Miljöcertifieringssystemet BREEAM-SE har granskats och de delar som skapar ett ekonomiskt ökat vÀrde för fastighetsÀgaren har lokaliserats i certifieringssystemet. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer dÀr de intervjuade personerna fick utveckla sina svar om varför de ansÄg att indikatorerna skapar eller inte skapar nÄgot vÀrde. Ett betyg för högste ekonomiska vÀrdeökningen enligt BREEAM-SE har sammanstÀllts. Undersökningen tog enbart hÀnsyn till den ekonomiska vÀrdeökningen för fastighetsÀgaren och avgrÀnsade undersökning för andra yrkeskategorier. En fördjupning i de indikatorer som skapar ett ekonomiskt vÀrde har begrÀnsats i mÄn av tid vilket lett till att dels indikatorn energi, inte Àr helt optimerad vad gÀller mÄlpoÀngen som ska nÄs för högsta ekonomiska vÀrdet.

Denna studie syftar till att skapa kunskap om hur svenska myndigheter upplever f?r?ndringar i cyberhotbilden samt hur de arbetar med att f?rebygga, hantera och anpassa sina interna s?kerhets?tg?rder i en f?r?nderlig omv?rldsbild. Analysen utg?r fr?n tv? teoretiska perspektiv. Rutinaktivitetsteorin anv?nds f?r att f?rst? myndigheter som kapabla v?ktare i den digitala milj?n och hur s?kerhets?tg?rder kan minska tillg?ngligheten f?r motiverade angripare. Teorin om risksamh?llet anv?nds f?r att analysera hur myndigheter agerar proaktivt i en kontext pr?glad av os?kerhet, d?r riskbed?mningar ofta grundar sig p? framtida hot snarare ?n faktiska h?ndelser.

Fritidshemmens arbete med vila och rekreation befinner sig i skuggan av de ?vriga delar som ?terfinns i fritidshemmets uppdrag. ?tminstone r?der det ett forskningsgap g?llande hur l?rare i landet arbetar med dessa begrepp i praktiken. Genom v?r kvalitativa intervjustudie str?var vi efter att kunna bidra med mer underlag till forskningsf?ltet g?llande arbetsg?ngen kring vila och rekreation utifr?n ett policy enactment-teoretiskt perspektiv.

Dagligvaruhandeln erbjuder ett stort antal arbetstillfÀllen i Sverige och antalet anstÀllda i branschen ökar i stadig takt. Svensken Àgnar i genomsnitt tvÄ och en halv vecka per Är Ät att handla och livsmedelsförsÀljningen i landet ökar. Ur ett konkurrensperspektiv innebÀr detta att det Àr av stor vikt att erbjuda kunden en positiv upplevelse i butik, nÄgot som till stor del pÄverkas av personalen. ICA Àr Sveriges ledande aktör inom dagligvaruhandeln och ett av Sveriges starkaste varumÀrken. Inom ICA-koncernen agerar ICA-handlarnas Förbund som ett kommunikationsled mellan handlare och ledning.

Att bedöma och betygssÀtta företags kreditvÀrdighet Àr en stor och vinstbringande marknad. Ett företags kreditbetyg har visat sig ha stort inflytande nÀr t ex lÄnevillkor behandlas. Detta stÀller höga krav pÄ kreditvÀrderingsföretagens förmÄga att leverera korrekta analyser. SÄvÀl lÄngivare som investerare reagerar pÄ ett Àndrat kreditbetyg, vilket ger direkta effekter pÄ det företag som betygssÀtts. KreditvÀrderingsföretagen har kritiserats bland annat för att inte svara tillrÀckligt snabbt pÄ ny information.

Det övergripande syftet Àr att beskriva hur och kartlÀgga varför ideella idrottsföreningar vÀljer att outsourca sin ekonomifunktion. Studien ska Àven öka kunskapen för de effekter outsourcing av ekonomifunktionen medför pÄ den ekonomiska- respektive den sportsliga delen av de ideella idrottsföreningarnas verksamhet. Sammanfattningsvis ska studien ocksÄ ge rekommendationer till idrottsföreningar som stÄr inför valet att outsourca sin ekonomifunktion. Detta gjordes genom en kvalitativ forskningsmetod dÀr primÀra kÀllor utgjorts av intervjuer med sex personer verksamma i olika ideella idrottsföreningar. KÀnda referenser om outsourcing för företag samlades in för att kunna stÀllas i relation till svaren.

Bakgrund och problem: Inköpsfunktionen ökar i betydelse i takt med att konkurrensen frÄn andra företag ökar. Inköpsfunktionen ser olika ut i olika företag. För att hÄlla lÄga priser Àr det mÄnga företag som vÀljer att importera produkter frÄn lÄgkostnadslÀnder. För textilföretag Àr Indien ett bra alternativ dÄ de pÄ grund av lÄnga traditioner anses vara duktiga pÄ textilproduktion. De har billig arbetskraft och stora rÄvarutillga?ngar.

Den hĂ€r uppsatsen undersöker hur andelen deltidsanstĂ€llningar inom den kommunala verksamheten pĂ„verkar kommunernas personalkostnader. Flera regressionsmodeller har anvĂ€nts pĂ„ ett material bestĂ„ende av Sveriges samtliga kommuner mellan Ă„ren 1998 och 2006. Resultaten har visat att en kommun som minskar andelen deltidsanstĂ€llda med tio procentenheter berĂ€knas sĂ€nka sina personalkostnader med ca 1200 kr per kommuninvĂ„nare och Ă„r. Modellerna Ă€r signifikanta Ă€ven nĂ€r de kontrolleras för autokorrelation och relativt hĂ„rda antaganden om orsaksriktning och effektens fördröjning.Även deltidsanstĂ€llningarnas inverkan pĂ„ kvaliteten i den kommunala verksamheten har studerats. Trots svĂ„righeterna att mĂ€ta kvalitet, tyder resultaten pĂ„ att en minskning av andelen deltidsanstĂ€llningar förvĂ€ntas förbĂ€ttra kvaliteten.Sammantaget visar resultaten att kommuner som erbjuder sina deltidsanstĂ€llda möjlighet till heltidsanstĂ€llning kan göra mindre ekonomiska vinster utan att försĂ€mra verksamhetens kvalitet.

Detta arbete handlar om arbetshÀstar i kommunal förvaltning ur hÄllbarhets och tillvÀxtssynpunkt. Arbetet reder i litteraturstudien ut begreppet hÄllbar utveckling och redogör för en modell för kommunal tillvÀxt. HÄllbarhetsperspektivet innefattar de tre vanliga delarna som brukar avhandlas i frÄgor om hÄllbar utveckling. Dessa frÄgor Àr hÄllbarhet ut ett ekonomiskt sÄvÀl som ett socialt och ekologiskt perspektiv. I kapitlet om hÄllbar utveckling presenteras bÄde Àldre argument samt nya sÀtt att se pÄ begreppet. I avsnittet om kommunal tillvÀxt redogörs för en modell för sweet spots för kommunal tillvÀxt.

FDI har sedan början pÄ 80-talet vÀxt sig allt större och blivit en av de viktigaste tillgÄngarna till finansiellt och fysiskt kapital i vÀrlden. FDI har enligt mÄnga studier en viktig funktion för ett lands ekonomiska utveckling, detta gÀller frÀmst för outvecklade lÀnder men ocksÄ utvecklade lÀnder. Studiens mÄl var att hitta viktiga faktorer som pÄverkade FDI inflöde till Sub-Sahara regionen. Den empiriska analysen gjordes med hjÀlp av en OLS regressionsmodell och hade 42 observationer sammanlagt. Huvudvariabeln var FDI/BNP.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur man pÄ tvÄ varianter av gymnasiets samhÀllsvetenskapsprogram arbetar med entreprenöriellt lÀrande. De tvÄ programvarianterna har inriktning mot ekonomi respektive samhÀllskunskap. Hur har arbetssÀttet entreprenöriellt lÀrande utvecklats och vilka drivkrafter finns bakom utvecklingen? Har programvarianternas olika Àmnesinriktningar pÄverkat processen? En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har anvÀnts, dÀr sex lÀrare, tre frÄn vardera arbetslag, har intervjuats. Resultatet visar att begreppet entreprenörskap visserligen stammar frÄn de ekonomiska vetenskaperna, men att det utvidgade begreppet entreprenöriellt lÀrande Àr ett anvÀndbart arbetssÀtt i de flesta Àmnen.

Efter andra vĂ€rldskriget sĂ„ har ett av de mer övergripande sĂ€rdragen i det internationella systemetutgjorts utav framvĂ€xten av regionala - och internationella mellanstatliga integrationer. En avhuvudfrĂ„gorna inom det integrationsteoretiska forskningsomrĂ„det har handlat om att förklara vilkakrafter som fĂ„r stater att sammansluta sig i politisk-ekonomiska konstellationer i likhet medEuropeiska Unionen. I början pĂ„ 1990-talet kom en ny vĂ„g av integration att ta fart i Sydamerika,dĂ€r Mercado ComĂșn del Sur (Mercosur) utgör en av de mer framgĂ„ngsrika sammanslutningarna.Denna uppsats har ansatsen att klarlĂ€gga vad som driver stater i Sydamerika till att samarbeta ochingĂ„ avtal inom ramen för dessa politisk-ekonomiska organisationer. DĂ€r jag utifrĂ„n enhegemonisk stabilitetsteori undersöker vilka motiv som ligger till grund för bildandet avMercosur. Analysen omfattar tre olika aspekter som stĂ„r i direkt koppling med det teoretiskaramverket.

?r 2018 b?rjade en ny lag att g?lla i det svenska utbildningsv?sendet. Det innebar att f?rskoleklassen blev obligatorisk och att barns skolplikt b?rjar det kalender?r de fyller sex ?r (SFS 2010:800). Dilemmat ?r att samtidigt som denna nya lag tr?dde i kraft, f?rsvann specialskolorna och i den anpassade grundskolan finns ingen f?rskoleklass.

Syftet med uppsaten Àr att studera emigraitonen frÄn Norrbotten och dÀrtill söka förklaringen till utvandringen. Syftet Àr ocksÄ att studera samhÀllets reaktion pÄ emigraitonen för att hejda utvandringen samt att i det sammanhanget sÀrskilt studera statens försök till kolonisation i Norrbotten. Undersökingen omfattar perioden 1850-1930. Genom att studera faktorer som pÄverkat emigrationen i Sverige och Norrbotten sÄsom ekonomin, religionen, vÀrnplikten och politiken framkommer att bÄde ny och gammal forskning anser att det Àr den ekonomiska faktorn som Àr huvudorsaken till emigrationen. Det var dock en samverkan mellan flera olika faktorer som avgjorde nÀr svenskarna valde att utvandra men den ekonomiska faktorn Àr den som Àr mest framtrÀdande.

Bakgrund: Intensivv?rden ?r en h?gspecialiserad v?rdform d?r patienter ofta ?r kritiskt sjuka och beroende av avancerad medicinteknik. I denna milj? har intensivv?rdssjuksk?terskan en central roll, inte bara i att ge livsuppeh?llande v?rd, utan ?ven i att tillgodose patientens och n?rst?endes behov. N?rst?endes n?rvaro kan ?ka patientens trygghet och v?lbefinnande, men involvering i v?rden utmanas ofta av stress, kommunikationsbrister och h?g arbetsbelastning. Att f?rst? intensivv?rdssjuksk?terskans erfarenheter av att involvera n?rst?ende ?r avg?rande f?r att fr?mja personcentrerad och kvalitetss?ker v?rd inom intensivv?rden. Syfte: Att belysa intensivv?rdssjuksk?terskans upplevelser av att involvera n?rst?ende i v?rden p? IVA. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats och tematisk analys.