On a request from the water sewage plant Gryaab in Gothenburg a power quality survey was performed. The voltages and currents have continuously been sampled in the incoming 10 kV substation HSP01 from April-August 2008. Power quality measurements were also performed in Gryaabs other 10 kV substation HSP04 fed from HSP01 and at the terminals of the induction motor IN_PU4040 of 1.3 MW which controls one of the four large inflow pumps to the plant. The reason for the latter measurement was due to registered negative transients each time the motor was connected to the grid. The cause of the transients could be explained by the coupling in the substation, the ageing of the motor which could result in damage of the bearings or resonance in the motor circuit which amplifies high frequency harmonics.

Arbetet började med att företaget X-ponent Stålinredningar AB pressenterade uppgiften. Uppgiften var att undersöka ifall det var möjligt att konstruera ett verktygsskåp som skulle vara väsentligt mycket billigare än de skåp de tillverkar i dagsläget. Eftersom tiden för projektet var satt till tio veckor bestämdes det att målet med projektet var att ta fram tre koncept, och möjligtvis en prototyp som företaget eller en annan projektgrupp senare kan arbeta vidare med. Det första som gjordes var en konkurrentanalys av två redan befintliga verktygsskåp som låg i den tänkta prisklassen. Konkurrentanalysen gjordes främst för att utreda vilka detaljer på skåpet som kan göras om för att passa X-ponents uppsatta kravspecifikation.

Materialadderande tillverkning (MAT) är den generella termen som används för alla tillverkningstekniker som går ut på att man bygger upp fysiska objekt genom att lägga ihop material lager-på-lager. I vårt arbete undersöker vi huruvida MAT är ett teknikområde som kan minska dagens utsläppsavtryck genom att effektivisera processerna bakom de olika aktiviteterna hos tillverkandeföretag. Vi beskriver kortfattat teknikens historiska utveckling, de viktigaste teknikerna inom området och hur de används idag. Vi gör sedan en jämförelse mellan de olika teknikerna där vi visar på skillnader, likheter och en del av de begränsningar som finns. Vi tittar även på vilka miljömål och krav som ställs från samhället idag.

Volvo Penta i Vara tillverkar diselmotorer för marint bruk. Nya materialfilosofier har ändrat förutsättningarna för materialflödet ute i produktionen. Även ökade krav på miljö och säkerhet gör att Volvo Penta i Vara vill se över sin layout för att kunna effektivisera de interna transporterna och därmed göra fabriken säkrare.Detta arbete avser monteringen på Volvo Penta och har skett parallellt med Marcus Nordberg som tittat på bearbetningen och målning/pack.Syftet med arbetet är att ta fram ett förslag på en ny layout som kan gynna fabriken med hänsyn till de nya förutsättningarna som gäller för materialflödena och bidra till en renare och säkrare miljö. Genom att kartlägga materialflödet i fabriken kan en nulägesbeskrivning sammanställas och med denna kan en ny layout tas fram. En jämförelse med nuläget ger faktaunderlag för att visa vad en ny layout kan medföra.En frekvensanalys gjordes på de artiklar som i dag körs av gaffeltruckar för att skapa en uppfattning om materialflödet.

Det här arbetet undersöker några olika temporära och semi-permanenta översvämningsskydd som tillverkas i Sverige och Norge: Aqua Barrier (pallbarriären), AquaFence (Semi), NOAQ Tubvall och DamLite. Fokus ligger på vilka egenskaper en temporär barriär bör ha, samt dess roll i den totala hanteringen av översvämningar i jämförelse med t.ex. permanenta lösningar och sandsäckar. För att ta reda på detta har jag gjort en litteraturstudie samt ett fåtal intervjuer med anställda på Räddningstjänsten i Karlstad, Arvika kommun och Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. De egenskaper som nämns av alla och kan identifieras som viktigast är hög dämningshöjd (vid behov), snabb monteringstid och att barriären ska kunna fungera lika bra på olika underlag.

I takt med att allt större krav ställs på låg energiförbrukning hos byggnader, ökar även vikten av en lufttät konstruktion. I samband med detta ökar även behovet att hitta nya arbetsmetoder som tidseffektiviserar arbetet men samtidigt genererar lufttäta konstruktioner som klarar eventuella täthetskrav.Detta projekt har utförts tillsammans med PEAB på en av deras arbetsplatser i Grebbestad där det för tillfället byggs bostads- och hyresrätter med passivhusteknik. Den fönstermonteringsteknik som har använts i Grebbestad är mycket tidskrävande och intresse över nya enklare montagemetoder har funnits.Syftet med detta projekt är att undersöka om det finns arbetsmetoder för fönstermontering som är tidseffektivare än den metod som används i Grebbestad men som samtidigt ger lågt luftläckage. Projektet har genomförts genom montering av fönster med olika montagemetoder. Provmonteringarna av fönstren har skett i ett tillfälligt provrum och har utförts av en rutinerad snickare för att få ett tidsperspektiv på arbetet och där varje fönstermontering har provtryckts för att veta hur lufttät respektive metod är.

Denna rapport behandlar ett examensarbete som bedrivits mot AB IDESTA Kök i Eskilstuna av två studenter på Mälardalens högskola. Examensarbetet ligger på D-nivå och innefattar 30 högskolepoäng. Uppdraget från IDESTA innefattade att ta fram en ny vattenkanna i rostfritt stål för konsumentmarknaden för design produkter. Syftet med vattenkannan var att göra en marknadsintroduktion för en större produktserie bestående av kannor och kantiner. Vid utformning av vattenkannan var det viktigt att ta hänsyn till krav både från produktion och från användare. IDESTA sökte en vattenkanna med ett estetiskt vackert utseende, problemfri användning och låg produktionskostnad. Den skulle dessutom urskilja sig på från konkurrenter och äga en samhörighet med kannor och kantiner. Målet med examensarbete var att ritningar skulle tas fram för att företaget skulle kunna bygga en fullskalig prototyp. För att fastställa riktlinjer för vattenkannans design genomfördes först en informationsinsamling bestående av kundintervjuer, litteraturstudier, konkurrentanalyser, besök av IDESTA och besök på mässor.

ABB är ett globalt företag med kontor och fabriker över hela världen och affärsenheten i Ludvika anses vara världscentrum för kraftöverföringsteknik. Enheten ABB Components i Ludvika har en avdelning som tillverkar kontrollskåp till transformatorer, denna produkt kallas för TEC. Produkten började utvecklas 1999 och har funnits tillgänglig på marknaden sedan 2002 i två olika modeller. Produktutvecklingen inom ABB ska ske effektivt och inom givna ramar för kvalitet, tid, kostnad och specifikationer. Det är även viktigt att hela företagets kompetens aktivt utnyttjas genom hela utvecklingsprocessen.

Omfattande ombyggnad- och nybyggnadsarbeten utförs just nu i Stockholm för att tillgodose morgondagens behov av kollektivtrafik. Tunnelbyggande i tätort ställer stora krav på planering och utförande då arbetet ska utföras säkert och effektivt samtidigt som påverkan på omgivningen ska minimeras. Idag används främst konventionell tunneldrivningsmetod i form av borrning och sprängning för tunneldrivning. Metoden anses vara både kostnads- och tidseffektiv samtidigt som utförandet till stor del är anpassningsbart. Trots detta begränsas metoden av dess höga påverkan på omgivningen.

Examensarbetet beskriver en undersökning och utveckling av ett maskinverktyg till rulländslipmaskinen RFE25 vid Svenska Kullagerfabrikens (SKF) rullproduktionskanal LR4 i Göteborgsfabrikerna. Under hela projektet gavs handledning från SKF och den Göteborgsbaserade konsultfirman Semcon Caran. Projektet genomfördes av en civilingenjörsstudent från Luleå Tekniska Universitet, Mattias Granlund, under hösten 2007 efter en förundersökningsperiod under vår och sommar 2007. Studenten använde större delar av produktutvecklingsmetoden Systematisk Problembehandling för att ge projektet en tydlig och genomarbetad struktur. RFE25 slipar änden på rullar som används i SKF:s medelstora rullager.

Detta examensarbete fokuserar på energieffektivisering av flerbostadshus som är uppförda under 1960-talet. Eftersom sektorn bostäder och service står nuförtiden för cirka 40 % av landets totala energianvändning, så är det värt att försöka åtgärda befintliga byggnader som läcker onödig stor energi. I den här rapporten redogörs för vilka möjligheter som kan leda till minskad energianvändning i byggnader vid omfattande ombyggnation. Det finns två viktiga anledningar till varför fastighetsbolagen bör satsa på energieffektivisering vilka är ekonomin och miljön. Syftet med detta arbete är att fokusera på att minska energianvändningen i ett flerbostadshus som är beläget i Skultuna.

Wipro Infrastructure Engineering i Östersund, tillverkare av hydraulcylindrar, vill anpassa tillverkningen av två högvolymsprodukter i det manuella produktionsflödet genom resurssnålare tillverkning för att möta det nya kundkravet om en ledtid på 48 timmar mot tidigare ledtid på 10 arbetsdagar.Produktionen av hydraulcylindrarna Reach och Sideshift kan delas in i en sekvens om fyra processteg; maskinbearbetning av cylinderrör och kolvstång, svetsning, montering och slutligen lackering och packning.Värdeflödeskartor över det nuvarande tillståndet för hydraulcylindrarna Reach och Sideshift visade att den värdeskapande tiden i processerna stod för 2,1 % och 1,6 % av ledtiden för Reach respektive Sideshift. Genom observationer identifierades slöserier främst i lager och väntan.  Aktiviteter som inte tillför värde men som är nödvändiga identifierades främst i materialförsörjningen av tillsatsmaterial till processerna. Arbetsinnehållet och arbetsmängden till respektive process styrs genom produktionsberedning i ett MPS-system. Varje process arbetar individuellt utan hänsyn till behovet i nästa process. Detta medför att produktionsprocesserna upplevs som isolerade öar som trycker fram material genom hela tillverkningen.Med värdeflödeskartor av nuvarande tillstånd som grund och med Lean-metodik som angreppsätt, skapades värdeflödeskartor som visar på ett önskat framtida tillstånd.

Denna rapport sammanfattar det examensarbete som utförts 2012 på kandidatnivå av Erika Dahlström och Josefin Hult på Mälardalens Högskola i Eskilstuna. Examensarbetet har utförts i samarbete med ÅF Technology AB i Västerås.Projektets idé uppstod i ett tidigare fiktivt högskoleprojekt där tanken om ett vindkraftverk skulle vara intressant för privatpersoner kom till. Detta projekt har vidareutvecklat denna tanke och projektet har då utvecklats till att syfta till att undersöka om det finns en marknad för miniverk i byggsatsform avsett för privatpersoner, vad marknaden efterfrågar samt utveckla och konstruera en miniverksmast. Ett miniverk är ett vindkraftverk som vanligtvis inte behöver bygglov.För att kunna besvara hur marknaden ser ut har omfattande research utförts samt en marknadsundersökning. Från researchen sågs att det finns liknande befintliga produkter vilket innebar att projektets syfte gick från att konceptutveckla ett helt miniverk till att differentiera vår produkt från konkurrenternas.

Scanias modulära produktionssystem gör en stor mängd anpassningar möjliga samtidigt som kostnaderna för produktutveckling, produktion och reservdelshantering hålls nere. Scania ville se över sitt balkprogram för svetsade tvärbalkar för att minska kostnader och förbättra konstruktionen. En av Scanias tvärbalkar var en sluten, vridstyv luftfjädringsbalk som satt på ett stort antal av Scanias lastbilar. Balken tillverkades genom gjutning men på grund av relativt höga produktionskostnader för den gjutna balken har chassiavdelningen på Scania tagit fram ett svetsat alternativ. Konstruktionen för den svetsade balken var inte färdig då lösning för ventilinfästning saknades.

Höga temperaturer försämrar ett stålmaterials hållfasthet och därmed minskar den bärande förmågan. En byggnad vars bärverk består av stål måste därför skyddas mot den värme en brand utvecklar för att undvika att bärverket går till brott. Material kan monteras som skyddar stålkonstruktionen mot uppvärmning, där den brandisolerande förmågan styrs av materialets egenskaper och tjocklek. Det finns byggregler som avgör brandmotståndet i en byggnad. Klassificeringen beror bland annat på byggnadens verksamhet och utformning.