This papper i about trying en educational method called writing connected to dialog. This is tried on adult students studying to work in Swedish day care. The purpose was to see if this method could make a difference in classroom democracy..

Författarna av denna studie har intervjuat sju lärare om deras erfarenheter av att använda mobiltelefonen i undervisningen. Studien undersöker vilka förutsättningar som krävs för att eleverna ska kunna använda mobiltelefonen i skolarbetet samt på vilket sätt lärare och elever kan använda den i undervisningen. Syftet med studien har varit att undersöka lärares erfarenheter av att använda mobiltelefoner som stöd för elevernas lärande i undervisningen. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa ostrukturerade intervjuer. Resultatet visade att lärares erfarenheter av att använda mobiltelefonen i undervisningen är positiva.

Den höga sjukfrånvaron i Sverige har lett till ett ökat intresse för hälsofrämjande arbete i syfte att öka trivseln och minska sjukfrånvaron i såväl offentlig som privat verksamhet. Syftet med föreliggande studie var att följa upp och undersöka hur lagerarbetarna på en distributionscentral upplever det hälsofrämjande arbete som genomförts av ett arbetsmiljöprojekt på företaget. De anställdas upplevelse av det hälsofrämjande arbetet mättes kvantitativt genom en enkätundersökning som besvarades av 154 undersökningsdeltagare, fördelade på två enheter. Resultatet visar att den psykosociala arbetsmiljön på företaget verkar ha förbättrats. De anställdas motivation, trivsel och upplevelse av stöd från förman, gruppchef och arbetskamrater tycks ha ökat.

I denna studie undersöktes hur samarbetet mellan speciallärare och ämneslärare kan se ut i matematik- respektive språk-, läs- och skrivutveckling på en högstadieskola med en inkluderande specialundervisning samt hur man bäst kan utnyttja de båda yrkesgruppernas komplementära kompetenser. Som metod för datainsamling gjordes observationer på lektioner där speciallärare och ämneslärare samarbetade. Observationerna följdes av enskilda intervjuer av speciallärare och ämneslärare i matematik och språk samt rektor och samordnande specialpedagog. Avslutningsvis genomfördes en gruppintervju med speciallärare och ämneslärare. Till analys användes Abbotts teori om olika yrkesrollers kamp om vem som ska göra vad på arbetsplatsen samt Laviés teori om lärares olika inställning till samarbete. Resultatet visade att speciallärare och ämneslärare har olika arbetsuppgifter i klassrummet och i planeringsarbetet.

I uppsatsen behandlas ämnet miljövänlig köttkonsumtion i fyra artiklar. Faktaartikeln tar upp problemet med köttproduktion och experter får komma till tals om vilket kött som är bäst att köpa. Nyhetsartikeln behandlar köttskatt. Debattartikeln gestaltar hur jag känner om ämnet och vilka reaktioner jag mött. Reportaget ger en bondes synvinkel på ämnet..

I många klasser finns det elever som av en eller annan anledning inte tar lika mycket utrymme i det offentliga rummet (klassrummet). Vi har valt att intervjua verksamma lärare och gjort litteraturstudier i ämnet. Enligt de elva lärare som ingår i denna studie är dessa elever ofta flickor. Syftet är därför att ta reda på hur några lärare resonerar och arbetar med dessa elever. Våra frågor är vad flickornas tystnad kan bero på enligt lärarna och litteraturen.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan utföra i syfte att främja patientens sömn. Litteraturstudien baserades på elva kvantitativa vetenskapliga artiklar. Interventioner beträffande den fysiska miljön samt komplementärmedicinska och alternativa behandlingsmetoder undersöktes. Resultatet visade åtta olika interventioner som allmänsjuksköterskan kan utföra i syfte att främja patientens sömn. Dessa var varm dryck, ljudsänkning, patientorienterad vård, avslappning, massage, akupressur, ljusbehandling och patientundervisning.

Som en del av allmänt utbildningsområde tre i lärarutbildningen ingår det att genomföra ett examensarbete. Syftet med det här examensarbetet är att granska hur stort utrymmet är för utomhusundervisning inom förskola, förskoleklass och skolans tidigare år, samt ta reda på pedagogernas tanke och syfte med verksamheten utomhus. Olika undersökningar visar på att barns kontakt med naturen minskar, vilket jag under mina verksamhetsförlagda utbildningsveckor inom lärarutbildningen märkt tendenser av.För att få svar på min frågeställning har jag använt mig av kurs och referenslitteratur inom ämnet utomhuspedagogik, samt tagit del av tidigare forskning och studier inom naturvetenskapsområdet (se referenser i den löpande texten).Syftet med mitt examensarbete är att ta reda på hur pedagoger i förskola, förskoleklass och skolans tidiga år arbetar med utomhuspedagogik. Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning, där jag intervjuat fem pedagoger vilka i sin tur arbetar i förskolan, förskoleklassen eller i skolans tidigare år. I diskussionen lägger jag störst vikt vid och understryker betydelsen av pedagogens arbete utanför klassrummet.

Studien undersöker vad studie- och yrkesorienterade insatser i klassrummet innebär för elever och lärare samt hur ämneslärarstudenter upplever sin roll i skolans vägledningsuppdrag. Uppsatsen undersöker vad ämneslärarstudenter vid Umeå universitet får med sig för kunskaper inom området från utbildningen. Arbetet berör de vägledningsinsatser skolan ska bedriva som inte är ämnade för studie- och yrkesvägledare. Frågeställningarna berör varför vägledning ska finnas i undervisningen och hur den behandlas i nuläget i svenska skolan samt under ämneslärarutbildningen. Den metod som har används är kvalitativa intervjuer med ämneslärarstudenter.

BakgrundForskningen kring litteratur och dess betydelse för elevers utveckling har låtit vänta på sig, men de senaste åren har en hel del forskning gjorts kring läsning och läsförståelse, samt vikten av att föra in skönlitteraturen i klassrummet, bl a Langer (2005) och Molloy (2003) som båda menar att skönlitteratur är viktig för elevers utveckling på så sätt att litteraturen öppnar upp för viktiga diskussioner kring demokrati, levnadssätt och andra svåra frågor.SyfteSyftet med studien är att se hur lärare tänker kring arbetet med elevers utveckling såväl kunskapsmässigt som på det personliga planet med hjälp av skönlitteratur.MetodJag har gjort en kvalitativ intervjustudie om hur lärare arbetar med skönlitteratur i skolan utifrån Langers (2005) teori om de fyra faserna. Som metod användes intervju med öppna frågor. Studien är småskalig och innefattar fyra lärare från fyra olika skolor i samma medelstora kommun.ResultatResultaten visar att lärare i stor grad arbetar med elevernas utveckling genom skönlitteratur, med varierat tillvägagångssätt. I arbetet med litteraturen ingår förförståelse inför en ny text, textbearbetning på flera nivåer och efterarbete med de lästa texterna.I resultatet framgår även att kopplingar görs till Lgr11 (Skolverket, 2011) genom skönlitteraturen vad gäller såväl värdegrunden som demokrati och livsfrågor..

Större delen av vår skolgång tillbringar vi i olika klassrum. Ett klassrums utformning och inredning kan påverka hur vi trivs och kan även påverka inlärningen på olika sätt. Det här arbetet behandlar hur den fysiska klassrumsmiljön påverkar inlärningen. Syftet med mitt arbete har varit att få fördjupad kunskap om hur man på bästa möjliga sätt kan inreda ett klassrum för att skapa ett gott inlärningsklimat. Jag har valt att undersöka hur elever vill att deras klassrum ska vara utformade och hur de vill att de ska vara inredda så att de trivs och inspireras till kunskapande.

Mot bakgrund av tidigare forskning kring ADHD är syftet med denna studie att få en djupare inblick i hur pedagoger på en organisatorisk nivå bemöter ADHD elever i undervisningen. Detta görs genom att synliggöra de erfarenheter pedagoger i grundskolans senare år har inom området. Kunskap om att hantera elever med ADHD är värdefull eftersom det blir lättare att bemöta och undervisa elever med denna diagnos. Detta val gjordes för att diagnosen ADHD ofta förekommer i dagens skolor och i flera elevgrupper. Detta ställer stora krav på pedagogen att besitta tillräckliga kunskaper, såväl organisatoriskt som pedagogiskt, för att kunna hantera och bemöta dessa elever i olika undervisningssituationer.

Med vårt examensarbete har vi undersökt EQ, emotionell intelligens, som fenomen och dess innebörd på klassrumsklimatet. Vi har fått ta del av elevers tankar och upplevelser kring emotionell träning i klassrummet samt vilken betydelse de anser att emotionell träning i klassrummet har. Vi har utfört ett projekt i en femteklass, där vi rent praktiskt har arbetat med emotionell träning. Vi har utfört en kvalitativ studie med intervjuer och observationer. Vår slutsats är att eleverna har fått ett positivt förhållningssätt till emotionell träning och att de ser positivt på ett fortsatt arbete i ämnet. Vårt resultat pekar på att inga specifika skillnader kan urskiljas i klassrumsklimatet eller i klassen som grupp, däremot har vi observerat märkbara förändringar hos den enskilde individen.

En brännskada medför ofta en våldsam smärta men det är inte bara i skadeögonblicket som smärtan är som mest intensiv och outhärdlig. Beroende på skadans omfång blir smärtsamma omläggningar med sårrensning samt senare rehabilitering frekventa inslag i patientens vardag. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka komplementära ickemedicinska metoder som sjuksköterskan kan använda sig av för att optimera smärtlindringen vid behandling och rehabilitering av brännskadade patienter. Litteraturstudien bygger på nio kvantitativa artiklar som granskades kritiskt. Resultat: Interventioner som redovisas i studien är Virtual Reality, massage, musik, video samt patient kontrollerat omläggning och Sensory focusing vilka presenteras i tre olika teman avledning, avslappning samt kontroll. Alla interventionerna visade sig ha en positiv effekt på patientens smärtuppfattning i olika omfång..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur fyra samhällskunskapslärare agerar i situationer där åsikter som går i strid med värdegrunden i Gy 11 kommer fram i klassrummet. De lärare som var med i undersökningen blev intervjuade och intervjuerna analyserades sedan med en hermeneutisk utgångspunkt, vilket innebär att vi inte gör anspråk på att få fram några generella resultat i det här arbetet. De teorier som är centrala i arbetet är Anders Sannerstedts teori kring begreppen förstå, kan och vill. Dessa begrepp används för att undersöka hur implementeringen av styrdokumenten ser ut för de undersökta lärarna. Även Anders Hanssons teori om paradoxer i samband med tolerans och Hanna Kjellgrens genomgång av värden i värdegrunden för gymnasieskolan spelar en central roll i arbetet.