Uppsatsen undersöker ifall hög BNP-tillvÀxt ökar risken för ekonomiska kriser. Detta testas genom att anvÀnda Tornells krisindexmodell och sedan utöka den med en variabel för BNP-tillvÀxt. DÀrefter testas för en rad lÀnder signifikansen hos de olika variablerna. FrÄn undersökningen kan jag dra slutsatsen att det generellt sett inte gÄr att pÄvisa nÄgot sÄdant samband. Materialet innehÄller dock stora skillnader mellan lÀnderna beroende pÄ hur pass industrialiserade de Àr.

Ekonomiska styrsystem anvÀnds för att kontrollera anstÀlldas prestationer, men att utöva kontroll har dock visat sig öka risken för stress hos anstÀllda. Arbetsrelaterad stress utgör problem för organisationer dÄ det kan leda till ökade kostnader i form av ökad frÄnvaro och försÀmrade prestationer. För att förklara arbetsrelaterad stress har stressorerna krav, kontroll och socialt stöd fÄtt störst genomslagskraft. Stressorer Àr faktorer i omgivningen som kan öka eller minska stressreaktioner hos individer. Syftet med studien Àr att förklara hur ekonomiska styrsystem pÄverkar stressorer.

Deta examensarbete undersöker slitaget i VÀxjöbostÀders studentlÀgenheter genom att genomföra en enkÀtundersökning och att göra ekonomiska bedömningar av material för ytskikt.De ekonomiska bedömningarna görs med hjÀlp av livscykelanalys (LCC) och de material som analyserades var golv, vÀggbeklÀdnad och bÀnkskiva.Examensarbetet undersöker ocksÄ andra faktorer som kan pÄverka slitage. .

I Sverige har vi en företagsform som heter ekonomisk förening. I en sÄdan ska dess medlemmars intressen frÀmjas genom att föreningen driver en affÀrsmÀssigt organiserad verksamhet i vilken medlemmarna deltar. Detta innebÀr att den ekonomiska föreningen mÄste tillfredstÀlla bÄde medlemmarnas finansiella önskemÄl sÄvÀl som deras önskemÄl om vad verksamheten ska tillhandahÄlla. Har den ekonomiska föreningen mÄnga medlemmar kan det bli svÄrt för den att tillfredstÀlla alla medlemmars önskemÄl. Ett alternativ som vissa ekonomiska föreningar dÄ nyttjar Àr verksamhetsformen franchising.

BakgrundTidigare studier visar pÄ en förÀndring i vilka ungdomar som deltar i politiken. Deekonomiskt starka individerna verkar inte lÀngre vara de som i högst utstrÀckning deltar ipolitiken. Ett skifte har skett dÀr individuellt erhÄllna resurser som tillgÄng till kultur ihemmet visade sig kraftigt samvariera positivt med flera former av politiskt deltagandemedan ekonomiska resurser tappat sin position som enskilt största förklaringsfaktor.SyfteFörklaringsfaktorerna bakom intresset för politik Àr inte sÄ vÀl utforskade varför dennauppsats kommer undersöka om de tendenser som gÀller det politiska deltagandet Àven kanöverföras till de politiskt intresserade ungdomarna. Kommer det politiska intresset att ökaju mer kulturella resurser som finns i familjen eller Àr ekonomiska resurser den viktigasteförklaringsfaktorn bakom politiskt intresse?MetodGenom data frÄn undersökningen IEA Civic Education Study som besvarades av 18-Äringar Är 2000 kommer statistiska analyser att utföras genom regressionsanalys.

Uppsatsen undersöker korrelationen mellan socialt kapital pÄ en aggregerad samhÀllsnivÄ och storleken pÄ den ekonomiska ojÀmlikheten. Borde ekonomisk policy ta hÀnsyn till de demokratiska effekterna av inkomstfördelning i vÀlfÀrdssystemet? Teorier om socialt kapital frÄn sociologi, statsvetenskap och nationalekonomi analyseras och aggregeras sedan till ett gemensamt teoretiskt ramverk för socialt kapital. Ramverket anvÀnds sedan för att analysera hur vÀl demokratin fungerar. Data frÄn World Values Survey, OECD och United Nations University anvÀnds för att statistiskt mÀta korrelationen mellan de tvÄ variablerna socialt kapital och ekonomisk ojÀmlikhet.

Syfte: Att utveckla ett starkt varuma?rke a?r ett sa?tt fo?r fo?retag att utma?rka sig fra?n ma?ngden, vilket idag a?r no?dva?ndigt pa? grund av den sta?ndigt o?kande konkurrenssituationen. Varuma?rket anses vara ett av fo?retagens mest va?rdefulla tillga?ngar men a?r problematiska att va?rdera. Problematiken beror bland annat pa? att va?rdet pa? varuma?rken pa?verkas av flertalet olika faktorer, da?ribland fo?retagets innovationsfo?rma?ga.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka ekonomiska effekter införandet av distansuppföljning för ICD-patienter har ur ett samhÀllsperspektiv. Delsyftet Àr att identifiera ekonomiska argument och kvalitativa aspekter för och emot införandet av tjÀnsten distansuppföljning.Författarna har kommit fram till ett antal slutsatser. Att införa distansuppföljning som uppföljningsmetod för ICD-patienter istÀllet för konventionella Äterbesök pÄ sjukhus innebÀr stora kostnadsbesparingar. NettonuvÀrdet uppgÄr till drygt 268 miljoner kronor efter femton Är. Vid tidsperiodens slut erhÄlls en kostnadsbesparing pÄ cirka 35,6 procent.

Bakgrund: S?mre v?rdkvalitet, bristande omv?rdnadsinsatser och on?diga sjukhusinl?ggningar ?r konsekvenser av brister i samverkan f?r ?ldre personer med komplexa v?rd- och omsorgsbehov. F?r samh?llet inneb?r brister i samverkan felaktig f?rdelning av v?rdresurser och h?ga ekonomiska kostnader. H?lso- och sjukv?rd st?r inf?r stora utmaningar i att tillgodose v?rdbehovet hos den ?ldrande befolkningen d?r multisjuklighet ?kar och h?lso- och sjukv?rdsresurser minskar.

Syfte: Att undersöka vad som utmÀrker ledarskap i ekonomiska kriser, till följd av den idag aktuella finanskrisen.Genomförande: Empirin har insamlats med hjÀlp av den kvalitativa metoden. Studien innefattar djupintervjuer med semistrukturerade frÄgor och tio respondenter frÄn tvÄ olika företag inom banksektorn. UtifrÄn empirin har författarna försökt att dra paralleller mellan ledarnas beteenden och de teorier som omfattar olika ledarstilar.Slutsatser: UtifrÄn analysen av empirin framgick det att ledarbeteenden i ekonomiska kriser skiljer sig. Dock kan orsaken till det vara företagens olika förutsÀttningar och struktur innan den ekonomiska krisen. Beteenden som tydlighet, tillgÀnglighet, delaktighet, samhörighet och minskat handlingsutrymme blev mer utmÀrkande.

Syftet med studien a?r att bidra med kunskap om hur entrepreno?riell orientering kan ma?ta entrepreno?rskap inom branschen fo?r mobiltelefoni. Fo?rha?llandet mellan entrepreno?rskap och ekonomiska utfall ma?ts med utga?ngspunkt i Millers resonemang om entrepreno?riell orientering.Hur kan entrepreno?rskap operationaliseras? Hur ser fo?rha?llandet ut mellan entrepreno?rskap och ekonomiska utfall?Studien baseras pa? tidigare forskning, facklitteratur, vetenskapliga artiklar, a?rsredovisningar, branschartiklar, avhandlingar och andra relevanta underlag som belyser entrepreno?rskap. Ba?de kvalitativ och kvantitativ metod tilla?mpas fo?r att a?stadkomma triangulering.Entrepreno?rskap kan ma?tas utifra?n hur pass radikal innovationen a?r.

Syftet ?r att unders?ka vad som h?nder och vad som synligg?rs i och genom etablering av och arbete i en kollegial samarbetspraktik i ett l?rarlag inom h?gre utbildning.Praktikarkitekturteorin och teorin om praktikekologier (Kemmis et al., 2014) har anv?nts f?r att analysera hur materiella-ekonomiska, kulturella-diskursiva och sociala-politiska arrangemang p?verkar och p?verkas av ageranden (g?randen, s?ganden och relateranden) i praktiker som ?r beroende av varandra. Studien ?r en aktionsforskningsstudie och omfattar ett antal aktioner som studerats. Data har samlats genom kontinuerliga observationer och reflektioner som nedtecknats i en loggbok, genom m?ten och intervjuer som videoinspelats och genom urval i statistik tillg?nglig i digitala system.

Den traditionella redovisningen har sin utgÄngspunkt i industrisamhÀllet och nÀr vi nu befinner oss i informationssamhÀllet motsvarar inte den redovisningen lÀngre intressenternas efterfrÄgan pÄ information. Intern kommunikation Àr av allra största vÀsentlighet i bolag och i organisationer, om inte den fungerar kan inte vÀlgrundade beslut fattas. Men vad ligger bakom de interna kommunikationssvÄrigheterna angÄende den information ekonomiska rapporter ger? Ett av praktikfallen som vi har tagit upp i studien belyser den hÀr problematiken, dÀr ledamöter i ABB:s styrelse inte fick beslutsrelevant information. Inte ens finanschefen fick nÀrvara vid viktiga möten, utan det var endast VD:n som kommunicerade med styrelsen. Uppsatsens syfte Àr att skapa en ökad förstÄelse för de faktorer som ligger bakom de kommunikationssvÄrigheter som finns gÀllande informationen i de ekonomiska rapporterna. Vi har valt att behandla endast svenska aktiebolag. VÄrt förhÄllningssÀtt i studien Àr förstÄelseorienterat och utgÄr frÄn litteratur som behandlar kommunikation, organisation och ekonomi.

I Sverige har vi en företagsform som heter ekonomisk förening. I en sÄdan ska dess medlemmars intressen frÀmjas genom att föreningen driver en affÀrsmÀssigt organiserad verksamhet i vilken medlemmarna deltar. Detta innebÀr att den ekonomiska föreningen mÄste tillfredstÀlla bÄde medlemmarnas finansiella önskemÄl sÄvÀl som deras önskemÄl om vad verksamheten ska tillhandahÄlla. Har den ekonomiska föreningen mÄnga medlemmar kan det bli svÄrt för den att tillfredstÀlla alla medlemmars önskemÄl. Ett alternativ som vissa ekonomiska föreningar dÄ nyttjar Àr verksamhetsformen franchising.

Uppsatsen avser belysa och utveckla förstÄelsen för de sociala och ekonomiska verksamhetsmotiv som existerar inom socialt entreprenöriella organisationer samt undersöka hur dessa motiv hanteras. Av denna anledning Àr det intressant att utgÄ frÄn ett mÄlkonfliktsperspektiv, varpÄ verksamhetens intressenter Àven beaktas eftersom de pÄverkar organisationen och dess mÄlsÀttningar. Studien pÄvisar att socialt entreprenöriella företag tvingas förhÄlla sig till flertalet sociala och icke-sociala verksamhetsmotiv som till viss del motverkar varandra och skapar mÄlkonflikter, och till viss del samexisterar genom synergier. Dessutom Àr sociala och ekonomiska motiv vanligen kontrÀra och orsakar begrÀnsningar i verksamhetsstrukturen, varpÄ mÄlkonflikter lÀttare uppstÄr. Det framgÄr att företagens lönsamhet och utvecklingsmöjligheter hÀmmas av de begrÀnsningar som de sociala motiven medför.