Detta arbete innefattar en kartering av natrium- och COD-flöden i ett pappersMassabruk, samt en jämförelse med tidigare utförda karteringar. Med hjälp av analysdata från Massaprover och filtrat kan tvätteffektivitet i Massabruk beskrivas i olika matematiska modeller. I denna rapport har tvätteffektiviteten valts att presenteras med hjälp av en massbalans, tvättutbyte. Analyserna på Massaproverna har gjorts på urkramat prov. Resultatet visar att jämfört med tidigare karteringar har tvättförlusterna ut ur sista tvättapparat på björkMassalinjen minskat med avseende på COD men inte med avseende på natrium.

Då naturlig mark görs om till hårdgjord yta i samband med bygge av vägar och bostadsområden ökar flödesbelastningen till närliggande sjöar och vattendrag. Vattenmassorna tar med sig de föroreningar som bland annat finns inbyggda i byggnadsmaterialet, som kommer från trafiken eller från verksamheter som till exempel industrier eller djurhållning. För att förhindra att föroreningarna sprids till de naturliga vattendragen kan åtgärder sättas in för att rena vattnet innan utsläpp till recipienten. Detta kan åstadkommas med hjälp av till exempel så kallade dagvattendammar. Den främsta processen för rening i dagvattendammar är sedimentation. In till dammarna kommer vanligtvis stora mängder partiklar och suspenderat material till vilka föroreningar, som till exempel näringsämnen och metaller, kan fästa.

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Stora Enso, Skoghall AB. De önskade enmiljöhistorik över det område Skoghalls Bruk innehar idag. Målet var att upplysa dem ompotentiellt förorenade områden på bruksområdet. Skoghalls Bruk är idag ett integreratkartongbruk, vilket betyder att nästan all Massa tillverkas på plats och används vidkartongproduktionen.Miljöhistoriken har tagits fram genom en inventering enligt MIFO-modellen som är utarbetadav Naturvårdsverket. Det har även gjorts en litteraturundersökning över vissa av demiljöfarliga ämnena där det beskrivs om de är lätt nedbrytbara, flyktiga med mera.Skoghalls Bruk har funnits sedan 1917 men då som både en sulfit- och sulfatfabrik.

Syftet med vår undersökning var att se hur eleverna upplever helheten i sin gymnasieutbildning. Vi ville också bilda oss en uppfattning om eleverna förstår meningen med kunskapen i samtliga kurser och om de kan se hur kunskapen kan användas i sina framtida yrkesval? För att få svar på våra frågor har vi gjort kvalitativa intervjuer med 6 elever som deltar i våra projekt, där vi aktivt arbetar med att förbättra integreringsarbetet mellan kärnämnen och karaktärsämnen. Resultatet visar på att eleverna upplever ämnesintegreringen positiv, speciellt när teori blandas med praktik. Svenska och matte kan alla elever koppla till sina framtida yrken på ett naturligt sätt, lite svårare har de att se meningen med engelskan.

Sammanfattning Syftet med vår undersökning var att se hur eleverna upplever helheten i sin gymnasieutbildning. Vi ville också bilda oss en uppfattning om eleverna förstår meningen med kunskapen i samtliga kurser och om de kan se hur kunskapen kan användas i sina framtida yrkesval? För att få svar på våra frågor har vi gjort kvalitativa intervjuer med 6 elever som deltar i våra projekt, där vi aktivt arbetar med att förbättra integreringsarbetet mellan kärnämnen och karaktärsämnen. Resultatet visar på att eleverna upplever ämnesintegreringen positiv, speciellt när teori blandas med praktik. Svenska och matte kan alla elever koppla till sina framtida yrken på ett naturligt sätt, lite svårare har de att se meningen med engelskan.

En viktig uppgift för alla företag är att sälja sin kompetens. För många företag innebär det bland annat att locka in besökare i ett utställningsbås på de många yrkesmässorna runt om i världen. Med detta som avsikt beslutade sig Motion Contol i Västerås AB att annonsera ut ett examensarbete med inriktningen att utveckla ett ?publikfång? i form av ett stort visionbaserat x/y-system. Besökaren kastar en boll mot x/y-systemet var på den fångar in bollen med visionsystemet till hjälp.För att lösa uppgiften krävs att de rörliga delarna i det mekaniska systemet hålls så lätta som möjligt.

Valmet tillverkar och levererar kompletta system för energi, Massa och pappersproduktion till kunder globalt. En enhet inom Valmet, Flash Drying & Baling Technology, levererar bland annat manuella avtrådningslinjer för avtrådning av Massabalar som de distribuerar globalt.Examensarbetet har gått ut på att analysera arbetsmiljön för operatörerna vid Valmets avtrådningstransportörer och ta fram en produkt eller koncept som förbättrar säkerheten och ergonomin, samt framhäver Valmets varumärke.Med hjälp av fältstudier, intervjuer, marknadsundersökning, problemidentifiering samt funktionsanalyser och andra designmetodiska tekniker har projektet lett fram till ett koncept för säker hantering av Massabalar mellan lager och avtrådningstransportör.Arbetet har lett fram till att denna transport/hanteringssäkring bäst sker vid avtrådningstransportörens kringutrustning, mer specifikt hos truckens klämaggregat. Projektet har lett till att ett klämaggregat har utformats för att förhindra ras av Massabalar, på väg till och vid avlastning på avtrådningstransportören, men även för att framhäva Valmets varumärke. Konceptet har också visat sig ha potential kring hur själv trådklippningen kan gå till, vilket diskuteras i rapportens slut..

Detta examensarbete initierades av Skånemejerier tillsammans med Skånesemin med syftet att utröna eventuella skillnader i utfodring mellan högavkastande mjölkkobesättningar i Skåne med tydliga skillnader i mjölkens proteinhalt. De sjunkande halterna innebär problem vid förädlingen av mjölkråvaran på mejerinivå. Orsakerna till de sjunkande halterna samt möjligheten att påverka proteinhalten i mjölken med hjälp av utfodringsåtgärder är därför av stort intresse. Trettio besättningar som var anslutna till kokontrollen valdes ut. Dessa hade någon form av foderrådgivning, en årlig avkastning över 9000 kg mjölk/ko och en proteinhalt som det senaste året legat i snitt över 3,4% (högproteingruppen) eller under 3,2% (lågproteingruppen).

Uppsatsen är en induktiv kvalitativ studie som baseras på sex intervjuer med personer som har egen erfarenhet av livet med missbruksproblematik. Intervjuerna har genomförts med en intervjuguide som ram för att hålla frågorna så öppna som möjligt. Intervjumaterialet har bearbetats genom tematisk analys. Syftet med studien är att beskriva och få ökad förståelse om hur vardagen kan se ut för individer med missbruk av berusningssubstanser. Vardagslivet för en individ som missbrukar dagligen ser inte ut som en vanlig lönearbetares.

När Vägverket planerar en åtgärd tas beslutet utifrån välfärdsteoretiska utgångspunkter. Vägverkets arbetar i samhällets intresse och skall därför maximera samhällsnyttan. Under den tid som en åtgärd pågår uppstår det störningar i samhällsekonomin som vägverket idag inte tar hänsyn till. Då det inte finns någon litteratur kring detta ämne så är syftet med uppsatsen att identifiera de kostnader och olägenheter som samhället och trafikanterna drabbas av vid ett vägbygge. Med utgångspunkt av värden och värderingar från Vägverket, Trafik forskningsinstitutet och Väg- och trafikinstitutet skall jag identifiera de kostnader och olägenheter som samhället och trafikanterna drabbas av vid ett vägbygge.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns någon skillnad mellan de som varit anställd få respektive många år samt mellan de som arbetade dagtid och de som arbetade skift gällande uppfattningen av säkerhetsklimatet avseende både ledningen säkerhetsarbete och arbetsgruppens säkerhetsarbete på ett bruk inom Massa- och pappersindustrin. Totalt deltog 92 medarbetarna i studien och dessa fick besvara frågeformuläret, Nordic Safety Climate Questionnaire (NOSACQ-50). Resultatet visade att de som arbetat många år uppfattade både ledningens och arbetsgruppens säkerhetsarbete som bättre än de som arbetat få år. Det visade sig även att de som arbetade dagtid uppfattade, om än bara i närheten till signifikant, ledningens säkerhetsarbete bättre än de som arbetade skift. Att ha en förståelse kring att det finns skillnader i uppfattningen av säkerhetsklimatet och vad dessa kan bero på kan vara av vikt för att skapa ett bättre säkerhetsarbete på företaget, något som diskuteras i uppsatsen..

1Länge har jag letat efter sambanden och kopplingarna. Förklaringar eller bara en ledtråd. Tillvägagångssätten har skiftat mycket under åren och det är först nu jag börjar landa i sökandet och kan söka för sökandets skull. Förr drömde jag om att bli arkeolog. Där trodde jag mig kunna hitta svar, men allt jag fann var regler och pappersarbete.

I detta examensarbete försöker vi identifiera styrke- och förbättringspotentialer inom drift och underhåll för pappersmaskiner med avseende på underhållsorganisation, tekniska förbättring¬spotentialer hos pappersmaskiner samt kompetensförsörjning. Styrkorna och förbättrings¬potentialerna har i en jämförande studie identifierats för tre pappersbruk. Uppgiften utgör en förstudie för ett eventuellt större forskningsprojekt. För att kunna jämföra uppgifterna krävdes det att vi tillbringade en stor del av tiden på pappersbruken. Information för att ta fram åtgärdsförslag till de valda områdena gjordes genom intervjuer, observationer och brainstorming.

I denna studie utreds hur bränngas kan produceras via indirekt förgasning av bioMassa i sambandmed en befintlig panna i syfte att ersätta el och olja vid olika förbrukare på ett Massa- ochpappersbruk.Ett av de största problemen västvärlden måste lösa detta århundrade är energiförsörjningen. Medallt hårdare krav på utsläpp av koldioxid och andra föroreningar blir förnybara bränslen allt merintressanta. BioMassa och framförallt trä kommer att vara en av Sveriges viktigaste resurser iframtiden. För att undvika långa transporter av fast bioMassa bör resursen förädlas innan denanvänds för energiomvandling. Förgasning och framför allt indirekt förgasning är en erkändtermokemiskt effektiv omvandlingsmetod där slutprodukten till exempel kan bli bränngas, syntetisknaturgas, biodrivmedel som dimetyleter (Biodiesel), etanol och mycket annat.

Målet med det här examensarbetet var att på datorsimulerat vis placera ut ett antal spridare och göra ultraljudsavbildning på dessa, och därefter ur ultraljudsbilden försöka skatta hur många spridarna var. Detta är en början på ett forskningsarbete som har som mål att kunna mäta porösitet med hjälp av ultraljud. Tanken är att spridarna ska vara en förenklad modell av porösitet. För att förhoppningsvis kunna skatta egenskaperna i bilden, skattas bildens autoregressiva (AR) motsvarighet. AR-modellen skattas i sin tur med hjälp av minsta kvadratmetoden.