Sök:

Sökresultat:

2656 Uppsatser om Matematikćngest - Sida 41 av 178

Uppfattningssystem om matematik : en studie av vilka uppfattningar elever i skolÄr fem har om matematik

Larmrapporter om hur svenska elever presterar har under senare tid avlöst varandra. I de senaste nationellaoch ocksÄ internationellt jÀmförande studierna av elevers skriftsprÄkliga och matematiska förmÄga, har detvisat sig att svenska elever presterar sÀmre sÄvÀl inom "matematikens som svenskans omrÄden". Den internationella OECD-studien PISA visar t.ex. att 17procent av svenska elever i skolÄr 9 presterar pÄ denlÀgsta nivÄn i matematik. Vilka tankar dessa elever har om    matematik i allmÀnhet och sin egen förmÄga i matematik i synnerhet kan nog diskuteras.

NÄgra elevers upplevelser av stöd i matematik

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att ta reda pÄhur fem elever och dess undervisande pedagoger har upplevt de extrastöd someleverna har fÄtt i de tidiga Ärskurserna i Àmnet matematik. Upplever elevernaatt dessa insatser har hjÀlpt dem i deras fortsatta matematikutveckling. Omeleven fortfarande Àr i behov av sÀrskilt stöd samt om utformningen av stödinsatsernahar förÀndrats. För att ta reda pÄ detta har jag genomfört kvalitativa semistruktureradeintervjuer av sÄvÀl pedagoger som elever. I likhet med flera forskare Àr det avstor vikt att rÀtt sorts stöd sÀtts in i de tidiga skolÄren, samt att de lÄtereleverna vara delaktiga i de ÄtgÀrder som görs.

Matematik i förskolan : Hur pedagogerna frÀmjar barns medvetenhet om matematik i förskolan

SammanfattningSyftet med studien Àr att undersöka hur de intervjuade pedagogerna beskriver sin pedagogiska verksamhet med att frÀmja barns matematiklÀrande.Denna kvalitativa studie anvÀnder intervjuer som datainsamlingsmetod och fem pedagoger frÄn fem olika förskolor deltog i intervjuerna. Förskolorna valdes utifrÄn ett bekvÀmlighetsurval och ligger i en stad i Mellan Sverige. I studien framgÄr hur det redan i förskolan Àr viktigt att starta med matematik och vilken betydelse pedagogerna har.Av resultatet framgÄr det att de intervjuade pedagogerna menar att medvetenheten hos pedagoger har stor betydelse för hur barns matematiska lÀrande frÀmjas. Det framkom Àven att det Àr i vardagssituationer som barnen kommer i kontakt med de matematiska begreppen som finns och det Àr i dessa situationer som barnen blir medvetna om att matematiken finns i allt som görs. Det Àr av vikt för att barnen ska utveckla och bli medvetna om matematiken som finns i deras omvÀrld.

RÀkna med brÄk : En kvalitativ studie om hur fyra pedagoger introducerar och bedriver sin brÄkundervisning

SammanfattningSvenska elever visar svaga resultat i algebra jÀmfört med elever i andra lÀnder. Bristande brÄkkunskaper skulle kunna vara en bakomliggande orsak till detta.Syftet med examensarbetet har varit att utifrÄn ett didaktiskt perspektiv studera hur fyra specifika pedagoger introducerar och bedriver sin brÄkundervisning i grundskolan. Min intention har varit att koppla resultatet frÄn min studie till styrdokument och forskning, för att se hur man kan bedriva en god brÄkundervisning som leder till ökad förstÄelse.OmrÄden som behandlas i uppsatsen Àr bland annat laborativ matematik, sprÄk och matematik, vardagsmatematik samt erfarenhetsbaserad undervisning.I genomförandet av studien har jag valt metoden self report. Studien Àr fenomenologisk, vilket innebÀr att man fokuserar mÀnniskors erfarenheter, upplevelser och uppfattningar. Vidare valde jag att fokusera kvalitet snarare Àn kvantitet, det var inte mÀngden informanter som var centralt utan innehÄllet i deras berÀttelser.Resultatet i studien visar att fyra specifika pedagoger med sÀrskilt engagemang hade sÄvÀl varierad som konkret, laborativ samt vardagsförankrad undervisning.

Matematik skolÄr fem : nio elevers erfarenheter

Bakgrunden till arbetet var att Nationella utvÀrderingen av grundskolan 2003 ? Matematik Ärskurs 9 visade pÄ resultatförsÀmringar i elevernas matematiska kunnande frÄn 1992 till 2003. Eleverna angav ocksÄ i utvÀrderingen att Àmnet matematik inte intresserade dem, trots att mÄnga av eleverna trodde sig ha anvÀndning av sina kunskaper i framtiden. Ytterligare en anledning till arbetet var att utredningen Att lyfta matematiken ? intresse, lÀrande, kompetens visade att attityder till Àmnet matematik inte bara pÄverkades under lektionerna i skolan utan för mÄnga elever var en positiv attityd till Àmnet matematik ute i samhÀllet en förutsÀttning för att de sjÀlva skulle nÄ en positiv matematikinlÀrning.Syftet med arbetet var att undersöka elevers attityder till Àmnet matematik och huruvida deras attityder skulle stÀmma överens med vad litteraturen visat och hur lÀrare i skolan skulle kunna arbeta för att ge eleverna en mer positiv attityd och öka elevintresset för Àmnet.

En studie av matematiken i svenska Montessori- och Reggio Emiliainspirerade förskolor.

VÄrt syfte med denna studie var att undersöka hur barn lÀr matematik inom förskolor inspirerade av Montessori och Reggio Emilia. Vi har dÀrför undersökt inriktningarnas och deras likheter och skillnader nÀr det gÀller matematiken, genom metoderna kvalitativ intervju ochostrukturerad deltagarobservation. Studien utgick frÄn lÀrarnas instÀllning och dÀrmed förhÄllningssÀtt samt vilka metoder och material/materiel förskolorna anvÀnder sig utav för att lÀra barn matematik. Fyra Montessoriförskolor och fem Reggio Emiliaförskolor, inom Kalmar och Blekinge lÀn, har deltagit i studien. Det viktigaste resultatet Àr att likheterna generellt Àr flera Àn skillnaderna, sÀrskilt nÀr det gÀller lÀrarnas förhÄllningssÀtt, avseende deras sÀtt att lÀra barnen matematik inom respektive inriktning.

Matematik frÄn grunden : sortering och klassificering med de yngsta barnen i förskolan

Syftet med examensarbetet Àr att med hjÀlp av enkÀtintervjuer och observationer fÄ mer kunskap om hur man arbetar med sortering och klassificering med de yngsta barnen i förskolan. Vi har intervjuat arbetslag som nyligen fÄtt kompetensutveckling i matematik. I vÄr bakgrund har vi utifrÄn ett teoretiskt perspektiv förklarat sortering och klassificering, pedagogens roll samt den pedagogiska miljön samt hur dessa faktorer kan pÄverka barns matematiska förmÄga.  Resultatet visar att det förekommer mycket sortering och klassificering i verksamheten pÄ förskolor i vardagsmatematiken. Pedagogerna i undersökningen menar att de vill ha mer kunskap om matematiska begrepp för att pÄ ett bÀttre sÀtt ge barnen kunskap i matematik.

Barn och stress - med fokus pÄ matematik

Olofsson, A. & Eriksson Lippe, K. (2005). Barn och stress ? med fokus pÄ matematik.

FörÀldrars instÀllning till matematik

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vilka instÀllningar förÀldrar har till matematik och matematikundervisning. Detta för att vi i vÄr framtida yrkesroll ska kunna upprÀtthÄlla ett gott samarbete med hemmen, som baseras pÄ förstÄelse, insikt och respekt. Vi genomförde en kvalitativ enkÀtundersökning, pÄ tvÄ olika skolor, en mÄngkulturell och en kulturellt homogen. FörÀldrarna pÄ dessa tvÄ skolor var överlag mycket öppna till förÀndring, sÄg den informella matematiken i vardagen och vÀrdet av de kunskaper de fÄtt i Àmnet under sin skolgÄng. Detta överensstÀmmer inte med den litteratur vi lÀst pÄ omrÄdet.

Att tÀnka ihop. En studie om elevers syn pÄ kommunikation i matematik

Syfte: I den nya lÀroplanen för grundskolan betonas vikten av kommunikation i matematik. Studiens syfte var att ta reda pÄ hur elever upplever nyttan av kommunikation med varandra i matematik. För att pedagoger i skolan ska kunna stödja elever att utveckla förmÄgan att kommunicera i matematik tror jag att det Àr viktigt att ta reda pÄ hur deras tankar kring kommunikation och samarbete ser ut. Mitt syfte med denna studie Àr att undersöka hur elevernas instÀllning till kommunikation i matematik, elever emellan, ser ut. Teori:Vygotskijs tankar om den proximala utvecklingszonen och kopplingen mellan sprÄk och tanke har pÄverkat mitt eget arbete som undervisande lÀrare i matematik.

Matematik i förskolan : Men vad och hur?

Denna studie har som syfte att undersöka pedagogers syn pÄ matematik i förskolan medfokus pÄ barns lÀrande. Studien innehÄller intervjuer med pedagoger i förskolan samtobservationer av barn i förskolan. Dessa metodval har anvÀnts för att kunna svara pÄstudiens syfte samt frÄgestÀllningar. Barnen blev observerade för att undersöka hurderas matematiska kunskaper kom till uttryck. Intervjuerna syftade till att synliggöravad pedagogerna anser om matematiken i förskolan.

Dans som pedagogiskt verktyg: en studie om Àmnesintegration
mellan dans och matematik

Syftet med denna studie Àr att beskriva och förstÄ hur dans kan vara ett pedagogiskt verktyg i matematik inom grundskolan. Vi har undersökt hur en Àmnesintegration kan se ut och vilka konsekvenser den kan ge. Datainsamlingen genomfördes utifrÄn intervjuer som var av halvstrukturerad form. Undersökningen genomfördes pÄ en skola som anvÀnder sig av Àmnesintegration som ett kontinuerligt inslag i matematikundervisningen. Samarbetet leds av en matematiklÀrare och en danslÀrare, Àven rektorn pÄ skolan utgör en del av samarbetet.

Pedagogikens betydelse för elevers matematikinlÀrning i grundskolan : - Montessori jÀmfört med traditionell undervisning

Sammanfattning/ AbstractSyftet med det hÀr examensarbetet och undersökningen Àr att dels ta reda pÄ hur matematikundervisningen ser ut i de olika pedagogikerna montessori jÀmfört med traditionell pedagogik. Dels att undersöka hur matematiklÀrarna undervisar och vad pedagogiken har för betydelse för inlÀrningen i matematik. Samt att undersöka hur noga pedagogikerna följer den nya lÀroplanen. Metoden som valts för att kunna genomföra undersökningen Àr intervjuer med fyra matematiklÀrare pÄ de tvÄ deltagande skolorna. DÀrtill att göra observationer i tvÄ klasser pÄ vardera skolan.

FörstÄr de vad de gör? En fallstudie om sprÄk och matematik i klassrummet

Mina erfarenheter av att jobba med elever inom matematik har pekat pÄ vikten av sprÄklig förstÄelse sÄvÀl som algebraisk förstÄelse för en enskild elevs kunskapsutveckling. Sambandet mellan matematisk kunskapsutveckling och sprÄklig förstÄelse Àr inte fullt utrett trots tidigare forskning och denna studie Àmnar vidare kartlÀgga sÄdana samband. Undersökningen genomfördes som en fallstudie i tvÄ klasser i Ärskurs sex pÄ tvÄ olika skolor i Malmö, genom intervjuer, prov och observationer som dÀrefter analyserats genom bÄde kvalitativa och kvantitativa metoder. Resultaten visar tydligt att eleverna i undersökningen med invandrarbakgrund, uppvisar sÀmre resultat inom Àmnet matematik Àn motsvarande elever med etnisk svensk bakgrund. Min studie pekar pÄ att det finns en klar korrelation mellan sprÄklig kunskapsutveckling och matematisk kunskapsutveckling.

SprÄkets betydelse - med fokus pÄ matematik

Syftet med denna studie var att undersöka om sprÄket kan försvÄra för eleverna dÄ dessa löser uppgifter i matematik. Den syftar Àven till att undersöka om det finns skillnader mellan flickor och pojkars förmÄga att lösa dessa problem. I undersökningen deltog Ätta klasser frÄn fyra skolor, i södra Sverige. Metoden vi har anvÀnt var kvantitativ, i form av elevtest, och besvarades av 173 försökspersoner. Elevtestet bestod av Ätta textuppgifter med varierande svÄrighetsgrad.

<- FöregÄende sida 41 NÀsta sida ->