Syftet med studien är att belysa, problematisera och diskutera fenomenet Advertiser-Funded Programming eller Avsändar-Finansierade Program som det kallas för på svenska. Avsändar-Finansierade Program är en av de senaste trenderna när det kommer till att integrera organisationskommunikation med massmedia. Annonsörerna har tagit steget från att enbart exponera produkter och varumärken i reklampauser i och mellan program till att nu finnas med som en finansiell aktör i finansierings- och produktionsprocessen. Samtidigt som organisationers externa kommunikation integreras i underhållningsprogrammen minskar publikens möjlighet att värja sig från kommersiella budskap eftersom budskapet blir en del av det redaktionella innehållet. För att hämta åsikter och tankar från personer som direkt berörs av annonsörernas intåg i produktionsprocessen genomfördes kvalitativa intervjuer per telefon med personer som arbetar aktivt med AFP.

Reality-genren har kritiserats sedan dess uppkomst. Programmen benämns ofta i massmedia såväl som i vardagligt tal som ?förnedrings-TV? eller ?mobbnings-TV? på grund av dess kontroversiella form. Programmen anklagas för att sudda ut gränsen mellan den privata och offentliga sfären samt att ge tittarna en bild av att det är okej att håna och förnedra andra människor.Genom att låta två fokusgrupper diskutera reality-genren som helhet samt frågor som berör ämnen om klass, etik och identitet syftar denna studie till att undersöka tittarnas attityd till de svenska reality-programmen. De frågeställningar som studien också syftar till att besvara är följande: Hur definierar respondenterna i intervjun reality-TV? Anser respondenterna att det går att urskilja några samhällsklasser i programmen? Anser respondenterna att det finns framträdande stereotyper/mönster i programmen? För att besvara frågeställningarna har jag använt mig utav två ostrukturerade fokusgrupper som tillkommit genom ett snöbollsurval.

Syftet med uppsatsen är att analysera hur politiker använder sig av media för att legitimera sina förslag och ståndpunkter för medborgarna. Genom användning av diskursanalys som teori och metod beskrivs de diskurser som uppkommer i citat där politiker är refererade eller citerade. För att kunna uppnå syftet har införandet av den nya signalspaningslagen (FRA-lagen) under juni månad 2008 legat till grund för uppsatsens analysarbete. Granskningen har skett utifrån artiklar från fyra stora och medelstora svenska tidningar för att kunna analysera användningen av media och dess roll i det politiska systemets legitimitetsprocess.Vid analysen framträder sju kategorier och diskurser för hur politiker argumenterar för ett införande av en ny signalspaningslag. Kategorierna sträcker sig över tidningsgränserna och har i uppsatsen benämnts som ?överhängande fara?, ?ni har fel?, ?en stärkt integritet?, ?dags för beslut?, ?anpassning?, ?vi lyssnar? och ?det är färdigt nu?.Uppsatsen uppvisar en relativt komplex bild över medias roll i beslutsordningen och hur legitimeringen där igenom formas.

Bakgrund och problem: På senare år har CSR-frågor, och i synnerhet miljöfrågor, blivitmer frekvent förekommande i massmedia. I takt med att CSR-medvetandet har växt harföretagens olika intressenter börjat ställa allt högre krav på företagen att de skall redovisahur de arbetar med hållbarhetsfrågor. En organisation som arbetat med att skapa riktlinjerför hur företag kan redovisa hur de arbetar med hållbarhetsfrågor är Global ReportingInitiative (GRI). Under 2007 beslutade den Svenska regeringen, som första landet ivärlden, att samtliga statliga företag från och med 2008 skall presentera enhållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer. Syftet med denna uppsats är att granska etturval av de statliga företagen och undersöka vilket genomslag GRI:s riktlinjer har fått påmiljödelen i företagens hållbarhetsredovisningar.Syfte: Syftet med uppsatsen är att granska ett urval av de statliga företagen ochundersöka vilket genomslag GRI:s riktlinjer har fått på miljödelen i företagenshållbarhetsredovisningar.Avgränsningar: I denna uppsats kommer endast årsredovisningar ochhållbarhetsredovisningar från fem statliga företag under åren 2007 och 2009 attundersökas.Metod: I denna uppsats har texter från hållbarhetsredovisningar och årsredovisningarsamlats in och analyserats manuellt.Slutsatser: Samtliga av oss undersökta företag har innehållsmässigt utökat sinmiljöredovisning sedan reglerna infördes.

Uppsatsen behandlar konflikten mellan Israel och Palestina ur självmordsterroristers och terroristers synvinkel. Intresset riktas mot förklaringarna bakom självmordsterrorism och terrorism och medias betydelse för de studerade fenomenen uppmärksammas.Uppsatsens syfte är att finna och analysera de förklaringar som finns i vetenskaplig litteratur och i svensk kvällspress till självmordsterrorism och terrorism. Att kortfattat diskutera likheter och skillnader mellan förklaringarna ingår också i uppsatsens syfte.För analysen av de funna förklaringarna både i vetenskaplig litteratur och i svensk kvällspress används artiklar från C. Wright Mills och Marvin B. Scott & Stanford M.

Studiens syfte är att undersöka hur socialsekreterare inom barn och familj konstruerar sin yrkesidentitet utifrån de framställningar som de uppfattar att media har kring yrket. Frågeställningarna utgår från upplevelse av medias bild, hur detta påverkar socialsekreteraren, och hur de konstruerar sin yrkesidentitet utifrån framställningen. Studien är en kvalitativ studie där fem socialsekreterare inom barn och familj har intervjuats. Vad som framkommer i studien är att socialsekreterarna uppfattar medias framställningar som negativa. De uppfattar det som att media ensidigt rapporterar om negativa händelser och framställer socialsekreterare på ett negativt sätt.

De senaste decennierna har begreppen empowerment och välbefinnande fått allt större utrymme i samhällsvetenskapen. I massmedia och inom den ekonomiska professionen har intresse gällande individers hälsa och organisationsförändringar i form av effektivisering av organisationsstrukturen dramatiskt ökat. Ett resultat av detta är individens ökade medvetenhet gällande deras välbefinnande. Även organisationer beaktar vikten av individers välbefinnande genom att ta hänsyn till förbättringar gällande arbetsrelaterade faktorer. Konsekvensen av detta påverkar individerna ytterliggare en nivå i deras benägenhet att avsluta sin anställning.

Det ökade informationsutbudet har haft en stor inverkan på konsumentens inköpsmönster. Flera branscher har fått anpassa sig till en alltmer påläst konsument. En av Sveriges mest reglerade marknader är den för receptbelagda läkemedel. Dels för att konsumenten måste få ett recept från läkare för att införskaffa produkten, dels för att direkt marknadsföring till konsumenter är otillåtet. Syftet med denna uppsats är att kartlägga konsumenters sökbeteende och analysera hur detta påverkas av bakomliggande faktorer.

De stora börsbolagen i Sverige får mycket plats i massmedia då det diskuteras flitigt om hur bolagsstyrelserna ser ut och hur de agerar. Men börsbolagen står endast för en bråkdel av alla aktiebolag i Sverige. De mindre och medelstora aktiebolagen skrivs det inte om lika mycket utan de arbetar i skymundan, i alla fall styrelsen. Stora börsbolag består ofta av flera olika ägare i motsats till medelstora företag. De måste följa regleringar och formaliteter gällande styrelsearbete i större utsträckning än vad små privata enmansaktiebolag behöver göra och därför finner vi det intressant att undersöka till vilken grad de mellanstora aktiebolagen gör det.

BakgrundKvinnlig könsstympning är ett fysiskt ingrepp där hela eller delar av kvinnans eller flickans yttre könsorgan borttas eller på annat vis skadas av traditionella och kulturella orsaker. Det finns över 140 miljoner könsstympade kvinnor i världen. Kvinnlig könsstympning klassificerasi fyra olika kategorier. Ingreppet förekommer främst i östra, västra och nordöstra delen avAfrika. Cirka 70 procent av kvinnorna blir könsstympade vid barnåldern.

Dagens ungdomar lever i en ständig interaktion med allehanda medier. De är en viktig målgrupp för medier och utsätts dagligen för budskap som förmedlas via denna källa. Har medier någon påverkan på hur ungdomar uppfattar världen av idag? Tillhandahåller de normbildande värderingar om hur kvinnor och män ska vara? Och i så fall, hur ser ungdomar på detta? Denna uppsats behandlar ovanstående frågor utifrån ett genusperspektiv.Elva gymnasie-ungdomar gavs möjlighet att genom två fokusgrupper uttrycka sina åsikter och uppfattningar om medier och dess budskap. Dessa ungdomar befinner sig mitt i processen i skapandet av en egen identitet, varpå de utgör en intressant grupp att undersöka.

Förekomsten av etnisk diskriminering inom det svenska rättsväsendet har påvisats i flera tidigare studier och problematiken har även uppmärksammats i massmedia. Syftet med denna C-uppsats har varit att genom granskning av domar från Göteborgs Tingsrätt under 2005 undersöka huruvida etnisk diskriminering förekommer i ungdomsbrottsmål eller ej. Vi utgår i huvudsak från begreppet institutionell diskriminering vilket innebär den form av outtalad och omedveten diskriminering som förekommer inom specifika organisationer och arbetsplatser. Institutionell diskriminering kan handla om diskriminering på grund av kön, sexuell läggning, ålder, etnicitet osv. Vår utgångspunkt är diskriminering på grund av etnicitet och vi besvarar följande frågeställningar:1. Hur ser fördelningen ut av antal dömda ungdomsbrottslingar med svensk respektive annan etnisk bakgrund vid Göteborgs Tingsrätt under 2005?2. Vilka mönster kan man se i Tingsrättens val av påföljd för respektive grupp och hur kan dessa förklaras?Med hjälp av statistiska analyser av 212 granskade domar har vi undersökt vilka bakomliggande faktorer som kan påverka ett påföljdsbeslut och använt oss av variabler som exempelvis etnicitet, tidigare straffad, erkännande och ålder.

This study is about how videogamecompanies and Swedish newspapers represent masculinity and femininity in the covers of the games Assassins Creed 3, Grand Theft Auto 5, Bayonetta and Tomb Raider along with the reviews being done in conjunction with the game. The reviews has been published in the following newspapers: Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Expressen and Göteborgsposten. The image that is formed in our society about how a man and a woman should be and behave will be the basics of this study. The covers of the games often represent what the game itself is about and what it contains and the reviews also conveys what the consumer who buys the game gets. The video game industry has grown in recent years to become one of the largest entertainmentindustries, but despite this, there has not been many studies on how this media represents masculinity and femininity.

AbstractFörfattare: Ronya FredrikssonTitel: ?En myndighet ? två sidor?. En kvantitativ undersökning av medias rapportering och Gävlebornas åsikter om Arbetsförmedlingen?Nivå: C-uppsats, grundnivå (kandidatexamen) 15hpHuvudområde: Medie- och kommunikationsvetenskapSyfte: Arbetsförmedlingen är en myndighet som ofta uppmärksammas i media,dock inte lika ofta med positiva budskap. Syftet med den här undersökningen varatt kartlägga vad media har skrivit om Arbetsförmedlingen under perioden 2012-2014 samt att ta reda på vad Gävles befolkning tycker om myndigheten.Metod: Metoden som har använts är en kvantitativ innehållsanalys tillsammansmed ett kodschema.

En person som blir utsatt för ett frihetsberövande på grund av misstanke om brott är berättigad till ersättning från staten om hen sedermera inte blir dömd. Enligt frihetsberövandelagen kan sådan ersättning omfatta kostnader för utgifter, förlorad arbetsförtjänst, intrång i näringsverksamhet och lidande. Syftet med uppsatsen är att beskriva och utreda hur lidandet ersätts av JK och staten samt vilka faktorer som kan påverka lidandet för den felaktigt frihetsberövade personen. För att klargöra vad som faktiskt anses påverka lidande har förarbetena till lagen samt ett flertal olika JK-avgöranden och domstolsavgöranden studerats. Ersättning för en persons lidande utgår med ett normalbelopp enligt en intern mall hos JK, som baseras på en förutbestämd summa pengar per månad.