I studien undersöker vi vilka faktorer som bidrar till ett välfungerande arbetsteam utifrån ett arbetstagarperspektiv. Vi har avgränsat oss till en kommunal verksamhet och mer specifikt till två tillagningskök som genomgått en omorganisering. Vi har genomfört åtta intervjuer med två arbetsteam som vi valt att kalla Hagaboda och Rosalund. Vi har då använt oss av en kvalitativ metod och utgått från en hermeneutisk ansats. Vi har utgått från fyra olika teorier Abraham H Maslows behovsteori, Jack R Gibbs kommunikationsmönster, Robert Karsek och Töres Theorell utvecklande krav- kontroll och stödmodell samt Karl Marxs alienationsteori.

Syfte: Att belysa faktorer i bemötandet från vårdpersonal som är gynnsamma i vården av patienter med kronisk smärta.Teoretisk referensram: Smärta är en subjektiv upplevelse påverkad av patientens kontext. Maslows behovsteori har använts som referens till vilka behov patienter måste få tillgodosedda för att kunna uppnå välbefinnande, uppleva hälsa och livskvalitet. Erikssons omvårdnadsteori om lidande har använts för att ge en djupare bild av smärtans komplexitet. Metod: Denna studie är utformad som en systematisk litteraturstudie. Urvalet inkluderade alla patienter med kronisk smärtproblematik utan hänsyn till bakomliggande orsaker. Resultat: Patienter med kronisk smärta uppger fem områden; kunskap skapar trygghet, smärtbekräftelse, vikten av en fungerande vårdkedja, patientens ställföreträdare, subjektiva upplevelser som utgångspunkt för smärtbehandling som betydelsefulla i deras vårdkontakter. Patienter upplever att det centrala är att få sin smärta accepterad för en fungerande vård.Slutsats: Resultatet påvisar vikten av att patienten känner sig bekräftad och trodd på av vårdpersonalen i sin smärtredogörelse.

Studiens syfte är att undersöka vilka faktorer som kan påverka arbetsmotivationen hos undersköterskor som arbetar inom äldreomsorgen, sett utifrån deras perspektiv. De två formulerade frågeställningarna är; Vilka faktorer beskriver undersköterskor att de motiveras av i sitt arbete inom äldreomsorgen samt Vilka motivationsfaktorer kan urskiljas som mest framträdande utifrån undersköterskornas beskrivningar. Studiens empiri bygger på enkätundersökningar utifrån undersköterskors perspektiv och urvalet innefattar 81 undersköterskor som arbetar på olika äldreboenden i Uppsala. Den teoretiska referensramen består av både Granboms och Deci & Ryans definition av inre och yttre motivation, samt Maslows behovsteori. Vidare utgår studien från tidigare forskning som behandlar vad undersköterskor som arbetar inom långtidsvård tillskriver för meningsfullhet i sitt arbete, samt forskning som behandlar arbetstillfredsställelsen bland undersköterskor som arbetar på vårdboenden.

Syftet med den här studien var att genomföra en undersökning som beskriver sex intervjupersoners resonerande kring deras upplevda rörlighet på arbetsmarknaden. Detta har jag gjort genom att studera hur intervjupersonerna resonerade kring tre faktorers betydelse i relation till deras arbete och rörlighet på den svenska arbetsmarknaden. Dessa faktorer var privatekonomi, kompetensnivå och turordningsregler. Syftet var dessutom att undersöka hur intervjupersonerna såg på inre och yttre faktorer i relation till, vad intervjupersonerna berättade om sin arbetssituation. Att individer till en viss grad kan uppleva sig inlåsta kan enligt tidigare forskning leda till sjukskrivningar. Empirin är insamlad genom sex stycken djupintervjuer med personer som har ett arbete och studien behandlas med kvalitativ metod.

I uppsatsen undersöks hur personalen på Barnkardiologiska mottagningen (BKM) kan motiveras att bli mer ekonomiskt medveten samt motiveras att arbeta för en bättre ekonomi på avdelningen. Undersökningen utgörs av personliga semi-strukturerade intervjuer, där frågorna har baserats på Maslows behovshierarki, Herzbergs Hygien- och motivationsteori, Vrooms förväntansteori samt Rättviseteori. Forskningsansatsen är kvalitativ och i undersökningen används en deduktiv härledning av slutsatsen. För att personalen på BKM ska kunna motiveras att arbeta för en bättre ekonomi bör behoven i Maslows behovshierarki vara uppfyllda. Personalen bör således få uppskattning från sina medarbetare och ledningen samt känna att de kan utvecklas i sitt arbete.

Denna uppsats är delvis ett samarbete med ett projekt inom Försäkringskassan. Deltagarna i projektet är mellan 19 och 30 år och erhåller alla aktivitetsersättning. Inom projektet är två coacher/aktivitetssamordnare anställda. Projektets syfte är att i ett långsiktigt perspektiv förbättra arbetsförmågan hos deltagarna. Vår förhoppning är att genom denna studie finna de framgångsrika komponenter eller ?nycklar? som kan underlätta vägledningssituationer med vilsna eller omotiverade sökande.

Sveriges lantbrukare blir äldre och äldre. År 2010 är var fjärde lantbrukare 65 år eller äldre vilket innebär att många gårdar står inför ett stundande generationsskifte. Ett lantbruksföretag omfattar ofta mycket kapital och företaget påverkar bland annat familjen, grannar och finansiärer. Därför innebär ofta ett generationsskifte många viljor och önskemål från intressenterna i och runt företaget. Eftersom ägaren tar det slutgiltiga beslutet angående hur generationsskiftet ska genomföras fokuseras denna studie på den äldre generationens tankar och beslut kring ett generationsskifte.

Idag är CSR (Corporate Social Responsibility) ett ämne som har blivit mycket populärt och viktigt bland företag att arbeta med. Orsakerna till detta är många, bland annat för att stärka sitt varumärke och bli mer konkurrenskraftig samt att kunna kopplas ihop med ansvarsfullt företagande. Ett annat mål med ett företags CSR-arbete kan vara att öka motivationen hos medarbetarna för att uppnå bättre resultat. Detta är syftet med denna rapport. Att undersöka huruvida ett företags CSR-arbete påverkar de anställdas motivation.

Vad är det som gör människor motiverade? Enligt psykologerna Maslow och Glasser så är det vår strävan för att uppfylla de behov som vi alla har. Dessa beskriver Maslow med hjälp av sin behovshierarki, där de mest grundläggande behoven som föda och trygghet kommer först och behoven som tex självförverkligande kommer högst upp hierarkin. För att nå de höga nivåerna i hierarkin måste de tidigare nivåerna av behoven vara tillfredställda. Glasser har på ett praktiskt sätt tillämpat behovsteorierna i skolan med framgångsrikt resultat. Jag har grundat mitt arbete på att elever måste ha de grundläggande behoven tillfredställda och nått högt upp i hierarkin för att vara motiverade till att ta till sig undervisningen i skolan. Frågeställningarna som jag besvarat är dessa: Är lärare medvetna om elevers behov utifrån Maslows och Glassers perspektiv? Hur tillgodoser lärare elevers mänskliga behov enligt dem själva? Jag har intervjuat fem gymnasielärare för att ta reda på hur de ser på behoven och om de aktivt tillgodoser behoven i sin undervisning och i så fall på vilket sätt. Det som genomsyrade svaren som lärarna gav var en stor osäkerhet; de visste inte om de tillgodosåg behoven och var inte heller riktig säkra vad de skulle göra för att tillgodose dem.

Trots den ostabila lönen som oftast utgörs i form av provision, väljer många att arbeta som fastighetsmäklare. Statistiken visar att antalet fastighetsmäklare ökar för varje år som går och inte en enda gång under dessa år visar det motsatsen. I och med det riktar sig studien mot om det är belöningssystem som motiverar fastighetsmäklare i slutändan eftersom de fortsätter vara verksamma inom branschen. Det finns två typer av belöningar som vi kan utgå ifrån, dessa är finansiella och icke-finansiella belöningar. Finansiella belöningar består av provision, lön och olika typer av förmåner samtidigt som de icke-finansiella innebär uppskattning, beröm eller kundnöjdhet.

Resultatet visar på skillnader i olika motivationsfaktorers påverkan på fastighetsmäklare,           speciellt skillnader gällande inre och yttre faktorer. Resultatet har analyserats med hjälp av SDT. Vi har jämfört SDT modellen med Reiss och Maslows teorier i samma ämne, trots många likheter upptäckte vi även många skillnader mellan modellerna..

Arbetslösa ungdomar är ett problem i dagens samhälle och kunskaperna om de projekt som finns om ungdomsprojektens innehåll, vilka deltagarna är, vilka resultat som uppnås och hur de uppnås är liten. Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för hur ett ungdomsprojekt kan påverkar en individ och se vad olika insatser kan ge för effekter och hur denna effekt uppstår hos individen. Syftet besvarades genom att finna svar på följande frågeställningar:? Vad anser de intervjuade före detta deltagare i Green Team varit betydande insatser?? Vilka effekter har dessa insatser haft på deltagarna?? Hur kan det förklaras att insatserna gett de effekter som uppstått? Kvalitativa intervjuer valdes som metod för att svara på frågeställningarna då det krävdes för att få informantens egen upplevelse av sin situation innan, under och efter Green Team. Två före detta deltagare i projektet Green Team intervjuades.

Hur kan studie- och yrkesvägledare hjälpa elever hitta sin vilja att studera när deras motivation har svalnat? Så lyder i stora drag vår utgångspunkt i detta examensarbete. Via sex djupintervjuer med studie- och yrkesvägledare på gymnasienivå har vi sökt svar på huvudfrågan ovan. Val av motiveringsmetod hänger samman med hur respondenterna definierar inre motivation, hur de förklarar elevens beteende, vilka hinder de upplever i sitt motivationsarbete och hur de se ser på utvecklingsmöjligheter inom samma område. Det var då intressant att även ha med dessa problemformuleringar i vår undersökning. Då motivation är ett komplext begrepp har vi använt oss av flera olika teorier för att belysa ämnet ur följande perspektiv: aktuell ungdomsforskning, den humanistiska inriktningen med Maslows behovsteori och Egans empatitankar, förväntningsteori och attributionsteorin.

Denna uppsats behandlar volontärers engagemang i den ideella organisationen Rädda Barnen, med syftet att belysa hur organisationens struktur samt samarbetet mellan volontärer och tjänstemän inom organisationen påverkar volontärernas engagemang. Mina tre frågeställningar var: a. Hur är Rädda Barnens organisation uppbyggd, hur styrs organisationens arbete och hur påverkar detta volontärernas engagemang, b. Hur upplever volontärerna organisationsstrukturen och samarbetet inom organisationen samt c. Hur upplever tjänstemännen att de har del i volontärernas engagemang i organisationen.

Projektformen har funnits länge och har förändrats med tiden. Idag har den ökat i popularitet vilket man tror kan bero på att den stimulerat flexibilitet och kreativitet. Kreativitet handlar om en förmåga att se annorlunda orsakssamband, att lämna gamla rutiner och finna nya bättre lösningar. Men som motvikt till kreativitet krävs stabilitet och förutsägbarhet annars är risken att kreativiteten går till överstyr och orsakar kaos. Det krävs även rätt balans mellan frihet och planering för att ge motivation till kreativitet.Designföretag består av kreativa individer och de arbetar oftast i projektform.