SammanfattningSyftet med mitt examensarbete är att få fram vad några lärare idag har för förhållningssätt till praktisk matematik, vilka förutsättningar de har samt hur de i så fall tillämpar det i undervisningen.För att försöka komma fram till detta har jag förutom att bearbeta litteratur kring ämnet, genomfört fem intervjuer samt gjort en textanalys av åtta läroböcker i matematik. Tre av lärarna arbetar i en åldersintegrerad 1-3:a, en lärare arbetar i en etta och en trea och en lärare jobbar i mellanstadiet alltså från fjärde till sjätte klass. Läroböckerna som jag analyserat är de böcker som de fem lärarna på något vis använder sig av i undervisningen.Vad jag genom mina undersökningar kommit fram till är att lärarna i stort sett har ett mycket positivt förhållningssätt till praktisk matematik. Nästan alla skyller på tiden som en orsak till att den praktiska matematiken får så lite tid i undervisningen. För stora klasser och för små utrymmen var även det en bidragande orsak till bristen på praktisk matematik.

Studiens syfte var att undersöka attityder till och intresse för utomhuspedagogik hos lärare som undervisar i NO-ämnena i grundskolans tidigare år och se i vilken utsträckning de använder sig av utemiljön i NO-undervisningen. Syftet var också att undersöka på vilket sätt utomhusundervisningen bedrivs och om lärarna anser att undervisning utomhus kan bidra till att eleverna får större förståelse av NO-ämnena. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kartläggande kvantitativ enkätundersökning i en kommun i södra Sverige. Resultatet visar att i stort sett alla lärarna har positiva tankar om utomhuspedagogik, men att det endast är ett fåtal lärare som regelbundet bedriver utomhusundervisning. Lärarna i undersökningen menar att utomhusundervisning främjar elevers förståelse för NO-ämnena och resultatet visar att skolgårdens miljö spelar roll för om lärarna bedriver NO-undervisning utomhus..

Studien undersöker huruvida elever använder sig av olika strategier vid problemlösning i matematik, då de arbetar enskilt eller i grupp och vad de tycker om problemlösning i mate-matik? 32 elever i år 4 i en skola i södra Sverige fick arbeta med problemlösningsuppgifter i matematik, enskilt och i grupp. Som grund för analys av elevers olika strategier vid problemlösning har vi använt ett urval av Mölleheds (2001) faktorer för problemlösning, nämligen följande fem: textförståelse, talförståelse, räkneförmåga, logik och matematiska begrepp. Undersökningen visar att eleverna hade sämre resultat när de arbetade med uppgifterna i grupp i jämförelse med de som arbetade enskilt..

Syftet med följande arbete är att ta reda på hur det särskilda stödet i matematik ser ut i två olika kommuner. Vi vill även ta reda på hur matematikundervisningen ser ut i förhållande till de förmågor som undervisningen i matematik ska fokuseras på att utveckla, enligt kursplanen i matematik. Studien baseras på totalt sex fallbeskrivningar där observation och intervju är metoderna vi använder för att få fram ett resultat. Arbetet ger en översikt över vad tidigare forskning kommit fram till när det gäller matematikundervisning. De teorier vi lyfter fram i arbetet är Griffins (2007) teorier om de tre världarna ? världen av verkliga kvantiteter, världen att räkna och världen av formella symboler, samt Vygotskys (1986) teorier om den proximala zonen, språket som ett meriderande verktyg och att intellektuell utveckling sker i social samvaro med andra.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att med hjälp av bakgrundsmusik med omkring 60 taktslag per minut, skapa en ur elevernas synvinkel förbättrad miljö för koncentration och studier i matematik. Studien genomfördes i en klass med 17 elever i skolår fyra. Samtliga elever deltog i undersökningen. Under sex veckor fick eleverna lyssna till bakgrundsmusik när de räknade självständigt under matematiklektionerna. I slutet av den sjätte veckan intervjuades eleverna angående hur de upplevt bakgrundsmusiken.

Examensarbetet behandlar hur två lärare vardagsanknyter matematikundervisningen. Vi undersöker hur de får eleverna att koppla samman matematik och vardag. Dessutom jämförs hur lärarens uppfattning om hur de vardagsankyter matematikundervisningen med deras verkliga arbetssätt..

ABSTRAKT Elisabeth, Olsson (2009). Self- concept and mathematics. Syftet med studien har varit att få en bild av elevers uppfattning kring matematikämnet, matematikprestationer och hur bemötande i undervisningsmiljön påverkar deras prestationer i matematik. En kvalitativ metod i form av djupintervjuer med åtta elever som går det individuella programmet på gymnasiet. Sammanfattningsvis visade resultatet av min studie att alla de intervjuade eleverna uppfattar matematikämnet som viktigt. Framförallt den matematik som är relevant för eleverna, det vill säga matematik som har syftet att användas i vardagslivet och för kommande yrkesval.

Syftet med studien var att belysa två förskollärares syn på matematik och matematikundervisning, deras syn på barn och matematik samt deras syn på interaktionen mellan förskollärare, barn och matematiskt material. I detta syfte ingick det att studera förskollärarnas syn utifrån ett genusperspektiv. För att genomföra undersökningen gjordes en kvalitativ fallstudie där en intervjustudie som baseras på observationsfall användes som metod. Tre fall valdes ut, en delad i två block som visar på händelser som upprepar sig i våra observationer och som användes i intervjuerna med de två förskollärarna. Resultatet visar på att de två förskollärarna är medvetna om vikten av att få in matematik och matematikundervisning redan i förskolan, men att de ibland missar det.

En jämställd undervisning ses som något självklart av alla i skolan. Trots detta visar flera studier att det råder skillnader i resultat och attityder gentemot matematik mellan könen och att flickor ofta har ett sämre självförtroende i ämnet matematik. Människor har ofta en tendens att kategorisera sin omgivning och de två könen är inget undantag. Detta har lett till en könsskillnad i skolan som blir tydlig i ämnet matematik vilket genom historien har betraktas som en manlig domän. I vårt examensarbete vill vi ta reda på lärarstudenternas attityder och förhållningssätt till matematik, samt deras självuppfattning gällande ämnet, ur ett genusperspektiv inom respektive enhet på lärarutbildningen vid Malmö högskola.

I media debatteras ofta att elevers kunskaper i ämnet matematik har försämrats. I detta arbete har vi undersökt elevers attityder och uppfattningar av matematikundervisningen. Arbetet omfattar en enkätundersökning med påståenden tillhörande ämnet matematik i årskurs 7-9 på en skola i Kristianstad kommun. Eleverna fick ta ställning till varje påstående genom att, svara med instämmer helt, instämmer delvis, tveksamt, tar delvis avstånd eller tar helt avstånd. Vår undersökning visar på att eleverna överlag tycker att matematik är intressant och viktigt.

Detta examensarbete handlar om vad några elever i årskurs 2, 5 och 9 säger om sin lust att lära i matematik. Arbetet har sin teoretiska utgångspunkt inom den sociokulturella teoribildningen, där fokus ligger på lärande i samspel med andra. Undersökningen utfördes genom intervjuer, där 4 elever i varje årskurs, dvs. 12 elever ingår i undersökningsgruppen. Varje intervju gjordes i par om flicka/pojke, vilket resulterade i 6 intervjuer.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva och öka förståelsen för vad lärare har för uppfattningar om bedömning i matematik i skolår 3. Syftets frågeställningar tydliggör undersökningen huvudsyfte och visar på att bedömning är ett komplext ämne och har betydelser av skiftande slag. Med detta som utgångspunkt konstruerade vi en intervjuguide för att söka svar på våra frågeställningar. Undersökningsmetoden var fenomenografisk med kvalitativa intervjuer som redskap. Vi har intervjuat 6 behöriga lärare som arbetar eller har arbetat med elever i skolår 3 om deras uppfattningar om bedömning i matematik.

Syftet med det här examensarbetet var att vi ville undersöka om eleverna blev motiverade att arbeta med och lära sig matematik om den framställs på ett lustfyllt och verklighetshetsanknutet sätt. Att arbeta med matematik i projektform som ett komplement till den ordinarie matematikundervisningen skulle kunna vara ett sätt att motivera eleverna. För att få svar på våra frågeställningar planerade, utformade och genomförde vi en projektvecka i matematik på en gymnasieskola. Under veckans gång observerade vi eleverna och deras arbete. Utifrån våra observationer utvärderade vi själva projektveckan.

Matematikkurser på Kungliga Tekniska Högskolan läses varje år av flera tusen studenter. Genomströmningen är låg relativt andra kurser och att öka andelen studenter som klarar kurserna utan att minska kraven ligger i både studenters och lärares intresse.I detta arbete undersöker vi vilka plattformar för samarbete inom matematik dagens studenter på medieteknik-programmet, KTH, använder, samt hur de används och hur de olika plattformarna upplevs påverka studenternas inlärning av matematik. Detta är relevant då matematikkurserna anses vara de svåraste på KTH. För att besvara frågeställningen bads 20 studenter svara på en enkät. Svaren som skickades in var främst i fritext.Resultaten visar att studenter använder sig av Facebook, Skype, Mathoverflow och Reddit vid samarbete i matematik.

Att eleverna i skolan ska utvecklas och nå de mål och kunskapskrav som finns skrivna i läroplanen är en central del i skolvärlden. Men hur når man då dessa på bästa sätt? Hur ska man som lärare veta vilken undervisning som är bäst för sina elever? I läroplanen står att eleverna ska ges en varierad undervisning där eleverna själva ska få gestalta, prova och utforska (Lgr11). Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka om laborativa arbetsätt i matematik är gynnsamt för eleverna. I studien framställs att arbeta laborativt kan vara gynnsamt men till en viss del och att det beror på en del olika faktorer, som exempelvis lärarens roll och hur väl uppgiften och materialet framträder varandra..