Syftet med den här studien var att se vilka uppfattningar lärare har om att eleverna i en klass befinner sig på olika kunskapsnivåer kopplat till Matematik. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar i årskurs 6. Litteraturen tydliggör vikten av att alla elever får möjligheter att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och behov. Hur undervisningen läggs upp och hur grupperna ser ut varierar, men dialogen mellan lärare och elev samt en varierande pedagogik är två betydelsefulla inslag som lyfts fram. Resultatet visar att lärarna ser stora fördelar med att ha elever som är på en jämn kunskapsnivå, men de vänder också skillnaderna till något positivt och utnyttjar det i undervisningen.

This study is part of an international project, The Third Wave Project. The project aims to conductstudies with students of different cultures to see what they value as important in mathematics andmathematics learning. Part of the project involves carrying out a survey, the WIFI study. The WiFistudyaims to examine values of mathematics teaching that may affect student learning. The valuesthat are examined in this study are based on the mathematical values which are described by Bishop(1991).

Syftet med detta examensarbete är ta reda på vilka definitioner som finns för intelligensbegreppet i den del som berör logik i Matematik och i vilken mån den går att påverka. Resultatet visade att Matematiklärarna som ingår i denna undersökning ansåg att intelligensbegreppet har sin plats i problemlösning i Matematik och ansåg sig arbeta med att främja denna förmåga hos sina elever. Ett undersökningsformulär med fem sk rika matematiska problem gavs därför till deras elever. Resultatet visade att 68 % dvs ca 200 elever inte kunde finna en lämplig lösningsstrategi till ett enda problem som presenterades i formuläret. Parallellt genomfördes ett arbete inriktat på problemlösning i en grupp om 12 elever som får sin skolundervisning på Ungdomsalternativet.

Vårt mål har varit, i enlighet med läroplanens kursmål, att genom problemlösning i grupp ge elever möjlighet att på olika sätt kommunicera matematiska idéer och tankesätt. Under fyra veckor utförde vi vårt arbete i två parallella klasser som läste kursen Matematik C på Komvux i Luleå. Grupperna fick arbeta enligt en modell där den kommunikativa biten betonades starkt, i såväl problemlösningen som redovisningen. Med stöd av våra egna observationer och elevernas utvärderingar vill vi påstå att det matematiska problemet och dess lösning får en bättre belysning om eleverna tillsammans i grupp diskuterar lösningarna än om man löst problemet på egen hand. Av undersökningen framgår att enskilda elever bidrar med lösningar av olika matematiska kvaliteter.

De senaste åren har det författats ett flertal rapporter som visar att svenska elevers kunskaper i Matematik sjunker.  Som en följd av det har klassrummet varit i blickfånget för att studera kommunikationen mellan pedagoger och elever under Matematiklektioner. Syftet med föreliggande studie var att ge ytterligare en pusselbit till den bilden, genom att beskriva hur kommunikationen gestaltas under två lektioner. Den epistemologiska synen grundar sig i det sociokulturella perspektivet och studien genomfördes med inspiration av en socialkonstruktionistisk inriktning. Empiri har samlats in genom videoinspelade observationer och för att ge ytterligare tyngd i studien, intervjuades även de två klasslärarna. Urvalet av klasserna skedde genom ett kombinerat strategiskt- och bekvämlighetsurval.  Resultatet visar att den muntliga kommunikationen kan gestaltas på olika sätt och att det är lärarna i egenskap av pedagogiska ledare som styr hur den utformas.

Syftet med min studie är att belysa elevers uppfattningar om användningen av musik som metod i Matematikundervisningen. Ett annat syfte är att beskriva utvecklingen av området Matematik och musik i ett lärandesammanhang samt att bidra till utvecklingen inom området.För att få en bild av elevers uppfattningar har jag att använt mig av en kvalitativ metod, där det viktiga är att tolka och förstå elevernas uppfattningar. För att eleverna skall kunna få en uppfattning har jag utformat två lektioner med bråkräkning och musik. Mot en teoretisk bakgrund har jag tolkat elevernas uppfattningar. För att allra bäst kunna fånga elevernas tankar har jag valt semi-strukturerade intervjuer.

Bakgrund: Kunskap i Matematik är idag en nödvändighet för alla individer. Förståelsen och upplevelsen av Matematik har stor betydelse för hur barn upprätthåller sociala regler, beskriver sin omvärld och löser problem. Som vuxen är Matematiken grundläggande för ett demokratiskt tänkande, underlättar vardagsbeslut och yrkesliv. Därför ska varje barn tidigt utveckla sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum.Syfte: Syftet med undersökningen är att ta reda på hur stor betydelse Matematiken har ipedagogernas arbetssätt på förskolan samt hur Matematikarbetet ser ut och kan användas i förskolans verksamhet.Metod: I denna studie har jag valt att använda den kvalitativa forskningsmetoden för att undersöka hur pedagoger beskriver lärande samt den praktiska användningen av Matematik hos förskolebarn. Jag har utfört kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger angående vardagsMatematiken i förskolan.

Denna studie handlar om hur lärare ser på elever med särskild fallenhet för Matematik. Får de den stimulans som de behöver för att fortsätta att utvecklas gynnsamt? Studien har sin grund i en kvantitativ enkätundersökning. Resultatet från den undersökningen har byggts på och breddats med en kvalitativ undersökning, intervjuer med ett antal Matematiklärare. De medverkande i den kvantitativa undersökningen är sjuttiofem lärare från förskoleklass upp till årskurs nio.

Skolverket har kommit med en ny läroplan Lgr 11, med förhoppning om att ändra utvecklingen i de svenska skolorna, angående elevernas svaga kunskaper i Matematik. Det har debatterats och skrivits mycket om just de svenska elevernas svagheter i Matematik både nationellt och internationellt. Mitt syfte med detta arbetet har varit att undersöka lärarnas erfarenheter (deras empirier) genom åren. Genom deras synpunkter och de gällande läroplanerna under åren, har min tanke varit att fånga upp deras åsikter om utveckling i Matematik och varför det har gått åt detta håll. Besitter lärarna med kunskaper som är intressanta för vidare undersökning? Undersökningen har gjorts med en enkät, samt med möjlighet för lärarna att skriva egna kommentarer.

I denna studie undersöks användandet av formativ bedömning i praktiken och vad lärare anser om bedömningssättet inom Matematik. Dessutom klargörs begreppen formativ och summativ bedömning samt feedback. Tyngdpunkten ligger på formativ bedömning, men även summativ bedömning belyses. I studien genomfördes observationer av fyra lektioner i avseende att ta del av lärarens användande av formativ bedömning i Matematik. Även intervjuer av fyra lärare har genomförts för att få reda på lärarnas tankar och åsikter om bedömningssättet.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka ett arbetssätt med formativ bedömning i Matematik på gymnasienivå. Målet med den formativa bedömningen är att ge eleverna stöd i deras fortsatta lärande, att göra dem uppmärksamma på hur de ligger till kunskapsmässigt och hur de kan förbättra sig. Arbetet bygger på intervjuer med fem elever, som fått göra uppgifter som jag har gett dem kommentarer på, samt för ämnet relevant litteratur. Jag har kommit fram till att eleverna var mycket positiva till denna form av formativ bedömning. De kände att de blev hjälpta av de kommentarer jag gav dem eftersom de uppmärksammades på saker de behövde öva mer på..

BAKGRUND: Matematik utomhus är viktigt för att det ger andra sinnesintryck och enstor del av vår inlärning är beroende av sinnesupplevelser. Barnen lär sig genom att utforska omvärlden med hela kroppen, lyssna, lukta, smaka och känna. Utemiljön erbjuder många möjligheter att upptäcka och använda matematiska begrepp. Det blir konkreta upplevelser.SYFTE: Syftet med undersökning är att ta reda på hur pedagogerna beskriver utemiljönsom ett pedagogiskt verktyg i det matematiska lärandet hos barnen i naturinriktad förskolanMETOD: Vi har som metod valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Intervjuernabestår av sex pedagoger i två naturinriktade förskolor.RESULTAT: I vårt resultat har vi kommit fram till att pedagogerna arbetar medvetet medutomhusMatematik.

Denna studie är baserad på Danermarks (2000) definition av samverkan. Studien fokuserar på hur samverkan sker mellan ämnes- och speciallärare i Matematik samt specialpedagoger i kurs 1a och 1b i Matematik på gymnasiet. Syftet var att ta reda på huruvida samverkan sker, vad informanterna gör när de samverkar, vilka de samverkar om samt varför de samverkar. Intervjuer genomfördes med tre ämneslärare, två speciallärare och en specialpedagog på tre olika gymnasieskolor. Resultaten visar på organisatorisk samverkan i form av snabba möten i korridoren men även bokade möten och pekar på skillnader i specialpedaogens och speciallärarnas sätt att utforma stödet till eleverna.

Sammanfattning Pernhult, Pernille & Svenson, Lena (2012). Hur många kärnor har ett rönnbär? En studie om hur lärare arbetar med Matematik i förskolan. Malmö: Lärande och samhälle: Malmö Högskola. Vi har under vår utbildning befäst vårt tidigare intresse för arbete med Matematik i förskolan/förskoleklass.

Undersokningens syfte har varit att studera hur pedagoger tanker och arbetar kring amnet Matematik idag. Internationella undersokningar fran TIMSS Advancerad 2008 (Trends in International Mathematics and Science Study) och fran PISA 2006 (Program for International Student Assesment) visar att elever inte har de kunskaper i Matematik som kravs for att soka till de hogre tekniska utbildningarna. For att Sverige ska kunna folja med i den tekniska utvecklingen internationellt behovs en satsning pa Matematik. Redan i forskolan behover barn fa de grundlaggande kunskaper i Matematik som ar nodvandiga for fortsatt skolgang. I forslaget till den nya laroplanen (Skolverket, 2009), forstarks forskolans pedagogiska uppdrag vilket ska leda till att ambitionsnivan hojs i forskolan.