Ett av de mest komplexa grÀnssnittsomrÄdena pÄ Scanias lastbilar Àr grÀnssnittet mellan komponenter och ramsidobalkarna. Orsaken till detta Àr att det inte finns nÄgot standardiserat grÀnssnitt pÄ hur infÀstningen av en rammonterad komponent ska ske, utan varje komponent har idag ett unikt grÀnssnitt mot ramsidobalken. Detta försvÄrar möjligheten till fri placering och speglingsbarhet lÀngs ramsidobalkarna.Detta examensarbete har utförts i syfte att ta fram en beskrivning pÄ hur en rammonterad modul bör utformas, vilka grÀnssnitt den ska ha mot ramen samt vilken standardiserad lÀngdenhet den bör delas in i. Vidare har de komponenter och parametrar som pÄverkar chassikompositionen studerats för att fÄ en bild över den problematik som finns nÀr en flexibel chassikomposition ska uppnÄs. Examensarbetet behandlar komponenter mellan hjulhusen och de komponenter som studerats Àr bland annat: Trycklufttankar, SCR-tankar, ljuddÀmpare, tvÀrbalkar, brÀnsletankar och fjÀdring.MÄlet har varit att ge rekommendationer pÄ hur dagens chassikomposition kan förbÀttras för att öka flexibiliteten och fÄ en mer modulÀr produkt.Efter övergripande studier av dagens komponenter har ett koncept tagits fram pÄ hur ett grÀnssnitt bör se ut för infÀstningen av en rammonterad komponent, var media ska dras och var fÀsten för pÄbyggnationer ska placeras.Resultatet visar att den första komponenten bör börja pÄ ett avstÄnd av 675 mm frÄn det teoretiska framaxelcentrumet i stÀllet för de 700 mm som det Àr idag.

Jag studerade förvĂ€ntningarna pĂ„ elektroniska diskussionsforum som ny kommunikationskanal i organisationen Lokal Agenda 21 i Öresundsregionen, kallad Öresund 21. Organisationen Ă€r ett treĂ„rigt EU-projekt med representanter frĂ„n sex svenska och sju danska kommuner vars syfte Ă€r att frĂ€mja en hĂ„llbar utveckling i kommunerna med fokus pĂ„ plan- och beslutsprocesser, drift, i kontakten med kommunmedborgarna samt i utveckling av indikatorer för hĂ„llbar utveckling. Empiriskt material frĂ„n undersökningsenheten har inhĂ€mtats genom diskussioner i fokusgrupper samt en enkĂ€t.Syftet med uppsatsen Ă€r att studera hur en organisation som startar upp ett elektroniskt diskussionsforum kan skapa förutsĂ€ttningar för att deltagarna aktivt anvĂ€nder kommunikationskanalen. UtifrĂ„n detta analyserar jag vilka förvĂ€ntningar deltagare frĂ„n undersökningsenheter har i form av drivkrafter och hinder för att delta i elektroniska diskussionsforum. I analysen utgĂ„r jag ifrĂ„n undersökningar av praktikgemenskaper, kunskapsnĂ€tverk samt intranĂ€t och börjar dĂ€rför genomgĂ„ngen med att definiera undersökningsenheten i relation till dessa begrepp.I studien av Öresund 21 kom jag fram till att deltagarna i organisationen förvĂ€ntar sig uppleva drivkrafter och hinder för att delta i elektroniska diskussionsforum som stĂ€mmer vĂ€l överens med vad tidigare studier har visat.

I denna rapport undersöks hur elektroniska böcker (eBooks) enligt standarden Open eBook Publication Structure kan komprimeras pÄ ett effektivt sÀtt. Anledningen till att omrÄdet valts Àr att en vÀlanvÀnd standard för eBooks inte finns för tillfÀllet. Standarden Àr relativt ny och senaste versionen av specifikationen har kommit ut under 2002. Med i utvecklingen av standarden finns mÄnga stora företag som exempelvis Adobe Systems Inc. och Palm Digital Media.

Det globala nÀtverket Internet vÀxer för var dag som gÄr och det gör Àven dess möjligheter. Idag omsÀtter den elektroniska handeln över Internet miljardbelopp och förvÀntas öka ytterligare de kommande Ären. Allt fler företag startar upp handel över Internet i nÀtbutiker och intresset bland konsumenterna ökar.NÀr elektroniska avtal sluts försvinner den fysiska kontakten och den personliga kontakten minskas. Som en följd av detta ökar behovet av en sÀker identifiering av InternetanvÀndarna. Detta Àr vad mitt arbete handlar om.Arbetet belyser vilka problem och möjligheter som finns för en svensk nÀtbutik att identifiera kunder som besöker nÀtbutiken.

24-timmarsmyndigheten var ett resultat av den svenska regeringens initiativ till en statlig förvaltning öppen dygnet runt. AnvÀndvÀrdhet Àr likt anvÀndbarhet men tar Àven hÀnsyn till anvÀndarens behov. VÄr undersökning syftade till att se huruvida smÄföretagen hade ett behov av 24-timmarsmyndigheter och om anvÀndarna sÄg dem som anvÀndvÀrda. Undersökningen utfördes som fallstudie av tvÄ elektroniska tjÀnster och kretsade kring principer för 24-timmarsmyndigheten och anvÀndvÀrdhet. Resultatet visade att det fanns ett behov för 24-timmarsmyndigheter och att de var anvÀndvÀrda.

I denna uppsats granskar vi och vill förmedla kunskap om vilka fördelar och nackdelar som det finns med att anvÀnda elektroniska lexikon. Vi tittar Àven pÄ vad man ska tÀnka pÄ vid utvecklandet av elektroniska lexikon och vad det finns för demografiska, etiska och juridiska aspekter att ta hÀnsyn till. Vi tittar Àven pÄ vilka problem som kan uppstÄ vid översÀttning av ord och vilka översÀttningsproblem som kan uppstÄ.I den hÀr uppsatsen granskas ett fysiskt lexikon och fem elektroniska gratislexikon. Den hÀr uppsatsen Àr menad som vÀgledning för dem som idag anvÀnder lexikon och de som funderar pÄ att börja anvÀnda lexikon i sin dator eller mobiltelefon. Den kan Àven lÀmpa sig för de aktörer som finns pÄ marknaden idag för att fÄ se utveckling och anvÀndning av lexikon ur ett anvÀndarperspektiv.

Vi undersökte hur arbetet för anstÀllda inom myndigheter pÄverkas av den pÄgÄende utvecklingen av samverkande e-myndigheter. Elektroniska kommunikationsmedel ska ge medborgare möjlighet att utrÀtta Àrenden 24 timmar om dygnet. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur de myndighetsanstÀlldas arbete pÄverkas av en alltmer elektronisk hantering av arbetsuppgifter. För detta ÀndamÄl valde vi att utföra intervjuer med anstÀllda vid tvÄ svenska myndigheter. Arbetet behandlar inte de tekniska plattformarna för implementering av tjÀnster hos e-myndigheter.

Utveckling av programvarukomponenter görs för att möjliggöra ÄteranvÀndning av gemensam funktionalitet i applikationer och dÀrigenom minska organisationers utvecklingskostnader. För att komponenter ska kunna vara möjliga att ÄteranvÀnda sÄ krÀvs det att de Àr utvecklade med viss anpassningsbarhet ? generalitet ? och pÄ sÄ sÀtt kan komponenten vara funktionell i kontexter. Dock kan det ta mÄngdubbelt mer tid i ansprÄk i jÀmförelse med att skrÀddarsy en komponent för en viss applikation, dÄ det stÀlls höga krav pÄ bland annat planeringsarbetet. Om utvecklingen av programvarukomponenter ska vara lönsam mÄste man försÀkra sig om att komponenten kommer att anvÀndas till den grad att den lÀngre utvecklingstiden Àr befogad.

Denna studie undersöker hur antalet konjunktionsfel pÄverkas av feedback av varierande komplexitet. Ett konjunktionsfel uppstÄr nÀr en sammansatt hÀndelse A&B bedöms som mer sannolik Àn nÄgon av de ingÄende hÀndelserna A eller B. Ett datorbaserat experiment med 45 deltagare fördelade pÄ tre betingelser (Singel, Trippel, Mix) kördes. I en trÀningsfas bedömde deltagarna utgÄngen pÄ spelkuponger innehÄllande en fotbollsmatch (Singel), tre fotbollsmatcher (Trippel) eller bÄde en och tre fotbollsmatcher (Mix) och fick feedback pÄ bedömningarna. I en testfas gjorde alla deltagarna bedömningar av sannolikheten för vinst pÄ spelkuponger med en eller tre fotbollsmatcher.

The purpose of this work was to investigate and provide understanding regarding how AI can be used to make organizations more efficient, where risk management is also discussed. The basic model for the study is the Resource-based view, which is about making use of one's resources which are described through many different perspectives. The method used for this study was a qualitative analysis, which was applied through interviews with several people with high positions within companies and relevant skills, based on insight and experiential knowledge.These people work in different industries, therefore a large part of the work was intended to carry out a comparative analysis between a line of different businesses. The results showed that AI is in a developing phase, and based on the respective industry, it has developed in different ways. Finally, it turned out that AI can make businesses more efficient by, among other things, managing data and automating various work processes faster compared to humans.

SammanfattningElectrolux Laundry Systems Àr vÀrldens ledande tillverkare av professionell tvÀttutrustning.ELS har produktionsanlÀggningar i Frankrike, Danmark och Sverige. Det pÄgÄr ett förÀndringsarbeteinom organisationen som innebÀr en flyttning av produktionen i Danmark tillSverige.Fyra nya produktgrupper ska börja produceras i fabriken i Sverige vilket innebÀr en nymonteringsanlÀggning. Den första produktgruppen T4190 kommer inom en snar framtidatt börja produceras i Sverige.Syftet med arbetet Àr att ge förslag pÄ hur lagring, hantering samt bestÀllning av komponenterkan ske inom monteringsanlÀggningen för torktumlare för att uppnÄ ett effektivt monteringsarbete.UtifrÄn syftet har följande problemformulering utarbetats.? Hur kan komponenter hanteras och lagras pÄ ett sÀtt som underlÀttar vid monteringenav torktumlare. Denna huvudfrÄga delar vi in i ett antal under frÄgor som:? Hur kan ingÄende komponenter lagras för att effektivisera tillverkningen av torktumlare?? Vilken lagertyp kan tillÀmpas?? Hur stora bör partistorlekarna vara för att uppnÄ effektiv tillverkning?? NÀr och hur bör bestÀllningen av komponenter ske?Med utgÄngspunkt i studiebesök i fabrikerna i Danmark och Sverige inhÀmtades relevantinformation genom egna observationer och intervjuer.

Ett ökat anvÀndande av den elektroniska handeln under 2000-talet har lett till en ny handelsvÀrld, dÀrbland annat risk och osÀkerhet Àr faktorer som dominerar hos den ?osÀkra? kunden vid ett köp. Deelektroniska handelsföretagen arbetar hÄrt för en förbÀttring inom dessa omrÄden, alla kunder skallkÀnna sig sÀkra att handla över internet. DÀrför Àr studiens syfte att visa hur risker kan hanteras i ettframtida scenario för betalningssÀtten inom den elektroniska handeln. Det har gjorts tvÄundersökningar, en enkÀtundersökning dÀr det mÀts kundernas perspektiv pÄ den elektroniska handelnoch betalningssÀtt.

Sekretessbelagd.

Nya produkter och system Àr i mÄnga fall mycket komplexa och ofta krÀvs det nÄgon form av introduktion för anvÀndaren för att underlÀtta interaktionen mellan anvÀndare och system, kanske vanligast i form av en manual. AnvÀndandet av en manual Àr ett typexempel pÄ en sÄdan situation dÀr anvÀndaren ska söka igenom och ta till sig en stor mÀngd information. En av förutsÀttningarna för denna interaktion Àr att manualen Àr lÀtt att lÀsa, förstÄ och navigera i. Denna rapport beskriver arbetet med att utröna om en referensmanual som presenteras i elektronisk form Àr lÀsbar. Detta har undersökts genom en kombination av intervju och kooperativ utvÀrdering.

Ett problem med elektroniska patientjournalsystem Àr att arkitekturen för patientjournalerna inte Àr gemensam vilket försvÄrar automatiskt utbyte av patientdata. En arkitektur har skapats inom ett projekt som heter openEHR. Förhoppningen Àr att denna arkitektur ska klara av automatiskt utbyte av patientdata mellan elektroniska patientjournalsystem.I openEHRs arkitektur anvÀnds nÄgot som kallas arketyper. Arketyper Àr ÄteranvÀndbara modeller för att begrÀnsa, strukturera och förklara vad som lagras i elektroniska patientjournaler som bygger pÄ denna arkitektur. IstÀllet för att omrÄdesspecifik information, som vad ett blodtryck Àr, skapas i systemet flyttas den och annan liknande kunskap ut frÄn systemarkitekturen och in i arketyperna.