I avloppsreningen på Hallsta pappersbruk i Hallstavik reduceras dagligen tonvis med organiskt material innan avloppsvattnet släpps ut i den intilliggande Edeboviken. Bruket är ett så kallat integrerat pappersbruk vilket innebär att man tillverkar både pappersmassan och pappret på plats. Det är främst vid framställningen av massa som det organiska materialet löses ut ur veden och hamnar i processvattnet som så småningom når brukets avloppsreningsverk. På bruket tillverkas papper i olika ljusheter, vilket kräver olika stora insatser i form av blekkemikalier så som väteperoxid och hydrosulfit (även känt som ditionit). Blekningen varierar över tid i produktionscykler och det är sedan tidigare känt att en ökad blekning av massan löser ut mer organiska föreningar.

Avloppsreningsverket i Hallsberg kommun är beläget i direkt anslutning till Hallsberg, med Ralaån som recipient. Tekniken på reningsverket bygger på principerna för en klassisk aktivslamanläggning med mekanisk rening, kemisk rening, biologisk rening och en slambehandling där rötning av primär- och sekundärslam används för utvinning av biogas.Hallsberg ARV har under en längre tid haft problem med kvävereningen. Under senaste åren har man överskridit riktvärdet för kväveutsläpp vid ett flertal tillfällen och under 2009 överskreds även gränsvärdet. Riktvärdet för Hallsberg ARV är i dagsläget satt till 10mg NH4-N/l som medelvärde per månad, gränsvärdet är satt till 10 mg NH4-N/l som medelvärde per kalenderår. Då Hallsberg ARV inte drivs vid full kapacitet antas en minskning av kväveutsläppen vara möjlig att genomföra genom trimning av befintligutrustning och processer på verket.

The idea of using algae in different areas and exploring its possibilities is nothing new. Already in the early 1950s microalgae was explored as a possible food resource because of its high protein content. Lately there has been an increased interest in its potential for industrial use. Wastewater treatment is a possible use of algae since the algae grow well on the nutrients present in the water. This offers the possibility to grow algae for nutrient reduction and use the biomass for energy or animal feed since many alga species has a good nutritional value. Approximately 800-1000 m3 water is applied per 1000 m2 of greenhouse area during one season in a tomato production.

The Baltic Sea is threatened by eutrophication that largely is due to nutrient leaching from farmland within the catchment area. To solve this problem the surrounding countries cooperate within various configurations such as HELCOM and the EU-financed project Baltic Compass. Poor manure management in Russia has been discussed frequently the last couple of years. A literature review of different types of reports and legal acts is the core of this degree project which has been performed in connection to two ongoing research projects financed by EU (Baltic Compass) and SIDA. It is supplemented with interviews with Swedish agricultural consultants and travel reports from two occasions when I had the opportunity to discuss with Russians active within the agricultural sector. Different hypotheses were investigated and discussed. The environmental debate in Russia is quiet and there is a widespread approach that economic profit always trumps environmental concern ? a Soviet heritage that influence the Russian agriculture considerably. The Russian legal acts on stable manure management focus mainly on sanitary questions and only secondary on nutrient leaching.

Avfallsminimering innebär att man genom olika typer av åtgärder minskar mängden avfalloch halten av farliga ämnen i avfallet. Olika faktorer bidrar till uppkomsten av avfall menviktigast av alla är sambandet med den ekonomiska utvecklingen. Inom EU och i det svenskamiljömålsarbetet har mål satts upp för att minska eller åtminstone inte öka avfallsmängderna.EU: s strategi för hållbar utveckling har målet att bryta sambandet mellan avfallsproduktionoch ekonomisk tillväxt (s.k. frikoppling), och att kraftigt minska de totala mängder somgenereras genom ökade insatser för att förebygga uppkomsten av avfall, effektivareanvändning av resurser och en övergång till mer hållbara konsumtionsmönster.   För att åstadkomma en frikoppling utgör avfallsminimering en av fem huvudsakligaprioriteringar inom EU:s s.k.

Idag domineras bränsleanvändningen av bensin och diesel i fordon. Användningen av bensin minskar till förmån för nya energibärare. De nya energibärare som tas upp i rapporten är batterier, etanol, E85, metanol, biodiesel, biogas, vätgas, naturgas, LPG (Liquefied Petroleum Gas) och DME (Dimetyleter). Av de nya energibärarna är det idag E85 som är mest använt i Sverige, följt av batterier inom hybridteknologin och metangas. De nya energibärarna har egenskaper som skiljer sig från de vanliga bränslena, bensin och diesel.

En expansion av grönytor i urbana och semiurbana miljöer skedde under 1960- och 1980-talet och pågår fortfarande i takt med att städer breder ut sig. Den kraftiga expansionen har inneburit ett ökat skötselbehov som ofta ska tillgodoses med samma budget som innan. Detta har lett till att många gräsytor idag lider av en eftersatt skötsel. Nya tillvägagångssätt söks för att minska kostnader och för att göra tidsbesparingar beträffande grässkötseln, vilken idag står för ca 20-25 % av de kommunala förvaltningarnas skötselbudget. Andelen ängsmark utgör endast 3 % av den totala parkmarken i svenska kommuner och är idag vår mest hotade naturtyp. I föreliggande arbete undersöks ängens betydelse i urbana och semiurbana miljöer.

SammanfattningI uppsatsen redovisas en undersökning av attityder hos människor som är involverade i ett kommunalt avloppsprojekt. På grund av otillräcklig kapacitet i befintligt kommunalt avloppssystem och bristfälliga enskilda avlopp har Hammarö kommun (i skrivande stund, våren -05) planer på att bygga ett nytt miljöanpassat avloppssystem, i en begränsad del av kommunen. Tanken är att organiskt köksavfall skall malas för att komma med i det ordinarie avloppet, där avloppsvattnet sedan skall rötas. Ur rötningen är det tänkt att man skall utvinna jordförbättringsmedel och biogas. Det nya systemet innebär att både privata fastighetsägare och hyrestagare skall anslutas till ett avloppssystem som kräver avfallskvarn i köket, installation och rördragning, ekonomisk insats, och så vidare.

Detta examensarbete utförs på uppdrag av Länsstyrelsen i Östergötland och Avdelningen för Teknik och Miljö vid Linköpings Universitet med syfte att skapa ett verktyg för att synliggöra de möjligheterna till den årliga bioenergitillförseln i olika kommuner i södra och mellersta Sverige. Avsikten är att bidra till den kommunala planeringen och effektiviseringen av miljöarbetet just inom energisektorn. Verktyget består av en handbok och ett beräkningsprogram. Den första innehåller information om kartlagda biobränsleresurser som är uppdelade i tre kategorier; Åkerbränslen, trädbränslen samt avfalls- och restprodukter. För varje biobränsleresurs finns information om: faktorer som kan påverka den mängd biobränsleresurser som man kan räkna med till bioenergiproduktion; allmän data om resurserna som energiråvaror; data som kommunen kommer att behöva mata in i beräkningsprogrammet, och information om och förslag på datakällor.Handboken verkar främst som grund inför användningen av beräkningsprogrammet och bedömning av dess resultat.

Syftet med examensarbetet är att utreda vilken potential det finns för en samverkan mellan Tekniska Verken och växthus. Målet är att genom industriell symbios skapa en resurseffektiv systemlösning där Tekniska Verkens produktionsanläggningars miljöprestanda förbättras samtidigt som växthusets klimatpåverkan minskas.Tekniska Verken har överskottsvärme i sina produktionsanläggningar. Under 2007 hade Gärstad- och Kraftvärmeverket 54 GWh överskottsvärme. Största delen av överskottsvärmen fanns på sommaren, då värmebehovet i fjärrvärmesystemet var som lägst. Effekten som kyldes bort under sommaren uppgick till 25 MW.Om ett par år kommer Svensk Biogas anläggning i Linköping ha överskottsvärme på 26 GWh per år.

Syftet med examensarbetet är att utreda vilken potential det finns för en samverkan mellan Tekniska Verken och växthus. Målet är att genom industriell symbios skapa en resurseffektiv systemlösning där Tekniska Verkens produktionsanläggningars miljöprestanda förbättras samtidigt som växthusets klimatpåverkan minskas.Tekniska Verken har överskottsvärme i sina produktionsanläggningar. Under 2007 hade Gärstad- och Kraftvärmeverket 54 GWh överskottsvärme. Största delen av överskottsvärmen fanns på sommaren, då värmebehovet i fjärrvärmesystemet var som lägst. Effekten som kyldes bort under sommaren uppgick till 25 MW.Om ett par år kommer Svensk Biogas anläggning i Linköping ha överskottsvärme på 26 GWh per år.

I takt med att städer runt om i världen växer ökar fokuseringen på miljöproblemen och därmed höjs kraven på ett välfungerande distributionssystem för olika typer av gods. Ett sätt att försöka lösa denna problematik är att samdistribuera gods, vilket har undersökts i olika internationella och nationella projekt. I det nationella projektet SAMLIC, samordnad varudistribution till Linköpings city, har liknande problematik dryftats men med den skillnaden att fokus ligger på att skapa ett ekonomisk och logistiskt effektivt distributionssystem för alla inblandade parter. Bieffekterna av en sådan fokusering blir särskilt positiva eftersom även bättre miljö och service uppnås.En viktig aspekt då det gäller SAMLIC-projektet är att initiativet till att starta ett projekt inom ramen för samdistribution av varor i Linköpings city ursprungligen kommer från näringslivet. Anledningen till att ett initiativ till ett samdistributionsprojekt togs under år 2000 var att näringslivet insett att mängden leveranser in i och ut ur Linköpings innerstad gav upphov till trängsel och därmed stora trängselkostnader.

Syftet med detta arbete är att studera möjligheterna att nyttja de biprodukter som bildas vid integrerad ståltillverkning hos SSAB Tunnplåt i Luleå. Biprodukterna i detta fall är de energirika processgaser som skapas från koksningsprocessen, masugnsprocessen samt LD-processen. Detta arbete har koncentrerats på att titta på de förutsättningar som finns för att separera ut metanet som finns i koksgasen för vidare användning internt inom SSAB-koncernen. Påpekas bör att en stor del av processgaserna som bildas vid koksverk, masugn och LD redan återanvänds internt på SSAB Tunnplåt AB som bränsle i flertalet processer. Överskottet av dessa gaser blandas och används sedan bland annat av det närliggande värmekraftverket, Luleå Kraft AB (LUKAB) och Nordkalk.

Kraftvärme är en energieffektiv metod att producera både el och fjärrvärme men användningen av denna produktionsform begränsas av att fjärrvärmebehovet vanligtvis är lägre under den varma delen av året. På senare tid har både forskning och nybyggda anläggningar visat på synergieffekter av att samordna produktion av biodrivmedel eller förädling av trädbränslen med kraftvärmeproduktion i en så kallad energikombinatanläggning. Då Vattenfall Värme Uppsala är i behov av att ersätta sitt befintliga kraftvärmeverk utreds i denna studie möjliga ekonomiska och miljömässiga fördelar med att bygga en energikombinatanläggning. I studien utreds ett antal olika tekniker som kan tänkas ingå i energikombinatet och ett antal alternativ väljs ut för vidare analys. Alternativen jämförs sedan med ett referensalternativ bestående av enbart ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk.Studien visar att en energikombinatanläggning bestående av ett kraftvärmeverk i kombination med tillverkning av pellets eller black pellets kan leda till ökad lönsamhet jämfört med enbart ett kraftvärmeverk.