Syftet med denna studie var att utveckla fördjupade kunskaper om bedömningshandlingar i matematikklassrummet utifrån ett elevperspektiv och två frågeställningar ställdes:Vad kännetecknar de bedömningshandlingar som kommuniceras under matematiklektioner?Hur uppfattar elever de bedömningshandlingar de tar emot och ger under matematiklektioner utifrån sitt lärande och sin utveckling?Studien genomfördes i form av en fallstudie i en skolklass årskurs fyra. Klassrumsobservationer och elevintervjuer användes för insamling av empiriskt material. Resultatet visar att de bedömningshandlingar som kommuniceras i matematikklassrummet till stor del är handlingar som i forskning beskrivs som gynnsamma för lärandet. Några observationer och uppfattningar skiljer sig i resultatet.

Syftet med denna empiriska studie är att bidra med kunskap om lärares möjligheter till att anpassa lärmiljön för alla elever i klassrummet. Studien avser därtill att kartlägga vilka olika möjligheter respektive hinder elever och lärare ser och möter. Vidare har syftet varit att få med elevernas egna perspektiv på vilka möjligheter och hinder de möter i sitt lärande. Slutligen är syftet med studien att bidra till en fördjupad kunskap om hur de olika hindren i elevernas lärmiljö kan undanröjas för att förse dem med en optimal utbildning. Motivet till att jag valt detta specifika ämnesområde, tillgänglig lärmiljö, är att jag i min kommande yrkesroll såsom speciallärare betraktar förebyggandet av hinder för inlärning som en viktig del av mitt uppdrag. I de vägledande styrdokumenten står att alla elever ska ges en likvärdig utbildning.

I detta arbete har gymnasieutbildningens förändring från 1970 till idag undersökts. Som utgångspunkt för undersökningen har biologiämnet studerats. Under tiden från 1970 till idag har två läroplaner gällt (Lgy 70 och Lpf 94) och i år börjar en tredje att gälla (Gy 11). Genom att studera läroplaner kan man få en känsla över vad som är syftet med undervisningen och vilken typ av undervisning som förordas. Detta kan beskrivas med hjälp av olika läroplanskoder.

Studien handlar om demokrati och delaktighet i grundskolans tidigare år. Syftet är att se hur lärare och elever samspelar i samband med verbala arbetsformer. Hur ser lärarens roll ut i samband med verbala arbetsformer i klassrummet? Hur ser elevers kommunikationsutrymme ut i klassrummet? Vilka kommer till tals? Finns det någon könsordning? Frågeställningarna som styr uppsatsen, innebär att genus såväl som en demokratisyn genomsyrar hela studien. Undersökningen tar plats i en skola, i en förort till en större stad, där alla elever tenderar att ha liknande social och ekonomisk bakgrund.

Vår studie är gjord för att se om det finns någon skillnad i mellanstadieelevers beteenden i klassrum respektive idrottshall. Våra frågeställningar är: Finns det skillnader i beteendena hos mellanstadieelever i idrottshallen respektive i klassrummet? Finns det några skillnader mellan pojkars och flickors beteenden? Hur yttrar sig eventuella skillnader och vad beror de på? För att komma fram till detta har vi använt oss av observationer som metod och observerat årskurs fem-klasser på två olika skolor. I arbetet har vi kopplat vår empiri till Connells teori om hegemonisk maskulinitet och Goffmans beteendeteori Front-stage och backstage. Vi har också använt oss av behaviorismens grundläggande tankar om hur en miljö kan påverka ett beteende.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka fordonselevers motivation till religionskunskapsämnet på gymnasiet. Det sker genom att undersöka hur motiverade eller omotiverade eleverna är. Det är relevant eftersom bland annat skolinspektionens granskning av religionskunskapsämnet visar att fordonselever har ett genomsnittligt låga betyg i religionskunskapsämnet. Skolinspektionens granskning visar även på brister i hur ämnet presenteras för eleverna. Flertalet elever uttrycker att ämnet inte är anpassat för dem och att det påminner om den religionskunskap de läste på högstadiet.

AbstractAbout 160 000 persons living inSwedensuffer from some form of dementia. Alzheimer disease is the most common form of dementia and affects mostly people in the age of 65 and older. People with some form of dementia have memory problems and may even have other problems as aphasia and behavioral disorders. This may lead to communication problems and difficulties for the people around them. The number of demented people is increasing; it is therefore important to study methods for communication in order to improve the wellbeing for people with dementia.

I den svenska skolan är tendensen att dialogisk undervisning förbises till förmån för den monologiska undervisningen. Syftet med denna uppsats var därför att studera hur den dialogiska undervisningen kan realiseras i svenska klassrum och samtidigt undersöka och analysera elevernas attityder till och upplevelser av att arbeta enligt den dialogiska undervisningen. Metoden för uppsatsens genomförande har varit kvalitativa studier i två klasser som läste svenska som andraspråk i årskurs 9. De kvalitativa studierna bestod av deltagande observationer av den i klassrummet dialogiskt organiserade undervisningen och kvalitativa forskningsintervjuer med sammanlagt fyra av eleverna. Uppsatsen har konstaterat att i de två observerade klassrummen har den dialogiska undervisningen realiserats genom att eleverna låtits integrera läsning av skönlitteratur med skrivande och samtalande samt genom en av läraren konsekvent användning av autentiska och öppna frågor, uppföljning och positiv bedömning.

Studier om alternativa verktyg för elever i läs- och skrivsvårigheter har tidigare utgått från elevperspektiv samt ur specialpedagogers och speciallärares perspektiv. Den här studiens syfte har varit att belysa klasslärares uppfattningar om alternativa verktyg för elever i läs- och skrivsvårigheter i klassrummet. I vår studie har vi belyst hur klasslärare uppfattar sin egen kunskap och sitt arbete med alternativa verktyg för elever i läs- och skrivsvårigheter avseende måluppfyllelse och delaktighet. För att ta reda på dessa uppfattningar har vi använt en fenomenografisk ansats och genomfört kvalitativa intervjuer med 16 klasslärare i grundskolan.  Vi har använt en fenomenografisk analysmodell för att få syn på de olika uppfattningarna. Vi har tolkat uppfattningarna utifrån specialpedagogiska perspektiv.

Tysta flickor och stökiga pojkar ?en studie om lärarens roll i konstruktionen av genus. Guiet girls and unruly boys ?a study of the teacher?s role in the construction of gender. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur läraren påverkar konstruktionen av genus i klassrummet.

Vi har gjort en kvalitativ studie om hur lärare arbetar med gruppdynamiken i klassrummet. Vi utförde fyra intervjuer vilka utmynnade i fyra huvudområden: definition på gruppdynamik, synen på ledarskap, lärares strategier och kopplingen mellan inlärning och gruppdynamik. Informanternas bakgrund varierade från att enbart ha arbetat några år i yrket, till att ha 40 års erfarenhet. Vårt syfte med studien var att undersöka vilka strategier lärare använder när de arbetar med en grupp elever för att åstadkomma ett bra gruppklimat. Vi ville även synliggöra lärares tankar kring sitt ledarskap samt deras syn på kopplingen mellan inlärning och gruppdynamik.

Oro/ångest är vanligt förekommande bland äldre. Det blir allt fler äldre och på alla äldreboende.Depression och ångestsjukdomar hos äldre är vanliga och det finns en underdiagnostisering ochdärmed en underbehandling. Specifik behandling av oro/ångest förutom läkemedel är intesjälvskrivet. I omvårdnaden har man med beröring en unik möjlighet att stödja, lindra och trösta.Syftet med uppsatsen var att ta reda på effekter av beröring/taktil massage på äldre icke dementapatienter inom äldreomsorg. Metoden byggde på litteraturstudier där artiklarna söktes i databasenCINAHL samt manuellt i tidskrifterna Vård i Norden och Journal of Advanced Nursing.

säger, vad hon gör och vad hon skulle kunna göra kopplas till beskrivs utifrån sociokulturella perspektiv pålärande.Vi har genomfört icke deltagande observation i ett klassrum under tre dagar och en samtalsintervju medläraren. Vi intervjuar läraren för att se vad hon säger om teori och undersöker vad i lärarens praktiskaverksamhet som går att koppla till teorin. Vi har ett särskilt fokus på verbal kommunikation i klassrummet ochhur läraren leder och styr lärandet. Vi har utgått främst från Lev Vygotskijs och Michail Bakhtins begrepp ochnutida forskare, då främst Olga Dysthe och Roger Säljö.I resultatet framkom att läraren hade kännedom om vissa delar av sociokulturella perspektiv, men iobservationerna framträdde även sådant som hon inte pratat om i intervjun. En undervisning byggd kring attelever lär av varandra är återkommande i intervjun med läraren och tydligt under observationerna.

Denna studie unders?kte effekten av en l?rarledd intervention om sj?lvreglerat l?rande (SRL) och metakognitiva f?rdigheter p? gymnasieelevers digitala fokus och distraktion. Med bakgrund i den ?kande anv?ndningen av digitala enheter i klassrummet, utforskades hur elever beskrev sin fokusf?rm?ga, vilka strategier de anv?nde och hur interventionen p?verkade deras l?rande och koncentration. Studien baserades p? Zimmermans SRL-modell och samlade in kvantitativ data (testresultat, skrivbeteende, fokusbortfall via Exam.net) samt kvalitativa data (elevanteckningar, sj?lvskattningar, fritextsvar).

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka lärares medvetenhet om den förändrade skollagen vad avser disciplinära och andra åtgärder och i vilken omfattning de upplever att den påverkar skolmiljön. För att kunna uppnå syftet med studien har tre frågor formulerats: för det första i vilken grad är lärare medvetna om vilka åtgärder som enligt lagen finns att tillgå och för det andra, i vilken omfattning tillämpar lärare de befogenheter de fått genom den nya skollagen? Avslutningsvis ställs frågan om lärare upplever att den nya lagen bidragit till några förändringar i deras handlingsutrymme?  Undersökningen som ligger till grund för uppsatsens resultat baserades på enkäter som besvarades av trettiosex lärare vilka undervisar i grundskolans senare år (7-9). Resultatet av undersökningen visar att lärare har begränsade kunskaper om skollagen vad avser lärarens mandat att vidta disciplinära åtgärder mot elever. Det framkommer också att lärare använder sig av disciplinära åtgärder för att stävja störningar i klassrumsmiljön och att en majoritet inte upplever att förändringen av skollagen har ökat lärarnas handlingsutrymme i klassrummet samtidigt som andra lärare anser att studiemiljön påverkats positivt till följd av lagens införande.