VÄrt syfte med denna uppsats var att var att beskriva hur lÀrare i Är 2-3 ser pÄ anvÀndandet av ett mÄngdimensionerat arbetssÀtt i den egna undervisningen, med fokus pÄ matematikundervisning. Det mÄngdimensionerade arbetssÀttet Àr en tes som vi utformat. Det finns tre faktorer som en lÀrare bör ta hÀnsyn till för att ett mÄngdimensionerat arbetssÀtt ska kunna fungera. Dessa Àr: elevers erfarenheter/intressen, lÀrstilar och den egna lÀrarrollen. Litteraturstudierna i bakgrunden behandlade pedagogisk forskning och tankar som stödjer vÄr tes för det mÄngdimensionerade arbetssÀttet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur man kan mÀta matematisk kreativitet pÄ olika sÀtt och att jÀmföra den matematiska kreativiteten mellan olika Äldrar och mellan könen. 142 elever frÄn Äk 6, Äk 8 och Äk 1 i gymnasiet gjorde tvÄ test, test A och test B. Resultaten frÄn test A visade att eleverna i stor omfattning saknar den kreativitet som behövs för att inte fortsÀtta att anvÀnda samma strategi nÀr den inte Àr optimal lÀngre. I detta test visade pojkarna bÀttre resultat Àn flickorna. NÀr det i test B gÀllde att komma pÄ mÄnga rÀtta lösningar var det deltagarna frÄn Äk 8 som visade större kreativitet Àn de övriga deltagarna i detta test.

Denna studie syftar till att skapa en bild av förstaklasselevers anvÀndarupplevelser av ett digitalt lÀromedel och ett lÀrspel i ett svenskt klassrum dÀr mobil teknologi utgör ett stöd i undervisningen Studiens mÄl Àr att med ett elevperspektiv bidra till vidare anvÀndarcentrerad utveckling av digitala lÀromedel och lÀrandeteknologi riktad till barn och till en djupare förstÄelse för hur lÀrandet i 1 till 1-verksamheten fungerar och problem som kan uppstÄ i klassrumsmiljön.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vilka likheter och skillnader som finns mellan utomhus- och inomhusundervisning i matematik, dels gÀllande lÀrarens tankar och mÄl/syften, dels gÀllande elevernas tankar och upplevelser, samt hur vÀl dessa överensstÀmmer med varandra. För att kunna besvara de frÄgestÀllningar detta syfte ledde fram till, har intervjuer med lÀrare och elever, samt observationer inom- och utomhus genomförts. Eleverna som intervjuats och observerats Àr i sjuÄrsÄldern.Resultaten visar att lÀrarens mÄl och syften i stort Àr desamma vid inom- och utomhusundervisning i matematik, att dessa ofta stÀmmer överens med elevernas upplevelser, samt att det inte verkar finnas nÄgon skillnad gÀllande överensstÀmmandet beroende pÄ om undervisningen bedrivs inom- eller utomhus. Resultaten visar Àven att eleverna Àr övervÀgande positiva till matematikundervisning bÄde inom- och utomhus. Ovan presenterade resultat utgör dÀrmed likheter mellan inom- och utomhusundervisning i matematik.

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ vad elever tycker om ett praktiskt och laborativt arbetssÀtt under matematiklektionerna. I Lpo 94 stÄr att skolan skall ge eleven möjlighet att utveckla en nyfikenhet och sitt eget sÀtt att lÀra. Eleven skall ocksÄ ges möjlighet att utforska och arbeta sÄvÀl sjÀlvstÀndigt som i grupp. Som teoretisk utgÄngspunkt har jag dels valt Dewey, dels ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande. Dewey menar, och mÄnga med honom, att kunskap befÀsts bÀst dÄ handen fÄr arbeta tillsammans med ögat.

I vÄrt examensarbete presenteras inledningsvis en omfattande litteraturstudie. Syftet med den var att hÀmta inspiration, tillÀgna oss erfarenheter som andra redan gjort samt att undersöka om vi i litteraturen kunde finna nÄgot som styrker ett utomhuspedagogiskt arbetssÀtt - allmÀnt respektive specifikt i matematiken. Efter det att vi skrivit vÄr litteraturstudie genomförde vi ett sex veckor lÄngt matematikprojekt i Är 8, dÀr vissa moment var förlagda utomhus. Meningen med det hÀr projektet var att undersöka huruvida vi efter genomfört projekt kunde se nÄgon attitydförÀndring frÄn elevernas sida gentemot matematikÀmnet. Vi ville dessutom undersöka vilka upplevelser elever i Är 8 fÄr nÀr utomhusmiljön anvÀnds som ett komplement till den traditionella undervisningen.

Jag Àr en lÀrarstudent som har valt att undersöka andrasprÄkelevers uppfattning om studiehandledning i matematikundervisning. Syftet med mitt arbete Àr att fÄ en tydlig bild av vilken uppfattning andrasprÄkelever har, i detta fall arabisktalande, till matematikundervisningen nÀr det undervisas pÄ tvÄ sprÄk. Jag vill Àven undersöka modersmÄlslÀrares roll under matematiklektioner.Min undersökning har visat att de flesta elever har en positiv uppfattning för studiehandledning. De anser att det Àr bra sÀtt att undervisas pÄ och att modersmÄlslÀrarens roll Àr viktig och anvÀndbar..

Undersökningen gÄr ut pÄ att intervjua lÀrare som har erfarenhet av att anvÀnda datorer som verktyg i matematikundervisning och titta pÄ hur de anvÀnds för att undervisa i statistik som Àr ett Àmne som lÀmnar sig till datorstödd undervisning. För att se hur mycket kursplanen pÄverkar Àmnet jÀmförs den svenska gymnasiekursen med en motsvarande kurs i England dÀr statistik har en större plats och dÀr Àmnet gÄr mycket djupare.Resultaten visar att det finns stora skillnader i Àmnet i de bÄda lÀnderna som begrÀnsar möjligheterna till datoranvÀndning pÄ olika sÀtt. De svenska kursplanerna riktar sig mer in pÄ statistiska undersökningar medan de engelska kursplanerna handlar mer om att förstÄ teorin. I Sverige hittar jag inget tecken pÄ att kursplanen begrÀnsar möjligheterna till datoranvÀndning utan anledningen till att det inte Àr mer utbrett beror pÄ yttre faktorer som brist pÄ resurser, planeringstid, lÀromedel och lÀrares kompetens. I England finns samma yttre faktorer som i Sverige men bedömningssÀttet och antal lektionstimmar gör att datoranvÀndning Àr mycket begrÀnsad..

Syftet med denna studie Ă€r att redogöra för forskning kring muntlig kommunikation i matematik. Studien syftar till att se över vilka arbetssĂ€tt elever möter nĂ€r muntlig kommunikation i matematik Ă€r i fokus, samt lĂ€rares val av matematiskt sprĂ„k vid matematikundervisning. Syftet Ă€r dessutom att ta reda pĂ„ vilken betydelse muntlig kommunikation i matematik har för kunskapsutvecklingen hos elever, bland annat för elever med dyslexi och elever med annat modersmĂ„l Ă€n svenska. I denna studie beskrivs muntlig kommunikation i matematik, arbetssĂ€tt, matematiskt sprĂ„k samt kunskapsutvecklingen hos elever, utifrĂ„n existerande forskning, föregĂ„ende lĂ€roplan samt nuvarande lĂ€roplan. Resultatet visar att utomhusmatematik Ă€r ett lĂ€mpligt arbetssĂ€tt för att elever ska kunna utveckla matematisk kommunikation. Även laborativ matematik har visat sig vara ett arbetssĂ€tt som bidrar till grupparbete och muntlig kommunikation. Elevers logiska tĂ€nkande utvecklas i samband med muntlig kommunikation i matematik och eleverna fĂ„r möjlighet att utveckla förmĂ„gor som lyfts fram i Lgr11.

MinirÀknaren har under de senaste Ärtiondena kommit att anvÀndas som ett berÀkningshjÀlpmedel inom allt fler omrÄden ute i samhÀllet och i hemmen. Det finns tydliga riktlinjer i skolans styrdokument för att minirÀknaren ska anvÀndas i matematikundervisningen i skolan. Jag har funderat pÄ om detta pÄ nÄgot sÀtt pÄverkat matematikundervisningen i skolan. Syftet med mitt arbete har varit att fÄ en bild av hur lÀrare somundervisar i matematik ser pÄ anvÀndningen av minirÀknare i matematikundervisningen.I litteraturstudien har jag genom att studera lÀroplanens mÄl och styrning, belyst nÄgra av de faktorer som styr matematikundervisningen och dess innehÄll. Genom att studera den forskning som finns gjord över minirÀknaranvÀndning i matematikundervisning har jag fÄtt en bild av de forskningsresultat som framkommit.

Resultaten frÄn de nationella proven i matematik frÄn vÄrterminen 2012 visar att elever som har ett annat sprÄk Àn svenska som modersmÄl har svÄrare att nÄ de krav som stÀlls för att eleverna ska uppnÄ betyget godkÀnt i matematik Àn de elever som har svenska som modersmÄl. Bland elever med utlÀndsk bakgrund finns en högre procentuell andel ? oavsett kön ? som inte uppnÄtt kraven. Det gÀller alla fyra delproven i matematik (Skolverket, 2012b).Studiens övergripande syfte Àr att se om och hur matematiklÀrare anpassar sin undervisning med fokus pÄ nyanlÀnda elever. Undersökningen ser Àven till vilka metoder matematiklÀraren anvÀnder i sin undervisning för att förstÀrka förstÄelsen i Àmnet, och hur lÀrarna planerar sin undervisning med fokus pÄ nyanlÀnda elever.

Vi vill med denna rapport synliggöra om det finns fördelar med att arbeta med matematiklek under grundskolans tidigare Är. Syftet Àr att undersöka om pedagoger anvÀnder sig av lek i undervisningen samt om leken kan frÀmja elevers förstÄelse och kunskap i grundskolan inom Àmnet matematik. Hur fem filosofer förhÄller sig till lek i undervisningen kommer vi att behandla under litteraturgenomgÄngen samt förklara vad lek Àr och vilken betydelse leken har i utbildningen. Eftersom arbetet handlar om Àmnet matematik samt om pedagoger kan anvÀnda sig av lek som en metod i matematikundervisningen har vi Àven beskrivit tidigare forskning om det Àmnet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod med frÄgeformulÀr. Sju pedagoger har medverkat i insamlandet av datamaterialet till vÄr empiri. Svaren vi fÄtt Àr skriva med pedagogernas egna ord och vidarebefordrade till oss genom e- mail. VÄrt resultat visar att pedagogerna stÀller sig positivt till lek som en undervisningsform i Àmnet matematik.

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur nÄgra praktiserande lÀrare anvÀnder sig av problemlösning i sin undervisning. Med intervjuer undersöker vi vilka problem de upplever med denna verksamhet. Intervjumaterialet jÀmföres inbördes och betraktas mot en bakgrund av pedagogisk forskning för att bedöma hur dessa hinder skulle kunna bemötas. Arbetet diskuterar Àven, mot bakgrund av intervjuerna, vilka begrÀnsningar och möjligheter som Àr knutna till den lokala organisationen av undervisningen..

Detta examensarbete i matematikdidaktik presenterar och analyserar en laborativ undervisningsmetod i matematik. Ett konkret laborationsexempel togs fram för att vara underlag i de undersökande intervjuer som gjordes med tre verksamma matematiklÀrare. Undersökningen, laborationsexemplet samt studerandet av matematikdidaktisk litteratur visade att en laborativ undervisning Àr ett tÀnkbart komplement till den traditionella undervisningen. Det finns dock en olöst tidsproblematik avseende laborativ undervisning..

Denna uppsats handlar om andrasprÄkselevers svÄrigheter i matematik och hur dessa kan jÀmföras med svenska elevers svÄrigheter. Mitt syfte med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om andrasprÄkselever har svÄrare med matematiken bara för at de inte förstÄr sprÄket samt visa, om sÄ Àr fallet, hur undervisningen kan anpassas till dessa elever. Jag har en problemformulering som har besvarats med en litteraturstudie och empirisk studie. Min problemformulering har varit: ? Hur ser andrasprÄkselevers prestationer ut i matematik jÀmfört med elever som undervisas pÄ sitt första sprÄk?? Vilken betydelse har sprÄket i andrasprÄkselevers matematikundervisning?? Hur kan man som lÀrare arbeta med andrasprÄkselevers inlÀrning i matematik? Den första formuleringen har besvarats med hjÀlp av litteratur och de tvÄ andra besvarade jag genom litteratur och den empiriska studien.