och Àmnesdidaktik som tillsammans ger begreppet matematikdidaktik dess innehÄll. LÀrarna förhÄller sig till matematikdidaktiken genom att de stÀller sig de sÄ viktiga didaktiska frÄgorna vad, hur och varför i sin matematikundervisning. Att göra just detta Àr en matematikdidaktisk handling i sig.

Sammanfattning Syftet med vÄr undersökning har varit att se hur tvÄ lÀrare pÄ en skola i skolÄr 2 interagerar med sina elever under matematiklektioner ur ett genusperspektiv. Behandlas eleverna annorlunda utifrÄn deras kön? Vi vill Àven se hur talutrymmet fördelas i klassrummet och om lÀrarna Àr genusmedvetna i sin matematikundervisning. Vi har valt att genomföra bÄde observationer och intervjuer. Observationerna har vi gjort för att fÄ en inblick i samspelet mellan lÀrare och elev.

SammanfattningI den nya lÀroplanen, Lgr 11, har kommunikation en central plats i matematikundervisning. De senaste Ärens studier rörande matematisk kommunikation har frÀmst behandlat sprÄklig progression, interaktion och matematiska diskurser. DÀremot saknas forskning kring hur lÀrare kan arbeta med matematisk kommunikation. I denna studie undersöks lÀrares skilda uppfattningar av hur de arbetar med uppdraget att utveckla elevernas kommunikations-förmÄga i matematik. Uppsatsens empiriska del utgÄr frÄn en enkÀtundersökning och tre intervjuer.

Anledningen till att vi valde att skriva om vardagsanknuten skolmatematik Àr vi som blivande lÀrare förstÄr vikten av att forma undervisningen utifrÄn elevernas verklighet för att fÄnga deras intresse och göra matematiken mer meningsfull. Om man hela tiden utgÄr frÄn matematikboken finns det en risk för att eleverna tror att matematik bara handlar om att lösa tal i rÀkneboken. Matematiken finns överallt och ska ses som ett redskap att lösa problem i bÄde skola och vardagsliv. VÄrt syfte med studien Àr att undersöka hur och varför pedagoger anknyter matematikundervisningen till vardagslivet i skolan. Vi vill ta reda pÄ hur pedagogen ser pÄ vardagsanknuten matematik, ser pedagogen nÄgra möjligheter eller svÄrigheter? Vi har i vÄr studie haft ett kvalitativt perspektiv och genomfört en intervjuundersökning.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur betydelsefull lÀroboken Àr i matematikundervisningen. Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ och en kvantitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer av fyra lÀrare, samt ett frÄgeformulÀr riktat till elever i skolÄr 4 och 5. VÄr undersökning visar att lÀroboken Àr betydelsefull i matematikundervisningen. Den Àr en trygghet för bÄde lÀrare och elever nÀr det gÀller att inhÀmta den kunskap som krÀvs för att nÄ upp till mÄlen i kursplanen i matematik i skolÄr 5. LÀroboken Àr dock ingen garanti för att eleverna uppnÄr mÄlen.