Detta projekt har genomförts pÄ mark- och mÀtningsavdelningen i Hudiksvalls kommun och projektets omrÄde Àr belÀget norr om Hudiksvall, ca 6 km frÄn centrala Hudiksvall vid norra infarten till E4:an.I omrÄdet ligger en friskola, en gymnasieskola som heter ?Glada Hudik-skolan?. I skolans lokaler har det tidigare bedrivits hotellverksamhet i mÄnga Är, f.d. Hammering Hotell. Hösten 2006 öppnade skolan sina portar och de rÀknar med att öka antalet elever varje lÀsÄr.

Bakgrund: Diabetes typ 1 ?r en l?ngvarig sjukdom som kr?ver omfattande egenv?rd f?r att undvika komplikationer p? l?ng och kort sikt och f?r att ha en god livskvalitet. Traditionellt har synen p? patientutbildning varit att kunskaps?verf?ring fr?n v?rdpersonal till patient resulterar i ett l?rande och d?rmed i god metabol kontroll. Nyare forskning visar d?remot vikten av att f? bearbeta de emotionella aspekterna, att kunna acceptera sjukdomen och integrera den i livet.

Arbetes syfte var att eleverna med hjÀlp av vÄra symboler och sjÀlvreflektion skulle fÄ ökad förmÄga att se var de stannar upp i sitt lÀrande och ta sig vidare efterÄt. SlutmÄlet var att de skulle lÀra sig att lÀra och i förlÀngningen kunna uppnÄ bÀttre studieresultat. Arbetet genomfördes vid en gymnasieskola i Norrbotten. Vi utgick frÄn forskningen som menar att alla elever Àr utvecklingsbara och sjÀlva kan pÄverka sitt lÀrande. Stödet för genomförandet av utvecklingsarbetet fanns i lÀroplanen som vill fÄ eleverna att tro pÄ sina egna möjligheter att utvecklas.

AbstractFörfattare: Ellinor Albrektsson & Ann TrbovsekTitel: Kunskap och Engagemang - Reducering av missbruk mellan generationerUppsats: Sociologi C, 61-90pHandledare: Magnus RingSyftet med denna uppsats Àr att studera vilka faktorer som möjligtvis skulle kunna minska reproduktionen av missbruk mellan generationer. Vi har utgÄtt frÄn tvÄ verksamheter, det vill sÀga, VÀndpunkten och BIM (Barn i missbruk). Vi har utfört en enkÀtsammanstÀllning Ät BIM, för att ta reda pÄ vad verksamheten har gett de ungdomar som deltagit i BIMs grupptrÀffar. Metoderna vi har anvÀnt oss av för att behandla vÄrt insamlade material Àr bÄde kvantitativ- och kvalitativ metod. Vi har utgÄtt ifrÄn sociologiska teorier som vi anser Àr relevanta för vÄrt valda Àmne.

Dagens skola fÄr möta en del kritik för sin bristande förmÄga att motivera elever fullt ut i sina studier och allt fler lÀmnar grundskolan och gymnasieskolan utan fullstÀndiga betyg. Detta fick mig att undra vilka förutsÀttningar som mÄste bli uppfyllda för att en individ skall kÀnna behovet av att gÄ framÄt i sin utveckling. Det vill sÀga vilka faktorer Àr avgörande för gymnasieelevers studiemotivation. För att besvara syftet genomförde jag en litteraturstudie, som gav mig en bakgrund att utgÄ ifrÄn, dÀr jag gick igenom ett antal existerande motivationsteorier. Vidare undersökte jag hur den verkliga situationen sÄg ut pÄ en gymnasieskola i Norrbotten.

Matematiken ses ofta som ett grÄtt, trist Àmne. GÄr det att ?fÀrglÀgga? med hjÀlp av estetiska Àmnen som redan finns pÄ skolan som t ex dans och musik. Dans och musik Àr en stor del av ungdomarnas vardag och i informationssamhÀllet Àr musiken tillgÀnglig för alla, via internet, tv etc. NÀr musik och dans ofta Àr en central aktivitet hos ungdomar och fÄngar deras uppmÀrksamhet, varför skulle det inte kunna anvÀndas i undervisningssyfte? Genom att berÀtta om matematikens historia sÀtter vi fÀrg pÄ den ytterligare, och gör matematiken mer levande.Matematikens och naturvetenskapens historia gÄr lÀngre tillbaka Àn civilisationens historia, men den har utvecklats sedan de första stÀderna har vuxit fram.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka förekomsten av icke-vÀsterlÀndska texter i svenskundervisningen pÄ en gymnasieskola i Norrbotten, samt att ta reda pÄ hur fyra svensk-lÀrare resonerar kring sina litteraturval i förhÄllande till styrdokumenten, kanontanken och den icke-vÀsterlÀndska litteraturens plats i svenskÀmnet. Uppsatsen baseras pÄ kvalitativa intervjuer med lÀrare frÄn olika bakgrunder. VÄrt resultat visar att vÄra informanter ser olika pÄ svenskÀmnets huvudsyfte och att detta pÄverkar deras undervisning, men inte i nÄgon större utstrÀckning deras litteraturval och att icke-vÀsterlÀndska texter dÀri Àr underrepresenterade. Slutsatsen som följer Àr att det för vÄra informanter inte finns nÄgra direkta officiella krav frÄn styrdokumenten att anvÀnda sig av icke- vÀsterlÀndsk litteratur, inte heller nÄgra uppenbara vinster utifrÄn de informella strukturerna - alltsÄ det som kan karaktÀriseras som skolkulturen, lÀrarkollegiet och den enskilde lÀrarens utbildning och intressen. LÀrares litteraturval i förhÄllande till kanontanken Àr dÀrmed, som vi velat pÄvisa, ett komplext och mÄngfacetterat system som av förklarliga skÀl tar tid att förÀndra..

Statistik frÄn Skolverket tyder pÄ att elever med utlÀndsk bakgrund inte uppnÄr mÄlen i matematik i lika stor utstrÀckning som elever med svensk bakgrund. En av orsakerna Àr att eleverna har svÄrigheter med det svenska sprÄket vilket blir ett hinder för dem nÀr de lÀr sig matematik. Denna studie syftar till att ta reda pÄ hur flersprÄkiga elever som gÄr pÄ gymnasieskolans introduktionsprogram anvÀnder sig av sin flersprÄkighet för att arbeta matematiskt. Intervjuer utfördes med tio flersprÄkiga elever som lÀser matematik pÄ svenska. Eleverna har olika modersmÄl och olika skolbakgrunder.

Föreliggande studies ansats var att undersöka den funktionella syskonplaceringen i relation till Locus of control (LoC) och KÀnsla av sammanhang (KASAM). Syskonforskaren Sulloways teori om den funktionella syskonplaceringen kan liknas vid en darwinistisk förklaringsmodell till syskonplaceringens betydelse för utvecklandet av personlig karaktÀristika. Individens attribuering till inre eller yttre LoC avser huruvida individen tillskriver hÀndelser i livet som ett resultat av dennes egen pÄverkan eller som ett resultat avhÀngigt ödet eller slumpen. KASAM-begreppet avser individens förmÄga, att uppleva vÀrlden som begriplig, hanterbar och meningsfull. Studiens undersökningsdeltagare Àr elever frÄn Ärskurs 1-3 pÄ en gymnasieskola (n=86).

Den minskade fysiska aktiviteten bland barn och ungdomar hÄller pÄ att fÄ förödande konsekvenser för folkhÀlsan. Trots att kunskapen finns om hur viktig den fysiska aktiviteten Àr för den motoriska, sociala, psykiska och fysiska utvecklingen fortsÀtter andÄ statusen av Àmnet Idrott och hÀlsa att vara lÄg. Syftet med denna studie var att beskriva gymnasielevers vanor avseende fysisk aktivitet samt analysera vad skolan kan göra för att förbÀttra hÀlsan hos eleverna. Metoden som anvÀndes var en enkÀtundersökning. Urvalsgruppen utgjordes av 65 elever, varav 41 flickor och 24 pojkar, i Ärskurs 2 pÄ en gymnasieskola i SkÄne.Resultatet visar att 74% av eleverna Àgnar sig Ät motion minst 3 ggr/vecka: Femtiofem procent tycke om att röra pÄ sig och lika mÄnga var fysiskt aktiva som barn.Slutsatser som kan dras av detta Àr att mÄnga elever tycker om att röra pÄ sig men för att alla ska bli nÄdda Àr skolan en viktig arena som borde ta sitt ansvar.

I gruppen möten mellan olika kulturer kommer vi bland annat lyfta fram möten som en invandrare stÀlls inför nÀr han/hon integreras i det svenska samhÀllet. Dessa möten innebÀr eventuella möjligheter eller begrÀnsningar till integration. Vi kommer dessutom att diskutera hur en nyanlÀnd mÀnniska pÄverkas av den nya kulturen samt hur individen bevarar sitt kulturella arv. Vi har studerat dessa möten i fyra fallstudier med inriktning pÄ; en mÄngkulturell svensk gymnasieskola, kulturarv, sexuell lÀggning och slutligen bostadsförhÄllanden. I den mÄngkulturella skolan ligger tyngdpunkten pÄ att studerahur olika etniska grupper samspelar och behandlar varandra.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka karaktÀren och omfattningen av sponsring och samarbete mellan skola och nÀringsliv samt andra utomstÄende aktörer pÄ en gymnasieskola i Dalarna. Hur Àr sponsringspolicy reglerad och hur ser de inblandade aktörerna pÄ sponsring och dess framtid i skolan? Undersökningen baseras pÄ intervjuer, innehÄllet av skolans och kommunens styrdokument. Intervjuerna analyseras med hjÀlp av hermeneutisk tolkningsmetod. Resultatet visar att samtliga intervjuade har ett vÀldigt positivt och öppet förhÄllningssÀtt till sponsring.

Arbetets syfte var att undersöka hur lÀrare anvÀnder minirÀknaren i sin undervisning men Àven hur eleverna anvÀnder den och om det finns nÄgra skillnader i attityder och anvÀndning mellan elever och lÀrare. Undersökningen gick ocksÄ ut pÄ att se om anvÀndandet har ökat eller minskat i gymnasieskolan. Arbetet syftade ocksÄ till att undersöka om det finns nÄgra skillnader mellan tjejer och killars attityder till minirÀknaren och tjejer och killars anvÀndning av den. En lÀrarenkÀt och en elevenkÀt delades ut pÄ fem olika skolor och dessa lÄg till grund för undersökningen. Resultatet pekar pÄ en ökad anvÀndning, en mer positiv attityd till minirÀknaren hos gymnasielÀrarna och att alla lÀrare, i nÄgon form, tar hÀnsyn till minirÀknaren vid prov.

Genetik Àr ett erkÀnt komplicerat Àmne att undervisa i. Ett flertal studier visar att elever har svÄrt att ta till sig den oerhörda mÀngd begrepp, modeller och teorier som genetiken presenterar. Syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns tydliga problemomrÄden i genetikundervisningen pÄ gymnasiet sett utifrÄn ett högskoleförberedande perspektiv. Utrustas inte eleverna med tillrÀckliga kunskaper eller har universitetslÀrarna för höga förhoppningar om studenternas ingÄngskunskaper? En genetikkurs pÄ universitetet blev föremÄl för min studie dÀr jag, bÄde kvalitativt och kvantitativt, undersökte frÄgan.

Ett generellt problem i dagens svenska gymnasieskola Àr att elever ofta anvÀnder vardagliga förklaringar istÀllet för vetenskapliga nÀr de ska förklara naturvetenskapliga teorier och begrepp. NÀr elever ska förklara orsaken till att biologisk evolution sker, uppkommer olika alternativa idéer, idéer som inte Àr förenliga med vetenskapliga förklaringar. Denna studie beskriver vilka alternativa idéer som elever ger nÀr de skriftligt besvarar en uppgift innehÄllande ett evolutionsbiologiskt fenomen. De förklaringar eleverna ger pÄ uppgiften diskuteras och utvecklas i intervjuer, för att öka kunskapen och förstÄelsen för vilka uppfattningar gymnasieelever har om biologisk evolution. Den vanligaste alternativa idén som framkommer nÀr den skriftliga uppgiften löses Àr att evolution drivs för att ett behov finns(giraffen behöver utvecklas för att klara sig).