The word mathematics is often associated to addition, subtraction, division or multiplication. This is not the kind of mathematics that belongs to pre-school. In my essay I have chosen to write about how mathematics is used in pre-school. In the literature it is written that the best way of becoming familiar with mathematics, is to integrate it in the every day life but that there are educators that use traditional mathematics education in pre-school. The questions I would like to answer are:1.

Syftet med denna uppsats är att konstruera ett antal undervisningsexempel i Excel för lärare och elever i gymnasieskolan.I dagens näringsliv så vill man ha kort utvecklingstid av nya produkter. För detta så används exempelvis Excel och modeller av verkliga scenarion. Det blir därför viktigt/nödvändigt för dagens gymnasieelever att vara väl förtrogen med dessa utvecklingsverktyg.Enligt skolverket, (2002) så skall mål i kursplanen i ämnet Matematik i gymnasieskolan sträva mot:Skolan skall i sin undervisning i Matematik sträva efter att eleverna utvecklar sina kunskaper om hur Matematiken används inom informationsteknik, samt hur informationsteknik kan användas vid problemlösning för att åskådliggöra matematiska samband och för att undersöka matematiska modeller.Vi menar att datorstödd undervisning kan vara behjälplig för att främja inlärningen och höja elevernas motivation. I våra exempel har vi utgått ifrån att lärare skall kunna använda sig av dessa exempel utan någon större förberedelsetid. Läraren kan välja om han vill använda exemplen så som de är eller förändra exemplen.

När vi har varit ute i olika skolor har vi sett tydliga spår hos elever att deras intresse för Matematik minskar ju högre upp i åldrarna eleverna kommer. Vi har även observerat många olika typer av lärare och undervisningsstilar. Syftet med arbetet är därför att titta närmare på hur intresset ser ut i två klasser i årskurs sex på två olika skolor samt titta på vilka faktorer som påverkar intresset hos eleverna. För att ta reda på detta har vi utfört enkätundersökningar i de olika klasserna. Utifrån svaren från enkäterna valde vi ut fyra elever i varje klass för intervjuer, hälften som enligt enkäterna tyckte om Matematikämnet och hälften som inte tyckte om det.

Betydelsen av goda kunskaper i Matematik blir allt tydligare. Kunskaper i Matematik behövs för att fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer. Elevers inställning och motivation till ämnet har en stor betydelse i hur deras kunskapsutveckling i Matematiken sker. Därför har jag valt att göra en undersökning om elevers attityder till Matematikundervisning. Undersökningen är grundad på kvalitativa intervjuer som genomfördes i två olika skolor i Norrbotten med två olika elevgrupper bestående av yngre och äldre elever samt två pedagoger.

Syftet med denna studie är att utifrån ramfaktorteori undersöka hur lärare lägger upp sin undervisning i Matematik samt hur deras arbetsätt kan påverka hur eleverna lyckas i PISA-undersökningarna. Utgångspunkt för studien har varit svenska elevers försämrade resultat i PISA-undersökningarna. Följande frågeställningar har jag sökt svar på: Hur arbetar lärare med Matematik i årskurserna fyra, fem och sex? Hur ser lärare, i dessa årskurser, på elevers Matematikkunskaper? Hur tror lärare, i dessa årskurser, att deras arbetssätt påverkar elevernas resultat i PISA-undersökningarna? Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer av fyra Matematiklärare som är behöriga och undervisar i årskurserna fyra, fem och sex. Resultatet visar att Matematikundervisningen utgörs till största del av arbete i läroboken och praktiskt arbete utgör endast en liten del.

ABSTRAKTMatematiken bör väcka lust och nyfikenhet. Skolverket menar att elevers lust att lära i de tidiga skolåren fortfarande är stor, innehållet i Matematikundervisningen är omväxlande och eleven får aktivera alla sina sinnen. Dock visar undersökningar att den laborativa Matematiken i undervisningen snabbt minskar i omfattning upp i skolåren.Syftet med arbetet är att undersöka hur och varför lärare använder laborativ Matematik i skolans tidiga år. Resultatet av studien grundar sig på intervjuer och observationer av tre lärare som undervisar elever i år 1-3. Samtliga lärare i studien arbetar laborativt i någon omfattning.Undersökningen visar att lärarna arbetar för att Matematikundervisningen ska ge eleven förståelse för Matematiken och möjlighet till kreativitet och variation.

Arbetet utgår från Piagets och Vygotskijs lärandeteorier, hur barn möter Matematiken i förskolor och skolor och vad rörelser och rörelselekar har för möjlig betydelse för Matematikinlärning. Syftet är att undersöka hur barn och pedagoger uppfattar praktisk Matematik och rörelselekar tillsammans och hur pedagogerna använder detta i sin verksamhet. Barnintervjuer i form av en enkät tilldelades 23 barn i åldern fyra och sex år på en förskola och i en förskoleklass och det utfördes sex intervjuer med pedagoger som arbetar med förskolebarn. Resultatet visade att både barn och pedagoger var positiva till Matematik- och rörelselekar, både att arbeta med ämnena var för sig och att kombinera dem..

SammanfattningVår studie hade för syftet att belysa Matematikundervisningen hos ett urval av lärare igrundskolan yngre åldrar för att fördjupa förståelsen kring vilka förutsättningar som finns förMatematiklärare i undervisningen. Vårt utgångsresonemang var att eleverskunskapsutveckling i Matematik kan begränsas om grundläggande matematiska kunskaper ärlabila.Resultaten från de flesta mätningarna har visat ett försämrat resultat samtidigt att forskningenhar betonat hur viktig Matematikundervisning är för inlärning. En varierandeMatematikundervisning där det diskuteras Matematik aktiverar elever och leder till merförståelse och kunskapsutveckling.För att möjliggöra den här studien har vi använt oss av kvalitativa intervjuer på fyra olikaskolor, sammanlagd intervjuades 7 lärare och av observationer på två mellanstadieskolor,sammanlagd tre lärare observerades under 14 lektioner.Oavsett att forskningen har visat att undervisning som grundar sig mest på böcker är den somär minst kreativ och nyttigt för elever, samt att en samsyn hos lärare är en viktig förutsättningför en lyckad undervisning har vår studie kunnat bevittna att det fortfarande undervisasmycket efter läromedlen och att det finns ingen gemensam syn på en och samma skola. Delärare som känner sig trygga i sin lärarroll har börjat förändra sin undervisning som kunde sesvid flera tillfällen i våra observationer. Samtidigt visade studien att eleverna är mycket merintresserade, kreativa och lär sig mer när det finns aktiviteter där de kan uttrycka sig..

Studiens syfte var att undersöka gymnasieelevernas intresse för ämnet Matematik samt att urskilja det som är karakteristiskt för motivationsskapande lärande inom Matematik och vad som gör en Matematiklektion på gymnasiet givande och intressant. I grunden för arbetet ligger den sociokulturella lärandeteorin, teorier om motivation och intresse, samt vissa trender inom Matematikundervisningen som behandlas i litteraturavsnittet.  I undersökningen användes en metodkombination: en kvantitativ studie i form av gruppenkät, som delades ut till elever som läser Matematikkurser första och tredje året på två olika program på en gymnasieskola ? det naturvetenskapliga och det samhällsinriktade samt en kvalitativ intervjustudie med fyra gymnasieelever.  Resultatet av undersökningen visar att gymnasieelevernas intresse för ämnet Matematik är kopplat till deras framtidsplaner samt graden av framgång och bra betyg i ämnet. Det finns även ett starkt positivt samband mellan intresset för ämnet och lusten inför Matematiklektionen, undervisningstempot respektive lärarens inverkan. Faktorer som stimulerar elevernas intresse och som påverkar attityden till en Matematiklektion är bundna till Matematikundervisningens innehåll, dess aktualitet och variation, frågor om Matematikundervisningens metoder och arbetssätt samt elevens individuella drag och påverkan.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur några lärare i skolår 1-3 möter och stimulerar elever med matematisk fallenhet. I bakgrunden presenteras lärarens betydelse, elevernas behov, individualisering, myter, hur man upptäcker och stimulerar dessa elever. Undersökningen är en fallstudie som bottnar i den kvalitativa metoden. Vi har intervjuat sex lärare. I resultatet såg vi att många av lärarna tyckte att de elever som har fallenhet för Matematik visade på olika förmågor.

Undersökningen ger en inblick i hur elever på grundskolan upplever ämnet Matematik, samt hur uppfattningar skiljer sig mellan elever, i årskurserna 3, 6 och 9. Studien ger även en summering av de faktorer som kan visa sig orsaka elevernas uppfattningar. Studien har visat att uppfattningarna i ämnet skiljer sig mellan årskurserna. Elever i årskurs 3 upplever ämnet som mer roligt och intressant än de äldre eleverna. Det ele¬verna i alla åldrar var ense om är att ämnet är viktigt.

Motivation är en grundförutsättning för att som elev kunna utveckla lust till ett fortsatt lärande i skolan. Lust för skolarbetet ger motiverade elever. I en undervisning som präglas av variation och kunskap har dagens lärare en viktig roll när morgondagens samhällsmedborgare ska formas. Denna studie syftar till att belysa vikten av att som verksam lärare variera sin undervisning i skolan och till att bidra med en fördjupad kunskap om alternativa inlärningsmetoders betydelse för elevers motivation i ämnet Matematik. En jämförande studie har genomförts mellan traditionell förmedlingspedagogik och alternativa inlärningsmetoder. Intervjuer med elever och enkätundersökningar med lärare har genomförts och ligger till grund för vårt resultat.

Genom en kvalitativ analys har jag försökt påvisa möjligheten i att kombinera de båda begreppsramarna habitus och förgrund. Jag har en intervjuat en elev i årskurs 1 på en yrkesföreberedande skola och utifrån en narrativ ansats analyserat hans matematiska livsberättelse. Jag har valt att intervjua en elev från en yrkesföreberedande skola då min uppfattning var att han inte var lika beroende av teoretisk Matematik som elever på studieförberedande utbildningar. Jag har kommit fram till att begreppet förgrund är en lämplig påbyggnad av habitus under en livsberättelse då begreppens styrkor ligger inom olika tidsramar samt att förgrunden, till skillnad från habitus, tillåter individen att lättare ändra på sitt förhållningssätt. Vidare verkar elevens habitus ifråga om matematiska föreställningar framförallt ha påverkats av familj och släkt samt förgrunden av generaliserade andre..

Med gymnasiereformen 1994 fick alla elever en gemensam första kurs i Matematik, kurs A, och ett gemensamt nationellt prov på kursen. På de flesta yrkesförberedandeprogrammen är det över 40 procent av eleverna som inte får godkänt på detta kursprov och 30 procent av eleverna förväntas få ?Icke godkänt? i kursbetyg. En av de största anledningarna, till att eleverna lämnar gymnasieskolan utan fullständiga betyg, är bristen på motivation. Det finns därför ett stort behov av att se över vilka förändringar som kan utföras i de teoretiska ämnena för att öka elevernas motivation och självförtroende på de praktiska programmen.

Syftet med denna studie är att analysera situationer av kunnande i Matematik utifrån en specifik undervisningskontext med stora drag av aktiv inlärning. Den är upplagd som en fallstudie och genom observation av klassrumsmiljön samt genom intervjuer av Matematikläraren och sju elever i skolår sex analyseras i vilken mån den undervisning som bedrivs kan utnyttjas vid en bedömning som stärker elevernas lärande. Huvudresultatet av studien pekar på att den undervisningskontext som utmärker detta fall, där bedömning till stora delar görs utifrån intuition, inte ger eleverna möjligheten att visa läraren vad de kan, utan snarare vad de inte kan utifrån elevens synvinkel. När prov infördes blev bedömningen mer strukturerad och eleverna fick större möjligheter att visa vad de kan i Matematik. Studien visar på nödvändigheten av fortsatt forskning om vad läraren lokalt behöver för att kunna föra en undervisning baserad på aktiva elever som själva får sätta sina mål..