Detta arbete fokuserar på bedömning i matematik sett ur ett lärarperspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur lärare och rektor på samma skola beskriver hur bedömning i matematik utförs, detta för att studera om bedömningen är en pågående process integrerad i undervisningen. Jag studerar hur lärarna och rektorn beskriver undervisning, vilka bedömningsunderlag som används och styrdokumentens funktion. Undersökningen har genomförts med kvalitativ metod genom att intervjua fem lärare och rektorn på en skola i södra Sverige. Den teoretiska bakgrunden utgörs av det sociokulturella och behavioristiska perspektivet på lärande.

Ämnet neurodidaktik bygger på hjärnforskning och etablerade teorier inom det pedagogiska området. Syftet med vår studie är att dra slutsatser av de rön vi finner inom hjärnforskningen som studerar hur hjärnan fungerar i inlärningssammanhang. Vi har lyft fram ett antal förutsättningar för lärande i vår studie som alla får stöd i aktuell hjärnforskning. Dessa förutsättningar har vi kopplat samman med hur hjärnan utvecklas ur ett matematiskt perspektiv. Litteratursökningen har ägt rum i faktaböcker och databaser och för att få vägledning har vi kontaktat experter inom området.

Syftet med detta examensarbete var att skapa ett matematiskt arbetsmaterial för pedagoger. Materialet ska underlätta för pedagoger som känner sig obekväma eller illa till mods vid tanken på att arbeta med matematik. Materialet, som består av handledning, arbetsmaterial och ett formulär togs fram efter att ha studerat litteratur och efter att förtester med fyra barn gjorts. Materialet är tänkt att hjälpa pedagoger att få syn på de fem grundläggande principerna hos barn som behövs för att bli bra på aritmetik. De fem principerna är ramsräkning, sifferkunskap, antalsräkning, ordinaltalsräkning och spontan antalsuppfattning.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka förutsättningar för att på ett el och energiprogram lägga ut delar av de gymnasiegemensamma ämnena Svenska, matematik och engelska på APL.Den bakomliggande tanken med att lägga ut gymnasiegemensamma ämnen på APL är att detta potentiellt skulle kunna ?hjälpa? karaktärsämnena i termer av att skapa mer undervisningstid i dessa kurser, samt skulle kunna bidra till en utbildning som är mer sammanhängande och som utgör en helhet för eleven.Precisering: Det finns en tydlighet i målen och det centrala innehållet i kurserna engelska 5 och matematik 1a som klart riktar sina mål i den yrkesinriktning som eleven valt. Denna tydlighet finns inte riktigt i svenska 1 men det omnämns ändå i de övergripande målen med kursen.De frågeställningar jag har är:1. Hur förhåller sig lärare i gymnasiegemensamma ämnen (Svenska, matematik och engelska) till att lägga ut delar av deras undervisning på APL?2. Finns det vinster (pedagogiska eller tidsmässiga) i en sådan här slags integrering?3. Kan lärarna i engelska, matematik och svenska se några problem i en sådan integrering?4. Kan lärarna i svenska, matematik och engelska tänka sig att reducera undervisningstid? 5. Hur skulle de lärare som undervisar i svenska, matematik och engelska ställa sig till att ha kursmoment på APL? 6. Hur skulle denna nyordning tas emot av de som idag är handledare för våra elever på APL?Metod: Studien är gjord genom intervjuer som är av halvstrukturerad karaktär och metodiken är kvalitativ. 10 personer är intervjuade varav sex stycken är lärare på olika gymnasieskolor.

Denna undersökning syftar till att granska hur verksamma lärare i låg- och mellanstadiet i en kommun i Mellansverige upptäcker och uppfattar elever med fallenhet för matematik, samt på vilket sätt lärarna tar hänsyn till dessa elever i undervisningen. Detta undersöktes med en webbaserad enkätundersökning. I den teoretiska bakgrunden definieras olika begåvningsbegrepp och utmärkande egenskaper hos elever med fallenhet beskrivs. Vidare behandlas olika undervisningsmetoder och stödåtgärder i arbetet med dessa elever. Resultatet visar att det finns en medvetenhet hos lärarna om dessa elever, men att det inte finns tillräckligt med tid till att hinna ge dessa elever tillräcklig stimulans.

Skolverket visar att andraspråkselever har sämre resultat i matematik jämfört med sina jämnåriga kamrater. Problemet relateras oftast till kunskapsbrist i det svenska språket hos denna elevgrupp. Denna uppfattning kan påverka pedagogernas förehavande i klassen så att andra orsaker som har stor påverkan på andraspråkselevernas framgång i matematik ignoreras. Studier visar att språket inte är den främsta orsaken som påverkar elevernas förmåga att lyckas i matematik, utan det är själva undervisningen som inte anpassas efter elevernas olika förutsättningar. Det här arbetet är en kvalitativ studie som utförts i årskurs fyra.

Syftet med denna studie är att utröna hur väl skolan, med avseende på ämnet matematik, lyckas leva upp till tre specifika jämställdhetsmål som formulerats i skolans läroplan Lpf 94. Data har samlats in i två steg, undersökningen bygger på enkäter som delats ut till elever i årskurs tre på gymnasiets naturvetenskapliga program och på intervjuer där fyra flickor med goda betyg i matematik och fysik fått beskriva sin relation till ämnet matematik samt berätta om varför de inte tänkt studera matematikintensiva utbildningar på universitetsnivå. Resultatet i min studie tyder på att jämförelsevis få flickor ämnar studera matematikintensiva utbildningar. Resultatet visar också att flickor med betygsmässigt goda förutsättningar tycker att det är oklart vilka matematikintensiva utbildningar som står dem till buds. Mina slutsatser är att skolan inte lyckas leva upp till läroplanens jämställdhetsmål i särskilt hög grad och att skolpersonal i form av studievägledare och lärare bör arbeta mer aktivt med att vägleda elever och ge dem information..

Denna uppsats handlar om elever som spelar ett instrument generellt har lättare för matematik, än de elever som inte spelar något instrument. Den försöker också ta reda på om det är någon skillnad på de elever som spelar efter noter och de som inte spelar efter noter.Metoden jag använt är att jag har låtit 180 elever i årskurs 1 på gymnasiet kryssa i vilket slutbetyg från årskurs nio de fått i matematik, svenska och engelska. 59 av dessa elever läser på ett studieförberedande program och 121 elever läser på ett yrkesförberedande program, vilket ungefär motsvarar den procentuella fördelningen totalt i Uppsala. De har också fått ange om de spelar något instrument och i så fall även hur länge de spelat samt om de spelar efter noter.Resultatet visar att betygen är betydligt högre för de elever som spelar ett instrument efter noter än vad det är för såväl de elever som spelar ett instrument utan att läsa noter samt för de elever som inte alls spelar något instrument. Det visar också att i den här undersökningen blir betygen bättre ju längre eleven spelat sitt instrument, samt att den ökningen är större för tjejerna än för killarna.

En rad rapporter från Skolverket ger vid handen att klasstillhörighet har betydelse för hur väl barn lyckas i skolan. Barn till lågutbildade lyckas sämre i skolan än barn till högutbildade, och skillnaderna är särskilt stora för ämnet matematik. Matematikundervisningen formas i stor utsträckning av dess läroböcker. Brittiska forskare har visat att medan olika barn presterar likartat på rena matematikuppgifter, lyckas arbetarklassbarn betydligt sämre än medelklassbarn på uppgifter inbakade i en realistisk kontext. I föreliggande arbete gör jag en textkritisk analys av delar av två läroböcker i matematik för grundskolans senare år i syfte att utreda om böckerna har egenskaper som kan missgynna barn till lågutbildade.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva vilka aspekter eleverna visar i handling samt tolka undervisningsmetodens för- och nackdelar utifrån ett elevperspektiv. Undersökningen skedde via observationer genom videoinspelningar från utomhuslektioner i matematik samt med intervjuer från samtliga elever som genomförde utomhusmatematiklektionen. Undersökningens resultat visar att de deltagande eleverna upplever utomhusmatematiken som lustfyllt och eleverna uppskattar miljöbytet från klassrummet och ut på skolgården. Eleverna nämner även den fysiska aktiviteten samt ett fint väder som något positivt med utomhusmatematik. De nackdelar som eleverna upplever med arbetssättet är vädrets påverkan av koncentrationen samt en tävlingsinriktning som kan synas hos eleverna, vilket bidrar till ett sämre samarbete.

Huvudsyftet med vårt arbete är att undersöka vilka faktorer som kan påverka eleversattityder till skolmatematiken i skolår 4. Vi har även jämfört vårt resultat med litteraturoch forskning för att se likheter och skillnader.Inspirationen till arbetet fick vi av olika forskningsrapporter som visar hur vissa elevertappar intresset för matematik i åldrarna 10-12. För att undersöka attityden hos elevernagjorde vi en kvalitativ studie av sex elever i skolår 4. Resultatet visar att eleverna harbåde positiva och negativa attityder till ämnet matematik. Faktorerna bakom dessaattityder är olika hos eleverna och kan vara en eller flera.

Vi vill med denna rapport synliggöra om det finns fördelar med att arbeta med matematiklek under grundskolans tidigare år. Syftet är att undersöka om pedagoger använder sig av lek i undervisningen samt om leken kan främja elevers förståelse och kunskap i grundskolan inom ämnet matematik. Hur fem filosofer förhåller sig till lek i undervisningen kommer vi att behandla under litteraturgenomgången samt förklara vad lek är och vilken betydelse leken har i utbildningen. Eftersom arbetet handlar om ämnet matematik samt om pedagoger kan använda sig av lek som en metod i matematikundervisningen har vi även beskrivit tidigare forskning om det ämnet. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod med frågeformulär. Sju pedagoger har medverkat i insamlandet av datamaterialet till vår empiri. Svaren vi fått är skriva med pedagogernas egna ord och vidarebefordrade till oss genom e- mail. Vårt resultat visar att pedagogerna ställer sig positivt till lek som en undervisningsform i ämnet matematik.

För att ta reda på i vilket utsträckning digitala prov kan användas i ämnet matematik på gymnasiet har en studie gjorts, där fokus legat på ämnesplanens olika förmågor, vilka utmaningar som är förknippade med denna examinationsform samt hur det kan påverka elevernas motivation. Studien har en kvalitativ inriktning och består av en inledande dokumentanalys, implementation och genomförande av prov på dator, samt utvärdering av resultat. Genomförandet gjordes med en grupp elever på det naturvetenskapliga programmet, vilka fick lösa uppgifter digitaliserade från ett nationellt prov, och sedan fylla i en enkät som utvärdering. Tolkningen av resultaten var att examination av förmågorna begrepp, procedur och problemlösning var digitaliserbar i hög utsträckning, medan modellering och kommunikation var de mest problematiska. Vidare kunde några utmaningar fastställas och bland dessa var dels behovet av att minska tidsåtgången och dels att hitta ett lämpligt program som hanterar matematiska uttryck utan att vara för komplicerat, men även symbolhantering och grafritning generellt.

Att elevernas kunskap i matematik sjunker är ingen nyhet. Flera undersökningar, både nationella och internationella, visar att svenska elevers kunskap i matematik försämras. Vidare visar studier även att elevernas lust till att lära matematik sjunker ju äldre eleverna blir. Hur ser då eleverna själva på sin nuvarande matematikundervisning? Vad är det som kännetecknar en lustfylld och lärorik undervisning enligt dem? För att undersöka detta genomförde vi en enkätstudie, med öppna frågor, där 157 elever i årskurs 4 och 5 fick svara på frågor som berör deras uppfattningar om lärorik och lustfylld matematikundervisning.

Massmedier utmålar den svenska skolan som i stadigt förfall. Enligt den senaste PISA undersökningen har resultaten i matematik försämrats jämfört med tidigare undersökningar. För att ge elever det stöd de behöver i matematik spelar kartläggningen av deras kunskaper en avgörande roll. En kartläggning behöver ge utförlig och entydig beskrivning av elevers kunskaper som förstås av alla inblandade parter. Denna studie undersöker hur speciallärare och specialpedagoger beskriver matematiksvårigheter samt om hur de upptäcker, kartlägger och organiserar stödundervisningen för elever i matematiksvårigheter.