Vi är två högskolestudenter som studerar med inriktning mot grundskolans årskurs 4-6. Vi är intresserade av ny teknik och dess påverkan på elever och lärare inom ämnet Matematik.Syftet med detta arbete är att undersöka om användning av IKT har effekt på Matematikundervisningen och hur det påverkar elevernas lärande i ämnet. I denna uppsats genomförs en studie av relevant litteratur. Den-na studie inriktar sig mot årskurs 4-9 i ämnet Matematik och IKT-användning i detta ämne.Resultatet visar att eleverna blir mer aktiva i sin inlärning med hjälp av IKT-verktyg. Eleverna visar på bete-endeförändringar i form av att de blir bättre förberedda för inlärning och att de blir mer engagerade i sin utbildningsprocess.

Studiens syfte var att undersöka Matematikundervisande lärares syn på  laborativ Matematik samt läroböckers användning inom Matematik. Hur ser lärare i årskurs 1-5 på ett laborativt arbetssätt kontra lärobokens användning inom ämnet Matematik. Tillgängligheten och det laborativa materielets förekomst i undervisningen har undersökts. För att studera detta delades enkäter ut till verksamma lärare i årskurs 1- 5 på tre skolor i Kalmar kommun. Observationer har även genomförts för att närmare undersöka hur tillgängligt och naturligt materielet är för eleverna.

Syftet med fallstudien var att ta reda på hur sju pedagoger synliggör, stimulerar och skapar en miljö för matematisk stimulering och utveckling. Undersökningen gjordes med både observationer och intervjuer. Det som jag observerade och intervjuade var hur pedagogerna synliggör Matematiken i barnens vardag, då i bland annat samlingen och i leken. Även miljön observerades, och pedagogerna blev även intervjuade om deras syn på miljöns betydelse för matematisk stimulering. Resultatet visades att pedagogerna är med och stimulerar Matematik under hela dagen på förskolan.

I denna studie har vi undersökt om det finns en samsyn på Matematik mellan pedagoger i förskoleklass och lärare som arbetar med de tidigare åren (1-3). I vårt arbete får vi svar på om det finns en ?röd tråd? mellan Matematikundervisningen i förskoleklass och år 1. Vi har studerat vad forskningen säger om Matematikunder- visning i år F-1 samt vad den, sedan 1998, gemensamma läroplanen säger. Genom enkätundersökning och intervjuer har vi bl.a.

Jag ville få en större förståelse för varför det är så många elever som anser att Matematik är ett tråkigt ämne. Frågeställningarna som detta arbete har fokuserats kring är elevernas uppfattningar och attityder om Matematik och vad det är som gör dem motiverade i ämnet. Resultaten visade att det framför allt var sådan Matematik som de kände att de hade användning av i vardagslivet som gjorde dem motiverade. Eleverna hade blandade uppfattningar till exempel så ansåg de att Matematik var tråkigt och ibland roligt. Områden som eleverna kände var bra att kunna var till exempel procent och huvudräkning.

Barns vardag är fylld av Matematik, men de behöver hjälp för att bli medvetna om och hur man pratar omkring olika matematiska begrepp. Där har vuxna en betydande roll. Syftet med undersökning är att försöka få en bild av hur pedagoger, barn och föräldrar uppfattar Matematiken i sällskapsspelen och hur pedagoger och föräldrar synliggör Matematiken i spelen för barnen.Intervjuer har gjorts med pedagoger som arbetar i förskola och förskoleklass. Det har också gjorts intervjuer med barn som går i dessa verksamheter och deras föräldrar. För att se vad som görs i praktiken har pedagoger och barn observerats när de spelar sällskapsspel.

Syftet med denna studie är att undesöka vilket matematiskt innehåll förskollärare synliggör vid användning av bilderboken Lilla nollan och dom andra. För att besvara studiens frågeställningar har både observationer och kvalitativa intervjuer använts. Två förskollärare från en förskola valdes ut. Barnen som deltog vid observationerna var 4-5 år gamla. Resultatet visar att förskollärarna synliggör ett brett matematiskt innehåll i den ovannämnda bilderboken.

Att lära är något som man gör själv och detta ansvar kan man inte lägga över på någon annan. Genom att skriva i Matematik kan eleverna utveckla sitt matematiska tänkande. Människor har olika sätt att lära ? en del lär genom att skriva. Utgångspunkten för vårt arbete är att vi ser lärande på detta sätt.

Detta arbete handlar om förekomsten av verklighetsbaserade Matematikuppgifter i Matematikläroböcker. För att få underlag till undersökningen har vi granskat fyra svenska läroböcker i Matematik, samtliga avsedda för årskurs sju. Undersökningen är fokuserad på textuppgifter, som vi valt att granska genom textanalys. I samtliga läroböcker fann vi att textuppgifterna var underrepresenterade. Av textuppgifterna var det en stor andel som baserades på verkliga händelser.

Våra orsakstolkningar är nära relaterade till bland annat vår motivation, vår självuppfattning och våra förväntningar. Med dessa begrepp till vår hjälp kan vi bättre förstå vårt beteende och varför vi ibland misslyckas och ibland lyckas. Det primära syftet med denna studie är att undersöka vilka orsaker elever ser till framgångar och misslyckanden inom ämnet Matematik. Hur eleverna uppfattar att lärare och föräldrar förhåller sig till, och tolkar, deras prestationer. Mitt mål är även att försöka förstå vad elever tror måste ske för att de ska bli bättre i ämnet Matematik.

I flera studier som gjorts under de senaste åren framkommer det att svenska grundskoleelever presterar allt sämre i Matematik. Skolverkets granskningar pekar på ett flertal tänkbara orsaker som kan ligga bakom elevernas sjunkande resultat, däribland pedagogernas bristande kompetens. Åtgärder för att främja och förbättra situationen har bl.a. inneburit satsningar på kompetensutveckling för yrkesverksamma pedagoger, i syfte att förändra och förbättra Matematikundervisningen.Syftet med denna kvalitativa studie är att belysa vilka faktorer som pedagoger anser vara stödjande respektive hindrande för att delta i kompetensutveckling. Dessutom är syftet att undersöka på vilket sätt kompetensutveckling bidrar till att utveckla det laborativa arbetssättet i Matematik i förskoleklass, samt hur implementering och utvecklingsarbete är tänkt att ske.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur och om elevers motivation påverkas av att arbeta med praktiskt orienterade Matematikuppgifter. Undersökningens huvudmetod är intervjuer av sex utvalda högstadieelever kombinerat med utvärderingsenkäter och lektionsbesök. Undersökningen ämnar få svar på hur elevers motivation påverkas på Matematiklektioner med praktiska övningar jämfört med på mer traditionella lektioner med räkning i matteböcker. Bakgrunden till undersökningen är författarens erfarenhet av elevers lösning av Matematikproblem i samband med undervisning i slöjd. Resultatet av denna undersökning visar att det har en positiv påverkan på elevers motivation att ha praktiska Matematikövningar inlagt i undervisningen.

Detta examensarbete är en studie om barns matematiska begreppsbildning vid måltiden i förskolan. Syftet med vår studie var att ta reda på hur förskollärare uppmärksammar Matematiken vid dessa tillfällen för att utmana barnens intresse för och lärande i Matematik. Vilka matematiska begrepp som förekommer i dessa situationer och hur de lyfts fram av förskollärarna. Fokus låg även på vilka hinder förskollärarna anser att de kan förekomma i mötet med Matematiken i vardagen och vilka möjligheter det finns att se måltiden som ett tillfälle att använda Matematik för att stödja barns begreppsbildning.I urvalet deltog fyra förskollärare från två förskolor med olika arbetslivserfarenheter som medvetet har arbetat med att lyfta upp Matematiken i vardagen. I studien använde vi oss av ostrukturerade intervjuer och observationer som har spelats in med en I-pad.Studiens resultat visade att en del matematiska begrepp, dock inte alla, förekom under samtliga observationer vid dukning och lunch.

Trots att läroböcker i Matematik har en viktig roll i undervisningen, så finns det inte mycket forskning på hur väl de uppfyller sin uppgift. Rapporter om lärobokens roll i skolan förekommer, dock oftast med en negativ klang. Forskning som vi har uppmärksammat tar upp att läroböckerna styr undervisning. Det nationella provet som utfördes för årskurs 3 2009, visade att eleverna har vissa brister i sina Matematikkunskaper. Det står i kursplanen för Matematik att det är skolans uppgift att utveckla kunskaper som behövs i Matematiken för att eleverna ska kunna fatta välgrundade beslut i valsituationer (Skolverket, 2009-11-28).

Syftet med vår studie är att försöka synliggöra och jämföra pedagogers medvetenhet och yrkeserfarenhet kring deras inställning till Matematik utifrån förskolans styrdokument, då förskolan i dagarna står inför en reviderad läroplan. För att kunna ge en beskrivning till vad pedagoger anser om Matematikens roll i förskolan genomförde vi en enkätundersökning först som sedan utgjorde ett underlag för några semistrukturerade intervjuer. Urvalsgruppen bestod av förskollärare och barnskötare med olika lång tids erfarenhet av att arbeta i förskola. Efter att ha genomfört denna undersökning visar resultatet att läroplaner, yrkeserfarenhet och utbildning påverkar pedagogers syn på Matematikens betydelse i förskolan. Anmärkningsvärt var att det var de pedagoger med längst erfarenhet av yrket som oftare vidhöll läroplanens betydelse. Vår tolkning av det resultatet är att flera år av praktiskt arbete i verksamheten leder till en större förståelse av vad målen innebär praktiskt..