Uppsatsen diskuterar olika uttolkningar av George Batailles pornografiska kortroman Ögats Historia (L?Histoire de l??il, 1928) utifrån den franska feministiska filosofen Luce Irigarays teorier om Fallogocentrism, en genuin Femininitet och Mimesis.I slutet förekommer även en analys av Ögats Historia som med hjälp av Irigarays tolkningsverktyg och med utgångspunkt i den tidigare uttolkningsdiskussionen försöker producera en positiv feministisk tolkning av texten. Det vill säga en tolkning som istället för att visa på textens eventuella misogyna eller fallogocentriska drag, visar på dess feministiska kvaliteter och potenser.I praktiken innebär detta att Irigarays tankar om det Genuint Feminina eller ett Kvinnligt Språk (Parler Femme) används som modell för en alternativ sexuell diskurs vilken sedan appliceras på Ögats Historia, och särskilt på framställningen av den kvinnliga huvudprotagonisten.Det underliggande syftet är därmed att utforska möjligheterna för en feministisk pornografi eller erotika..

För att öka sin försäljning kan butiker använda sig av butiksmiljön, en del av butiksmiljön är kundvarvet. Det är kundvarvet den här uppsatsen kommer att undersöka. Hur butiker arbetar med kundvarvet och olika butiksanställdas syn på kundvarvet. Butikschef och butiksmedarbetare bör arbeta tillsammans för att få ett fungerande kundvarv och förbättra försäljningen. Men hur mycket vet egentligen butikschefer och butiksmedarbetare om kundvarvet? Tidigare forskning har inriktat sig på kundvarvet i livsmedelsbutiker och större kedjor, denna rapport inriktar sig istället på en mellanstor butikskedja med ett icke-ordinarärt sortiment. -          Hur skiljer sig butiksmedarbetare och butikschefers syn på kundvarvet?-          Hur kan medelstora butiker i detaljhandeln förbättra kundvarvet? Uppsatsens syfte är att få inblick och kunskap om hur butikschefer och butiksmedarbetare ser på kundvarvet.

Den här studien avser att med en kvalitativ metod nå en ökad förståelse för vilken betydelse möten mellan hemlösa män och icke hemlösa personer har haft för männen under den tid då de fick ett hem. I vår teoretiska referensram har vi använt oss av Sterns beskrivning av ansikte mot ansikte-interaktion med särskilt fokus på intersubjektiva möten, och Scheffs teori om skam och stolthet. Vi har också Använt Collins teori om interationsrituella kedjor som betonar interpersonella- och grupprocesser samt Mays teori om tillhörighet. Genom tio semistrukturerade livsvärldsintervjuer med före detta hemlösa män har vi insamlat vårt empiriska material från tre olika länder. I resultatet framgick att möten hade en betydande roll under den tid då männen fick ett hem, och att de där fick möjlighet att omdefiniera bilden av sig själva, vilket underlättade för dem i att aktivt vilja arbeta mot en förändring av sina livssituationer.

Abstract: Purpose: The purpose of this study is to describe the situation for independent hotels. With a thorough case study of ?The Grand Hotel in Lund? ,our intentions is to gain knowledge about the demands a hotel must keep up with in order to be a successful independent hotel, in a market dominated by chain-constellations. Methodology: An abductive method is used as the study form the basis for hypothesis. The first part of the thesis, which describes the line of business, is based primary on secondary data.

Outages in the electric grid can be costly for society. Because of this, reliability is one of the parameters used to regulate network companies. Reliability in electrical grids can be measured with SAIDI, system average interruption duration index, which for Fortum Distribution has increased in Stockholm?s distribution network (11 kV) in the early 2000?s.By using outage data for Stockholm from 2011-2013, sets of parameters to be used for reliability calculations in the network information program Tekla NIS were derived. Two different options for investment were then analysed: changing old cables with high fault frequencies, and installing automatic switching in distribution substations.

De senaste tio åren har undersökningar genomförts av bland annat Mäklarsamfundet (Wörmann, 2006) och Fastighetsbyrån (Fastighetsbyrån, 2010) där svenska folkets förtroende för mäklare granskats. I Fastighetsbyråns undersökning från december 2010 framkommer det att endast fem procent av svenskarna har högt förtroende för mäklare i allmänhet. Samtidigt presenterar flera stora kedjor att de har mer än 70 procent nöjda kunder, vilket kan verka något motsägelsefullt.Detta arbete syftar till att undersöka vad skillnaderna i dessa siffror beror på och vad som påverkar kundnöjdheten hos mäklares kunder. Detta görs genom intervjuer med personer som har olika förhållanden till mäklare för att se om åsikterna hos grupperna skiljer sig åt. Fem mäklarfirmor har dessutom ombetts delta för att ge en klarare bild av hur de mäter sin kundnöjdhet.De personer som deltagit i studien har angett att de inte baserar sina åsikter och synpunkter angående mäklare på en stereotyp, utan på egna erfarenheter.

Bakgrund: Detaljhandeln har under de senare decennierna genomgått en förändring där större kedjor tar allt mer plats. Den levande debatten om vikten av småföretagandet i Sverige gör att frågan väcks om vad som händer med småföretagen i detaljhandelns utveckling. Samverkan kan vara ett sätt för småföretagen att konkurrera mot de större aktörerna. Småföretagaren beskrivs inte sällan ha en önskan om att arbeta självständigt och en stark vilja om hur det egna företaget ska drivas. Då två av tre småföretag ändå väljer att regelbundet samarbeta med andra företag är det av intresse att undersöka vad småföretagen har för motiv till samverkan.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka varför småföretag väljer att ingå organiserad samverkan.

Konkurrens och hur den påverkar företaget kan skilja sig beroende på bransch och vilket typ av marknad som företaget befinner sig på. Hur ett företag väljer att jobba med konkurrens och kampen om kunderna är en bidragande faktor till företagens resultat. Vidare är konkurrens något som bidrar till att driva utvecklingen framåt eftersom det uppmanar företagen till att sträva mot att ständigt ligga i framkant för att bli nummer ett i kundernas ögon. En bransch där kampen om kunderna har tilltagit de senaste åren är inom byggsektorn och mer specifikt bland återförsäljarna av byggmaterial. I takt med att stora utländska kedjor har etablerat sig i många svenska städer, har redan existerande företag börjat känna av den ökade konkurrensen.

Konkurrens och hur den påverkar företaget kan skilja sig beroende på bransch och vilket typ av marknad som företaget befinner sig på. Hur ett företag väljer att jobba med konkurrens och kampen om kunderna är en bidragande faktor till företagens resultat. Vidare är konkurrens något som bidrar till att driva utvecklingen framåt eftersom det uppmanar företagen till att sträva mot att ständigt ligga i framkant för att bli nummer ett i kundernas ögon. En bransch där kampen om kunderna har tilltagit de senaste åren är inom byggsektorn och mer specifikt bland återförsäljarna av byggmaterial. I takt med att stora utländska kedjor har etablerat sig i många svenska städer, har redan existerande företag börjat känna av den ökade konkurrensen.

Just nu p?g?r studier om nya tekniker inom forensisk verksamhet som ska m?jligg?ra anv?nd ning av DNA f?r att f?ruts?ga fenotypiska egenskaper, s?som ?gon- och h?rf?rg, fr?n biologiskt material som hittats p? brottsplatser. Dessa prediktioner kan vara s?rskilt v?rdefulla i utred ningar d?r traditionell DNA-profilering inte ger tillr?cklig information. I denna rapport har data fr?n R?ttsmedicinalverket anv?nts, best?ende av sex single-nucleotide polymorphisms (SNPs) associerade med ?gonf?rg och 22 SNPs associerade med h?rf?rg, insamlade fr?n 85 individer.

Den här uppsatsens syfte är att undersöka vad ett feministiskt poststrukturalistiskt subjektsteoretiskt angreppssätt kan ge för kunskap om barns subjekt- och könsskapande i förskolan. Detta teoretiskt/metodologiska perspektiv innebär i den här uppsatsen att kön ses som något som görs inom språk och diskurser i vardagliga lokala pedagogiska processer och att jag, både som pedagog och forskare, deltar som medskapande i dessa. I undersökningen analyseras samtalet mellan mig och fem barn under en aktivitet som jag leder och som handlar om bokstavssymboler och bokstavsljud. Barnen var i åldrarna fem till sex år och samtalet är inspelat med mp3-spelare. Genom diskursanalys och dekonstruktion gör jag olika läsningar av tre sekvenser från ljudinspelningen.

Det är välkänt att stora kedjor etablerar sig allt mer på marknaden. Det blir då viktigare för de små enskilda butikerna att sticka ut. I denna studie har tre enskilda klädbutiker studerats och hur de med hjälp av butiksmiljön arbetar för att konkurrera. Enskilda butiker var av intresse som underlag i studien då dessa har större möjligheter att påverka och skräddarsy sina miljöer för att på så sätt sticka ut ur mängden och locka till sig kunder. I butiksmiljön ingår exteriör-, interiör-, och psykosocial miljö, och det är dessa tre delar som är utgångspunkterna för rapportens innehåll.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur Jan Firbas (1992)variant av Pragskolan, också känd som functional sentence perspective(funktionellt satsperspektiv, FSP), kan användas vid en analys avtextbindning. Tanken med att applicera Firbas, som huvudsakligen harsatsen som största analysenhet, på en text, är att därigenom kunna påvisaett formellt samband mellan sats- och textnivå.I kapitel 4 och 5 presenteras Firbas teori genom en praktisk steg-försteg-analys av en text. Syftet med detta är, förutom att presentera Firbas,också att visa hur jag praktiskt gått tillväga vid analysen av de feminledande styckena i August Strindbergs Röda Rummet, som legat tillgrund för resultaten och diskussionen i kapitel 6 respektive 7.Analysmetoden som visas i kapitel 5 på ett kortare textstycke är alltsåsamma metod jag använt mig av i analysen av Röda Rummet. Någracentrala begrepp är distributionsfält, dynamiska semantiska funktioner,kommunikativ dynamism, tema, transition och rema.I avsnitt 5.4. tar jag även upp ett problem som teorin har med attskilja mellan de dynamiska semantiska funktionerna Setting ochSpecifikation, ett fenomen som av Firbas kallas potentialitet.

Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga kundernas köpbeteenden i en inredningsbutik, Divas Boning och att diskutera hur dessa kan påverkas och bidra till ökad konsumtionsnivå hos kunderna. Metod: Vi har valt att använda oss av både en kvalitativ metod i form av en intervju samt en kvantitativ metod i form av en enkät. Dessa presenteras var och en för sig i empirikapitlet. Analyser har sedan gjorts också uppdelat i kvantitativ- och kvalitativ data. Resultat & slutsats: Vår studie visar att det är av stor vikt att Divas Boning tydligt positionera sig och arbetar med sina kundrelationer. Vår studie visar även att valet av sortiment i hög grad påverkar hur butiken uppfattas och att det är viktigt att som mindre inredningsbutik inte bara se liknande butiker som konkurrenter utan även större kedjor.  Förslag till fortsatt forskning: Som fortsatt forskning skulle vi finna det intressant och lärorikt att studera branschen ur ett vidare perspektiv och göra en grundlig konkurrensanalys av Divas Bonings alla konkurrenter. I denna studie kan vi endast beröra köpbeteendet hos Divas Bonings kunder.

Det råder ett väldigt tufft klimat inom detaljhandeln, och detta gör att det krävs mycket ansträngning från butikernas sida för att få ett lönsamt företag. Det har uppmärksammats att det är svårt för enskilda butiker i mindre kommuner att kunna behålla sin verksamhet, på grund av den hårda konkurrensen från etablerade kedjor i större städer.Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på om ett samarbete mellan butiker i en mindre kommun via ett gemensamt lojalitetsprogram, leder till att butikerna får det lättare att överleva på marknaden. Detta genom teorier kring relationsinriktad konsumtion, som syftar till att behålla kunderna genom att utveckla bra relationer, men även tidigare studier kring lojalitetsprogram för att finna eventuella skillnader och likheter. Insamlingen av empiri gjordes med hjälp av fokusgruppsintervjuer, där grupperna bestod av människor i tre olika ålderskategorier. Genom detta erhölls information om hur respondenterna förhåller sig till ett gemensamt lojalitetsprogram, utifrån frågor om förtroende och kundtillfredsställelse.Slutsatsen i rapporten visar att kundvärdet, besöksfrekvensen, engagemanget och relationerna har utvecklats med hjälp av lojalitetsprogrammet.