Att SEB fick göra en kontraktion av sin verksamhet och skifta fokus mot företagskunderna i Tyskland berodde delvis på förändringar i de institutionella villkoren. Följande studie beskriver och analyserar SEB:s förvärv och försäljning av sin tyska kontorsverksamhet. En bakgrund ges till SEB:s expansion i Tyskland samt processen fram till kontraktionen. Empirin har huvudsakligen införskaffats genom djupgående semistrukturerade intervjuer och ställs mot en modell för svenska bankers internationaliseringsprocess i vår analys. Vår studie visar på vikten av att anpassa sig efter och ta till sig skillnader i kultur och Marknadsstruktur när man expanderar internationellt.A .

Detta arbete syftar till att identifiera förbättringsmöjligheter gällande Uppsala Kommuns verksamhet runt Hem för Vård eller Boende (HVB) utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv. Marknadsstrukturen och Uppsala Kommuns möjligheter att påverka aktörerna på marknaden har analyserats utifrån Caves Structure, Conduct, Performance paradigm och Håkansson et.al Aktörer ? Resurser ? Aktiviteter modell. Information samlades in genom intervjuer med både köp och säljsidan, Kommun och HVB. Resultatet av undersökningen visade på att ökad kommunikation och samordning mellan aktörerna skulle kunna leda till högre effektivitet på marknaden.

Sammanfattning Examensarbete i företagsekonomi, Internationella handelshögskolan i Jönköping, Revision, Magisteruppsats, VT 2011. Författare: Caroline Lillevang & Anna Norrsell Karlsson Handledare: Gunnar Rimmel & Fredrika Askenmalm Titel: Oligopolets fall? ? En analys av EU kommissionens förslag till att lösa upp revisions- och rådgivnings-branschens marknadskoncentration Bakgrund och Problem: Enligt den utgivna Grönboken är det nödvändigt för den finansiella stabiliteten att re-visions- och rådgivningsbranschen och dess Marknadsstruktur utvecklas. EU kommissionen vill lösa upp mark-nadskoncentrationen och diskuterar bland annat ett införande av krav på gemensam revision för större bolag samt krav på byrårotation. Syfte: Syftet med studien är att undersöka huruvida Grönbokens förslag är rätt väg att gå för att uppfylla EU kommissionens önskan om att förändra revisions- och rådgivningsbranschens Marknadsstruktur.

Den svenska mobiltelemarknaden har under årens gång innehållit endast ett fåtal företag. Mobiltelemarknaden har på grund av den svaga konkurrenssituation kommit att karakteriseras som en oligopolmarknad. Den svenska Post och Telestyrelsen har genomfört en rad konkurrensfrämjande åtgärder för att stärka marknadens konkurrens. Ett strategiskt viktigt beslut var att de nätägande operatörerna från och med den 1 juli år 2000 blev skyldiga att hyra ut ledig nätkapacitet till tredjepartsoperatörer, så kallade tjänstetillhandahållare. Syftet med denna uppsats har varit att göra en jämförelse av marknadskoncentrationen på den svenska mobiltelemarknaden, med avseende på GSM-nätet, för åren 1999 och 2004.

Det svenska spelmonopolet har under de senaste åren upplevt ökad konkurrens från utländska aktörer i form av nätspel. Området aktualiseras ytterligare då AB Svenska Spel ansökt om att få bedriva nätkasino. Syftet med denna studie var att undersöka hur den svenska nätspelsmarknaden har utvecklats sedan de utländska aktörerna inträtt och vilken effekt det haft på AB Svenska Spel. Författarna till studien använde kvantitativ data för att studera hur koncentrerad marknaden är. Resultatanalysen ledde till slutsatsen att marknaden utvecklats till en kombination av både Bertrandoligopol och monopolistisk konkurrens.

I uppsatsen undersöktes om en viss kvantitativ testmetod kan beskriva svenska bensinMarknadsstrukturen 1995-1999 i enlighet med Konkurrensverkets nyligen utfärdade stämningsansökan mot de största bensinbolagen för prissamarbete, där Statoil och OK-Q8 utpekades som prisledare. Vidare testades metodens känslighet för variabelvärdesförändringar. Testmetoden är härledd från Stackelberg kvantitetsledarskap och denna oligopolteoris conjectural variation, men kan även indikera andra Marknadsstrukturer. Utifrån variablerna efterfrågeelasticitet, marknadsandel, pris och marginalkostnad framgår hur ett bensinbolag förväntar sig att övriga bensinbolag reagerar när företaget ändrar optimalt kvantitetsbeslut. Resultat utifrån valda variabelutgångsvärden angav OK-Q8 som statistiskt säkerställd prisledare.

Fair trade har vuxit fram med en otrolig fart de sista åren och frågan är hur detpåverkar producenterna, om det existerar något sådant som rättvis handel och ommarknaden kan fortsätta växa? För att diskutera dessa frågor presenterasnationalekonomiska modeller, argument för och emot fair trade samt ett antalfallstudier i ämnet. De modeller som tas upp är H-O modellen tillsammans medStolper-Samuelsson teoremet. De visar att fair trades framgång beror påefterfrågeelasticiteten av produkten i fråga.Fair trade har en speciell Marknadsstruktur och där olika typer av spelaresamverkar. Det finns en konflikt mellan de som anser att fair trades ?rätta? värdeförstörs av att livsmedelsbutiker och stora multiföretag börjar sälja fair tradeprodukter och de som anser att fair trade bör kunna nå människor genom så mångakanaler som möjligt.

Förevarande uppsats har för avsikt att redogöra för den nyligen upphävda förordning (EEG) nr 4056/86, vilken sedan 1987 reglerat konkurrens¬rättens tillämpning på linjesjöfarten genom beviljandet av ett så kallat gruppundantag för linjekonferenser, samt de förändringar på området som upphävandet inneburit och bakgrunden till dessa. Vidare syftar uppsatsen till att klargöra hur förändringarna på området kommer att påverka linjesjöfarten i framtiden. Sedan förordning (EEG) nr 4056/86 antogs har marknaden för linjesjöfarten förändrats avsevärt. Detta faktum utgjorde bakgrunden för en översyn av nämnda förordning, initierad av kommissionen. Resultatet av översynen renderade i en ny förordning vilken stipulerar att förordning (EEG) nr 4056/86 upphävs med verkan två år från publiceringsdagen, det vill säga i oktober 2008. Linjesjöfarten står således inför en stor förändring på konkurrensrättens område.

Syfte: Att undersöka eventuella samband mellan EVM-förekomst och de Marknadsstrukturella faktorernas prisnivå, prispromotion samt differentiering och diskutera vilka konkurrens- och konsumentsrelaterade konsekvenser dessa eventuella samband kan tänkas få. Slutsats: Resultaten visar inte på några samband mellan huvudvariabeln, EVM?s marknadsandelar, och prisnivå. Med prispromotion syns motsägelsefulla samband i två varukategorier men framför allt inga som tyder på att tidigare teori (Gujdenson & Shumer (1999) etc), vilken antyder att prispromotion skulle öka till följd av EVM, skulle stämma. Starka samband syns dock mellan differentiering (i denna undersökning operationaliserad genom antal varuartiklar) och EVM?s förkomst som framför allt indikerar att differentiering och marknadsandelar hos mindre LVM (leverantörsvarumärken) minskar kraftigt då EVM?s differentieing och marknadsandelar ökar.

Idag domineras en stor del av revisionbranchen av fyra stora revisionsbyråer. Det finns forskare som hävdar att revisionsbyråer och då främst de stora byråerna ägnar sig åt prispress av revisionsarvodet, så kallad low-balling, för att locka nya klienter för att sedan ta igen på intäkterna från konsulttjänsterna. En viktig aspekt att undersöka har varit vilka faktorer som påverkar prissättningen av revisionsarvodet då flera studier visar på att ett lågt revisorarvode är av betydelse för klienten. En stor del av den existerande forskningen behandlar amerikanska förhållanden, dock saknas det forskning de svenska förhållanden. Med denna bakgrund väcktes ett intresse att utföra en kvalitativ studie inom den svenska revisionsmarknaden.

Bakgrund: Traditionellt sett har det svenska sparandet i företagsobligationer varit lågt. På grund av löpande budgetunderskott och en stor statsskuld har statlig upplåning dominerat den svenska obligationsmarknaden i många år. På senare tid har det dock skett en förändring, i takt med ökade budgetöverskott och en reducering av statsskulden har den svenska statens lånebehov minskat. Detta i kombination med fallande marknadsräntor och en låg realränta har bidragit till ett växande intresse för företagsobligationer. Det finns endast ett fåtal tidigare studier av den svenska företagsobligationsmarknaden och inte en enda av dem berör och ifrågasätter rådande Marknadsstruktur, en telefonbaserad mäklarmarknad, i någon större omfattning.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka varför den svenska företagsobligationsmarknaden inte har utvecklats till en fungerande elektronisk auktionsmarknad i likhet med aktiemarknaden och dessutom undersöka vad som skulle krävas för att en sådan marknad skulle kunna uppstå.Avgränsningar: Studien fokuserar på marknaden för svenska företagsobligationer i Sverige.

SyfteSyftet med arbetet är att utvärdera ett projekt kring implementeringen av Matematik-UtvecklingsSchema som genomförs på två skolor i en västsvensk kommun under läsåret 10/11. Syftet med utvärderingen är att undersöka vilka förutsättningar som inverkar på projektet, projektets inverkan på några av pedagogerna i processen samt projektets eventuella inverkan på elevernas resultat. Syftet med utvärderingen är också att ge förslag till förbättringar i en vidare implementering av MatematikUtvecklingsSchema.TeoriStudien är en utvärderingsforskning som utgår ifrån en programteoretisk ansats. Programteorins funktion visar sig genom att utvärderingen avser att dels beskriva resultatet av projektet, men också att förklara hur resultatet har uppstått. Underlaget för utvärderingen utgörs dels av de MUS-diagram som samlas in under projektets gång och dels av intervjuer vilka tolkas utifrån en reflexiv ansats med en hermeneutisk grund.Själva instrumentet MatematikUtvecklingsSchema vilar på en sociokulturell grund i den mening att lärande äger rum i ett socialt sammanhang.MetodStudien tar sin metodiska utgångspunkt i ett programteoretiskt analysschema.

Efter att en rad uppmärksammade nationella fusioner stoppats av EU-kommissionen har en debatt huruvida konkurrensreglerna ska tolkas och huruvida de är rättvisa utlösts. Utifrån denna bakgrund var uppsatsen syfte att skapa förståelse för olikheter i svenska företags respektive EU-kommissionens syn på konkurrenseffekter i fusionssammanhang. Författarna i denna studie hade för avsikt att beskriva de olika parternas syn på konkurrenseffekter samt analysera vad olikheternabaseras på. För att kunna besvara syftet genomfördes en kvalitativ studie med intervjuer som tillsammans med EU-kommissionens perspektiv i de olika fusionerna utgör grunderna i empirikapitlet. Teorikapitlet baseras på Porters branschstrukturanalys, PIMS och teori om olika Marknadsstrukturer.

Turism genom paketresor är ett ämne som behandlats relativt lite inom samhällsekonomisk forskning, trots att det är ett fenomen som de flesta utav oss svenskar någon gång har upplevt. Konkurrensen på marknaden för paketresor har blivit allt hårdare genom åren och detta har påverkat både researrangörernas priser och marginaler men också hela deras organisation. I Norge har man visat att paketresebranschen domineras av ett fåtal stora researrangörer som tillämpar oligopoliskt beteende, medan man i Storbritannien har påvisat en struktur av perfekt konkurrens med låga marginaler. Sveriges paketresebransch befinner sig i ett mellanting mellan dessa två länder storleksmässigt, med en marknad som består av några stora charterjättar och betydligt fler mindre arrangörer. Men man har alltså inte hittills undersökt hur priserna på den svenska marknaden bestäms utifrån konkurrenter och inte heller försökt fastslå vilken Marknadsstruktur som den svenska paketresemarknaden visar tecken på.

Den omfattande miljöpåverkan som elproduktion bidrar till, har lett till starka påtryckningarfrån beslutsfattare organisationer och allmänhet att successivt övergå till förnybaraenergikällor vid produktion av el. Ett koncept som på senare år fått allt mer uppmärksamhet iSverige är att elanvändarna utöver att energieffektivisera och handla grön el deltar i dennaomställning genom att själva småskaligt producera förnybar el. Småskalig elproduktion i formav sol- och vindkraft har dock haft svårt att etablera sig på elmarknaden på grund av ettstorskaligt produktionssystem med få och stora aktörer. Detta gör att småskaligtegenproducerad el, som innebär en ny Marknadsstruktur, uppfattas som en innovation av bådeenergibolag och elanvändare. Vid anammandet av en innovation är användarens attityd tillinnovationen helt avgörande, vilket innebär att elanvändarnas attityd till småskaligegenproducerad el spelar en central roll i den framtida spridningen av konceptet.Traditionellt sätt har småhusägare utgjort den typiska målgruppen för småskalig elproduktion,men i och med denna uppsats uppmärksammar författarna fastighetsbranschens roll ispridningen av konceptet.