In the late 20th century the Soviet Union collapsed and the eastern European countries were freed from the communist Russian oppression. However, during the Soviet period Marxism was a recurring life stance in the Swedish textbooks for religious education in the gymnasieskola. Today the Soviet Union has collapsed, but the Marxist philosophy has had a huge effect on both single individuals and the modern society as a whole. Nonetheless, the Marxist life stance is nowadays often being replaced by other non- religious life stances in the textbooks of religious education.Therefore, this analysis is a hermeneutic study of the presentation of the Marxist life stance in textbooks for Swedish religious education. The purpose of the paper is to investigate how these textbooks portray the Marxist life stance, and to prove that the societal context and the individual author have an immense effect in the portrayal of both religions and life stances in religious education.

Flygets utslÀpp skall reduceras med 50 % till Är 2050, ? flygbranschen mÄste dÀrför möjligöra för alternativa lösningar. Taxfreevarornas hanter-ing Àr en av flera behjÀlpliga lösningar som kan innebÀra miljö- och eko-nomiska vinster för flygbolagen Ett annat kontribut av en förÀndring Àr sÀkrare flygningar, bÄde för kabinpersonalen och resenÀrerna. Uppsatsen forskningsfrÄgor Àr följande:Vilka orsaker bidrar till att taxfreehantering-en inte har förÀndrats? Hur kan innehÄllet och utvecklingen av tillÀggs-tjÀnsten beskrivas och förstÄs? Hur ser konsumtionsbeteendet ut hos svenska flygresenÀrerna betrÀffande taxfreevaror? SyfteUppsatsens syfte Àr att bidra med kunskap om varför taxfreehanteringen inte har förÀndrats.

i dagens lÀrarutbildning fÄr ÄtgÀrdsprogram inte mycket utrymme trots att verksamma lÀrare menar att det Àr en stor och viktig del av yrkesutövningen. Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur skolans personal arbetar med ÄtgÀrdsprogram och om det finns nÄgra likheter och skillnader mellan de uppfattningar som lÀrare och specialpedagoger pÄ olika skolor har. Arbetet ger en översikt av forskning och undersökningar som gjorts om ÄtgÀrdsprogram och detta jÀmförs med de resultat som denna undersökning gav. Undersökningen genomfördes genom intervjuer, dels med en fokusgrupp med fem högstadielÀrare och dels med tvÄ specialpedagoger pÄ en gymnasieskola. Resultatet visar att arbetet med ÄtgÀrdsprogram Àr organiserat helt olika pÄ de tvÄ skolorna.

Med spjÀrn i den poststrukturalistiska teoribildningen genus och diskursteori granskar denna uppsats framstÀllningarna av kvinnor och mÀn, genus och jÀmstÀlldhet i gymnasieskolans lÀroböcker med syftet att undersöka hur lÀroböckerna framstÀller kvinnan avseende hur lÀroboken upprÀtthÄller eller motverkar sÀrskiljandets logik mellan mÀn och kvinnor, samt att identifiera dessa mekanismer och hur dessa tar sig uttryck. Undersökning bestÄr av en kvantitativ delstudie vilken ringar in aspekter av representationen av kvinnor och mÀn i lÀroböckerna. Denna utgör sedermera en sprÄngbrÀda Ät en kvalitativ genuskritisk nÀrlÀsningsstudie av lÀroböckerna vilken leder fram till dekonstruktionen av desamma. Samtliga studieobjekt Àr publicerade inom ramen för den nya lÀroplanen, Gymnasieskola 11, under Är 2011 och 2012 och Àr Àmnade att anvÀndas i kursen Historia 1b.Resultatet visar att mannens hegemoni gentemot kvinnan reproduceras genom en rad olika diskurser: att mÀn Àr överrepresenterade gÀllande sÄvÀl historiska aktörer som anonyma mÀnniskor, att kvinnors roll genom historien förbises genom t.ex. utebliven historisk fakta eller styvmoderlig behandling av densamma och att kvinnor ej tillskrivs rollen som subjekt i sin egen historia.

Sociala medier har fÄtt allt större betydelse nÀr det gÀller kommunikation mellan mÀnniskor och för företag har explosionen av sociala medier inneburit bÄde möjligheter och utmaningar. För att möta konsumenterna dÀr de befinner sig har företag nu följt efter kunderna till de sociala medierna. I strÀvan efter att öka sin lönsamhet har företag tagit tillvara pÄ sociala medier som en ny och effektiv e-handelskanal, en verksamhet som fÄtt namnet social commerce. Social commerce Àr ett nytt fenomen i Sverige och handlar om försÀljning av varor och tjÀnster via sociala medier. VÄrt mÄl med denna studie Àr att undersöka anledningarna till varför nÄgra svenska företag har valt att anvÀnda sociala medier som en plattform för sin e-handel samt klargöra vad det Àr som gör att sociala medier Àr en lÀmplig plattform för e-handel.

Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar i Äldersgruppen 16-19 Är upplever sinlivskvalitet samt att undersöka om det finns skillnader i hur flickor och pojkar upplever sinlivskvalitet. Studien genomfördes pÄ en gymnasieskola i Mellansverige i januari 2008 och Àren empirisk kvantitativ tvÀrsnittsstudie med beskrivande och jÀmförande design. Sammanlagtdeltog 90 elever, 47 flickor och 43 pojkar. Författarna anvÀnde sig av instrumentet LifeSatisfaction Questionnaire (LSQ). Huvudresultatet visade att hela undersökningsgruppenskattade högst livskvalitet i faktorn fysiska symtom.

Jag har underso?kt tva? la?robo?cker i religionskunskap fo?r gymnasiet fo?r att se hur fakta kring judendomen presenteras. Uppsatsen ma?l har varit att utifra?n en mediekritisk analys redogo?ra fo?r den bild av judendomen som finns i tva? utvalda la?robo?cker fo?r religionskunskap pa? gymnasiet. Genom att behandla la?roboken som en medietext har en kvalitativ mediekritisk analys genomfo?rts av sa?va?l bild som text.

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur elevdemokrati uppfattas och upplevs i praktiken av elever pÄ en skola med elevmajoritet i sin skolstyrelse. ProblemstÀllningen lyder ?hur uppfattar eleverna pÄ Artistskolan elevdemokrati och hur upplever de denna i praktiken??. Undersökningen bestÄr av en fallstudie dÀr kvalitativa intervjuer med skolans elever har utgjort datainsamlingsmetod. Intervjudatan har sedan tolkats och analyserats med John Deweys teorier om utbildning och demokrati. Eleverna menar att skolans elevdemokrati i stort sett fungerar vÀl, men att skolans informationshantering kan förbÀttras, bÄde för att eleverna ska vara informerade om vad som pÄgÄr och för att fÄ fler elever att engagera sig i skolans olika demokratiska organ.

I denna uppsats undersöks hur lÀrare arbetar med skönlitteratur i skolan, dels i sprÄkförberedande undervisning pÄ IVIK programmet sÄvÀl som i svenska som andrasprÄksundervisningen och i svenskan med andrasprÄkselever. Syftet med uppsatsen Àr att studera vilka arbetsmetoder lÀrarna anvÀnder sig av med andrasprÄkselever, hur lÀrarna arbetar med Àmnets syften och sprÄkutvecklingen. En undersökning har gjorts genom intervjuer med fem lÀrare pÄ en gymnasieskola. UtgÄngspunkten för uppsatsen Àr följande frÄgestÀllningar:Hur arbetar lÀrare med skönlitteratur i skolan, dels i sprÄkförberedande undervisning pÄ IVIK programmet sÄvÀl som i svenska som andrasprÄksundervisningen och i svenskan med andrasprÄkselever?Hur arbetar lÀrarna sprÄkutvecklande i de skönlitterÀra momenten och hur ser man att det har uppnÄtts?Hur arbetar lÀrarna med de skönlitterÀra syftena i Àmnet och hur ser man att eleverna har tagit till sig innehÄllet i syftet?  Resultatet av undersökningen visar att arbetet i grupper med enbart andrasprÄkselever har ett tydligt andrasprÄksperspektiv.

Studiens syfte har varit att försöka förstÄ vilka faktorer som har varit bidragande för formandet av attityder till skola, relationer och samhÀlle för fyra ungdomar med annan etnisk bakgrund Àn svensk. Fokus har varit vilken roll deras etniska bakgrund har haft, dÀr erfarenheter av diskriminering, vardagsrasism och exkludering utifrÄn stigma kan fÄ betydelse. Undersökningen har byggt pÄ kvalitativa samtalsintervjuer med fyra 19-Äriga killar och tjejer pÄ en gymnasieskola. Studien utgÄr frÄn en hermeneutisk ansats och analysen bygger pÄ socialpsykologiska teorier kring grupper, social pÄverkan och exkludering. Studien visar pÄ hur inkludering inom skolan, relationer och samhÀlle hÀr har lett till övervÀgande positiva attityder.

Bakgrundstudier och rapporter visar att en del av dagens gymnasieelever gör studieavbrott. Kommunala ungdomsuppföljningen reglerar via lag att ungdomar som inte lÀser pÄ gymnaseium eller arbetar ska aktiveras. Skolverket rapporterar att de undersökningar de utfört visar en stor splittring hur kommunerna följer upp sina ungdomar. Orsaker till studieavbrott kan vara skoltrötthet, felval, bristande studievÀgledning och grundkunskaper. I den hÀr uppsatsen genomförs en studie dÀr jag analyserar orsakerna till varför Tjörnelever avbryter sina gymnasiestudier.

Åtskilliga gĂ„nger har skolans litteraturundervisning varit föremĂ„l för diskussioner som hand-lat om det litterĂ€ra urval som görs i svenskundervisningen och debatter om kanon har förts. Föreliggande studie syftar till att undersöka gymnasielĂ€rares urval av fristĂ„ende skönlitterĂ€ra verk, som lĂ€ses i sin helhet i svenskundervisningen, samt bakomliggande motiveringar och yttre faktorer som styr lĂ€rarnas urval. Studien genomfördes som en kvantitativ enkĂ€tunder-sökning i vilken 56 gymnasielĂ€rare i svenska vid 24 gymnasieskolor i Sverige deltog. Resul-tatet visar att det i dagens gymnasieskola inte kan talas om en kanon av fristĂ„ende skönlitte-rĂ€ra verk i nĂ„gon traditionell mening, men vĂ€l om en tradition dominerad av August Strind-berg, samt av manliga och vĂ€sterlĂ€ndska författarskap. Dock kan det idag Ă€ven talas om en utveckling som gör att författare som Jan Guillou och Jonas Gardell fĂ„r ett vĂ€sentligt utrym-me i undervisningen och att urvalet domineras av 1900-talslitteratur och har en stark internationell prĂ€gel.

Undersökningen Àger rum pÄ ett fastighetsbolag som vi har valt att kalla X AB och som harca 350 anstÀllda. PÄ tvÄ av X AB:s kontor har vi genomfört kvalitativa forskningsintervjuer med totalt Ätta medarbetare. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur medarbetarepÄ fö-retaget X AB upplever förÀndringen frÄntraditionella medar-betarsamtal till agila medarbetarsamtaloch hur denna förÀnd-ring har pÄverkat den lÀrande organisationen.Med agila med-arbetarsamtalmenar vi situationsanpassade samtal som sker ofta, regelbundet och som Àr individanpassade.Undersökningen grundar sig i teoretiska utgÄngspunkter som bland annat belyser lÀrande och utveckling i relation till dia-log, relationen mellan medarbetare, ansvar, feedback och den lÀrande organisationen. Studien grundar sig Àven pÄ teorier om arbetsmetoden Lean, eftersom Toyota och Lean manufacturing Àr föregÄngare till den agila arbetsmetoden. Resultatet av vÄr undersökning visar att övergÄngen frÄn trad-itionella medarbetarsamtal till agila medarbetarsamtal pÄ X AB inte kommunicerats ut tillrÀckligt pÄ alla avdelningar, vil-ket lett till att vissa avdelningar inte fÄtt med sig alla medarbe-tare i förÀndringsprocessen och i de agila samtalen.

Vi har i Sverige idag en bÀttre folkhÀlsa jÀmfört med tidigare, trots detta sÄ kan man se att vanliga problem som ryggvÀrk, ledvÀrk, smÀrta och trötthet Àr vanliga besvÀr i befolkningen. Andelen överviktiga skolbarn och diabetes blir alltmer vanligt lÀgre ner i Äldrarna, mÄnga ungdomar Àr inaktiva och en tendens har kunnat ses att ryggsmÀrta ökar alltmer i lÀgre Äldrar. Sjukgymnasten har en viktig roll i arbetet mot en bÀttre folkhÀlsa. Idag rÄder remissfrihet i de flesta landsting vilket stÀller större krav pÄ patientens kunskap om vart man ska vÀnda sig vid problem. Syftet med denna studie var att göra en kartlÀggning av ungdomars kÀnnedom och kunskap om sjukgymnasters arbetsomrÄde samt ta reda pÄ nÀr de kan ha behov av att vÀnda sig till sjukgymnast.

Detta examensarbete Àr en studie av tvÄ nationella rÄdgivande dokument och sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner. Syftet med studien Àr att undersöka hur sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner förhÄller sig till Skolverkets allmÀnna rÄd samt Diskrimineringsombudsmannen (DO), Barn- och elevombudet (BEO) och Skolinspektionens handledning. För att kunna göra detta undersöks hur arbetet med likabehandling beskrivs i Skolverkets allmÀnna rÄd, DO, BEO och Skolinspektionens handledning samt gymnasieskolornas likabehandlingsplaner. Metoden vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativ textanalys.VÄr huvudfrÄgestÀllning Àr följande:Hur förhÄller sig de sex gymnasieskolornas likabehandlingsplaner till Skolverkets allmÀnna rÄd samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning?För att kunna ta reda pÄ detta har vi Àven följande tvÄ frÄgestÀllningar:Hur beskrivs arbetet med likabehandling i Skolverkets allmÀnna rÄd samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning?Hur beskrivs arbetet med likabehandling i de sex gymnasieskolornas likabehandlingsplaner?I denna studie har vi kommit fram till att det skiljer sig Ät hur vÀl likabehandlingsplanerna förhÄller sig till de nationella rÄdgivande dokumenten.