Inom området för varumärkesutvidgningar genom varumärkesallianser har tidigare forskning visat på sambandet mellan en kunds associationer till de enskilda varumärkena och dennes uppfattning av alliansvarumärket. Annan forskning har visat på betydelsen av informationskonsekvens i varumärkesattribut för hur kunden uppfattar varumärken. Denna studies ambition är att dra en länk mellan dessa forskningsområden och försöka fördjupa förståelsen om hur kunden skapar sig en varumärkesbild till en varumärkesallians. Avsikten är att jämföra förändringar av varumärkesattityden hos konsumenterna om ett välkänt respektive mindre känt ledarvarumärke, inom samma produktkategori, ingår i en varumärkesallians tillsammans med; (1) ett partnervarumärke i en överensstämmande produktkategori, (2) ett partnervarumärke i en icke överensstämmande produktkategori. Målet är att försöka dra generella slutsatser kring huruvida partnervarumärkets tillhörande produktkategori har betydelse för kundens varumärkesbild.

Det har inom området marknadsföring skett en förskjutning av fokus, från enbart aktioner i syfte att öka försäljningen till att företag i dag vill skapa en relation med sin kund. Tanken bygger på att företagen ur ett långsiktigt perspektiv ska vinna på att delta i relationen, även om relationen ibland medför ökade kostnader, andra uppoffringar och utbyten av bland annat känslig information. Vi har undersökt fenomenet genom att läsa litteratur inom området samt utfört en egen undersökning av Roupéz kunder där vi fått fram vilka faktorer som är viktiga för att en långsiktig relation ska existera. Vi har också haft tillgång till tidigare undersökningar som gjorts åt Roupéz. Roupéz är verksamma inom profil och presentreklambranschen. Deras mål är att på ett enkelt och rationellt sätt stärka kundens varumärke genom att fördjupa kundrelationen och öka teamkänslan hos personalen. Roupéz startades år 1989 och har kontor i Värnamo, Jönköping och Växjö. De faktorer som är viktiga vid skapandet och bibehållandet av en relation av affärskaraktär är enligt litteraturen, vår egen studie och de tidigare undersökningarna att företagen arbetar i interaktion där det sker utbyte socialt, utbyte av information men även utbyte i processer så som produktion.

Dagens kund har ett större behov av att konsumera upplevelser än tidigare. Detta leder till att antalet upplevelseföretag ökar. Upplevelser kan ge kunden ett värde som bidrar till en högre konkurrensfaktor för företaget än om de enbart konkurrerar med kvalitet och pris. Fastän upplevelseföretag kan ge ett unikt värde till kunden är det viktigt att de även fokuserar på relationsmarknadsföring i sin Marknadsstrategi. Det innebär att det skall finnas en ömsesidighet i relationen mellan företaget och kunden.Denna studie går ut på att undersöka hur mycket upplevelseföretag som ständigt vill öka sina marknadsandelar arbetar med att skapa långvariga relationer med sina kunder.

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö, logistikavdelningen, 2FE02E, VT2011.Författare: Petter Linderborg, Philip Troedsson, Magnus Järvelid och Tobias Gill.Handledare: Roger StokkedalExaminator: Åsa GustafssonTitel: Fredells Byggvaruhus ? En studie om kapitalbindning och lagertillgänglighet Bakgrund: Fredells Byggvaruhus är norra Europas största byggvaruhus och omsatte 2010 cirka 574 miljoner kronor. Företagets Marknadsstrategi är att tillhandahålla Sveriges största byggvarusortiment för företag- och privatkonsumenter. Idag binder Fredells cirka 150 miljoner kronor i varulager varav VVS-avdelningen är en av de mer kapitalintensiva avdelningarna i varuhuset som har cirka 5 000 artiklar. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om Fredells skulle kunna sänka sin totala kapitalbindning på VVS-avdelningen samtidigt som önskad lagertillgänglighet uppnås. Metod: Denna fallstudie är genomförd enligt ett positivistiskt synsätt med en deduktiv forskningsansats. Insamling av data har skett med kvantitativ metod och det har även genomförts intervjuer som i denna studie betraktas som kvantitativ datainsamling.

Den moderna resebranschen anammade relativt tidigt en högförädlingsstrategi där målet var att tillgodose den mångfald av olika slags resbehov som konsumenter uppvisade. Detta gjordes genom att erbjuda differentierade resor som betraktades som upplevelser snarare än standardiserade reserbjudanden.Samtidigt som det erbjöds sofistikerade restjänster, inriktade sig många aktörer istället på att attrahera kunder genom att erbjuda billigare standardiserade resor som förknippades med en trygghet för oerfarna resenärer. Det så kallade charterresandet var en stark bidragande faktor till resebranschens tillväxt i Sverige sedan 1960-talet, och flera av de researrangörer som valde att basera sitt utbud på denna typ av resor lyckades erövra en stor del av marknaden.De förändringar som den teknologiska utvecklingen sedan 2000-talets början har inneburit för resebranschen, har gjort att de etablerade researrangörerna inte längre har samma möjligheter att påverka potentiella kunder. Andelen återkommande kunder är därför låg hos dessa aktörer. Uppsatsen avser därför att besvara frågeställningen: Vilka faktorer är viktiga för de etablerade researrangörernas långsiktiga överlevnad på en mogen marknad?Den nämnda problemformuleringen besvaras genom att analysera och utvärdera sambandet mellan företagens Marknadsstrategi och konsumenternas val av researrangör.

Konsumentmarknaden har under de senaste åren genomgått stora förändringar till följd av denöka individualismen och det stigande mediebruset. Det är mer lönsamt att behålla befintligakunder än att söka nya kunder. En upptäckt som gett upphov till en databasdriven ochlojalitetsbyggande form av marknadsföring, vilken genomsyras av responsdrivandekommunikationen som är riktas och relevant för kunden. En av de viktigaste frågorna köpcentrenmåste hantera är hur de kan skapa kundlojalitet i dagens hårt konkurrensutsattakonsumentmarknad. Lojaliteten är en av de viktigaste faktorerna för att skapa vinstdrivandeköpcenter och används främst för att öka försäljningen hos de centrets inhyrda butiker.Syftet med vår uppsats är att undersöka och beskriva hur köpcentren arbetar för att skapa ochstärka sin kundlojalitet samt vilken form av kundkommunikation som bedrivs.

Turismaktiviteter till havs har kommit att få ett ökat intresse de senaste åren, där människor har upptäckt fördelen med kryssningsfärjor som transportmedel. De erbjuder ett varierat utbud av aktiviteter och upplevelser ombord, som både privat- och affärsresenärer kan ta del av. Detta omfattar flera kundgrupper med olika behov, vilket innebär att rederierna måste uppfylla kundernas förväntningar och vad de efterfrågar. I nuläget finns det en bred konkurrens på marknaden, där de olika aktörerna försöker skapa en egen nisch genom olika marknadsföringsstrategier i syfte att skapa långsiktiga relationer.Syftet med vår studie är att utreda hur Stockholms tre största rederier, Tallink Silja AB, Viking Line AB och Birka Cruises AB, arbetar för att behålla och vårda sina befintliga resenärer, samt vilka strategier som används för att nå nya kundsegment. Vi har även utgått ifrån kundens perspektiv för att undersöka hur de förhåller sig till företagens produkter och tjänster.

Trots att utveckling av kvalitetsarbetet ses som central och integrerad komponent i offentliga verksamheter saknas det en gemensam förståelse om vad kvalitet är och hur den kan mätas särskilt utifrån brukarperspektivet. Syftet med denna uppsats var att studera kvalitetsarbetet på kommunal nivå och studera hur upplevd kvalitet skapas och omskapas genom s.k. systematiska kvalitetsuppföljningar som ska genomföras enligt regeringsbeslut. Studien avsåg även att få en förståelse för hur kvalitetsupplevelser kan fångas i fastställda kvalitetsindikatorer för kvalitetsuppföljningar.Detta görs genom en fallstudie av systematiskt kvalitetsarbete inom äldreomsorgen i Uppsala kommun. Som underlag används huvudsakligen olika styrdokument för kvalitetsuppföljning, uppdragskontorets kvalitetsredovisning och kvalitativa rådata som samlats genom i systematiska enkätuppföljningar på individnivå utifrån lokala kvalitetsindikatorerna TITORB.

På grund av dålig lönsamhet har många lantbruk tvingats diversifiera sin verksamhet till att inkludera andra verksamhetsområden än det traditionella lantbruket. Det absolut vanligaste området är agrikulturell turism eller även kallad lantgårdsturism som innebär att lantgårdsfamiljen öppnar upp sitt hem för turister. Turism är som verksamhet väldigt skilt från att driva lantbruksverksamhet vilket leder till att många aktörer kan finna denna övergång problematisk. Våra teoretiska och empiriska fynd talar för att Marknadsstrategi och kommunikation är områden där dessa aktörer ofta saknar kunskap. Därför har vi i denna uppsats valt att fokusera på hur aktörer inom denna bransch kan samordna och marknadsfora sin verksamhet.Wannborga på Öland AB utgör fallstudieobjektet i denna uppsats vilka kompletteras med ytterligare referensobjekt.

Detta arbete inleds med att berätta om att författarna fick i uppdrag av det nystartade båtföretaget Strand Craft att ta fram strategier för hur de på bästa sätt kunde ta sig ut på marknaden och bli synlig för sina potentiella kunder. Problemställningen skall besvaras av de tre frågorna: var företaget skall kommunicera, hur företaget skall kommunicera och vad företaget skall kommunicera.För att svara på dessa frågor inledde vi med att analysera hur en kund agerar vid ett köp som kräver högt engagemang och vilka verktyg som finns tillgängliga för företaget att använda i sin marknadsföring. Dessa båda faktorer jämfördes för att få reda på vilka av verktygen som kan anses lämpliga att använda sig av vid marknadsföring av en högengagemangsprodukt.När vi fått fram vilka marknadsföringsstrategier, som enligt teorin ansågs som lämpliga, genomförde vi en kvalitativ undersökning med sju båtägare i Sverige för att se hur de agerar när de gör inköp av den här storleken. Båtägarna fick dessutom svara på frågor om vad de hade för åsikter om Strand Crafts varumärke och båtar.Utifrån respondenternas svar fick vi reda på att de idag har sina båtar till helt olika ändamål. Några har båten som ett transportmedel för att exempelvis ta sig mellan stan och sommarstugan på landet, men gemensamt för alla är att båten även ses som ett nöjesobjekt.

Syfte: Studien syftar till att undersöka förhållandet mellan standardisering och anpassning. Detta genom att undersöka prestationen för olika Marknadsstrategier beroende på anpassningsgrad samt omvärldsfaktorer.Problemformulering: Hur korrelerar anpassningsgraden för Marknadsstrategier till prestation?Metod: Kvantitativ och kvalitativ metod har används i första hand för att angripa vår problemformulering. Valet av ansats är viktigt för att kunna avgöra lämplig analysmetod. Det finns sedan två sätt att mäta hur verkligheten ser ut och det är genom induktion och deduktion.

Det finns mycket tidigare forskning och litteratur om hur design som kommunikationsmedel kan tilla?mpas i praktiken, ba?de genom estetisk och strategisk design. Da?remot framga?r inte huruvida tilla?mpningen av design som kommunikationsmedel a?r branschspecifik eller generellt ga?llande fo?r fo?retag oavsett bransch. Fo?retag kan nyttja design som ett kommunikationsmedel fo?r att kommunicera sin varuma?rkesidentitet till konsumenterna sa? att deras syn pa? imagen blir liksta?lld med identiteten.

Analytiker betonar att produktutveckling är viktigt för att lyckas i skogsindustrin. De nordiska sågverken fokuserar idag på att förbättra sin marknadsposition genom produktförnyelse, nya Marknadsstrategier och omstrukturering av värdesystem. Ett företag som gjort detta är AB Karl Hedin. Företaget har fått stark genomslagskraft genom egna produkter. AB Karl Hedin avser att till byggsäsongen 2013 lansera en ny egen produkt: En färdig ?modultrall? med längden 3,0 m.

Marknadssituationen för svenska livsmedelsproducenter blir allt hårdare i och med fokuseringen på lågpris och EMV samt ökad import. För att lyfta fram de mervärden, som finns i svenska livsmedel, kan producenter märka sina produkter med kvalitetsmärket Svenskt Sigill. Märket garanterar att råvarorna har producerats på svenska kontrollerade gårdar, som lever upp till höga krav på säkra livsmedel, god djuromsorg, miljöansvar och öppna svenska landskap. Konsumenter, som väljer Svenskt Sigill-märkta produkter, ska känna sig trygga. Studiens syfte är att identifiera starka och svaga sidor hos Svenskt Sigill såsom ett kollektivt nyttjat varumärke, sett ur en producentsynvinkel, varvid olika producenters specifika förutsättningar måste tas i beaktande. Studien bygger på tre teorier, nämligen strategiteori, varumärkesteori samt agentteori.