Detta arbete Àr en studie av hur undervisningen i historia ser ut utifrÄn ett mÄngkulturellt perspektiv. Jag har gjort en undersökning pÄ en svensk gymnasieskola och intervjuat elever med utomeuropeisk bakgrund för att ta reda pÄ om deras bakgrund nÀmns i historieundervisningen. Jag har Àven intervjuat lÀrare pÄ samma skola för att höra hur de resonerar kring historieundervisningen ur ett mÄngkulturellt perspektiv. Arbetet diskuterar ocksÄ kring vems historia som förmedlas i skolan samt om det finns skillnader pÄ hemmets och skolans historieförmedling vad gÀller utomeuropeiska invandrarelever. Tanken var att sÀtta fokus pÄ hur historia förmedlas till invandrarelever samt pÄ om dessa elevers historia tas upp i undervisningen.

Undersökningens resultat följer inte riktlinjerna i Lpf 94. Detta baseras pÄ att det Àr endast ungefÀr 50 % i medeltal av eleverna som inte anser sig ha nÄgon form av elevinflytande. De frÄgor som ligger till grund för detta antagande Àr elevinflytande rörande kursers upplÀgg och innehÄll, betygssÀttning, utvÀrdering av avslutad kurs, möten i programrÄd, pÄverkan genom elevrepresentanter och skolans miljö. Detta resultat ligger i linje med Gun Wiklunds studie frÄn 1996 som presenteras i kapitel 3. Det Àr ocksÄ en klar majoritet av eleverna som önskar mer elevinflytande inom olika omrÄden.

Alla elever mÄste lÀsa skönlitteratur i skolan. Ofta Àr det sÄ att de sjÀlva inte fÄr sÀrskilt stort inflytande över den litteratur de ska lÀsa. Valet av litteratur stÄr lÀrarna i hög utstrÀckning för och eleverna mÄste lÀsa böcker de inte kan relatera till frÄn deras egen verklighet. Uppsatsen syftar till att undersöka hur elever pÄ gymnasiets yrkesförberedande program upplever denna situation och pÄ vilket sÀtt skolan pÄverkar deras lÀslust, deras inspiration att lÀsa skönlitteratur. Undersökningen genomförs med hjÀlp av lÀrar- och elevintervjuer samt en enkÀt pÄ en gymnasieskola i en mellansvensk stad.

MĂ„nga industriföretag har ett stort rekryteringsbehov av personal som passar in i verksamheten och kan axla ansvaret i tillverkningsindustrin efter alla de mĂ€nniskor som nu gĂ„r i vĂ€lförtjĂ€nt pension efter mĂ„nga Ă„r pĂ„ industrigolven runt om i vĂ„rt land. Det krĂ€vs stor teoretisk förstĂ„else i kombination med tekniskt kunnande pĂ„ hög nivĂ„ för att fĂ„ godkĂ€nda betyg vid utgĂ„ngen av gymnasieutbildningen vid industriprogrammet. Marknadsföringen för olika gymnasieprogram och skolor kan göra det svĂ„rt för mĂ„nga elever att fokusera och vĂ€lja utefter sina egna förutsĂ€ttningar och krav tack vare den ökade valfriheten. Är eleven strategisk och har nĂ„gon att bolla sina tankar med har han eller hon i regel lĂ€ttare Ă€n de elever som saknar nĂ„gon form av support frĂ„n hemmet eller frĂ„n sin nĂ€rmaste omgivning. Detta att vĂ€lja rĂ€tt till gymnasieutbildningen kan vara vĂ€l sĂ„ förvirrande för en tonĂ„ring dĂ„ det pĂ„ senare Ă„r finns ett bredare och mer omfattande utbud att ta stĂ€llning till Ă€n det gjort tidigare.

Syftet med arbetet Àr att undersöka vad lÀrarna anser om modersmÄlets betydelse för elevernas lÀrande. Studien syftar till att ta reda pÄ om lÀrarna tror att goda kunskaper i modersmÄlet ökar elevernas möjligheter att nÄ mÄlen i karaktÀrsÀmnets kurser pÄ fordonsprogrammet. Jag Àr ocksÄ intresserad av att fÄ veta om lÀrarna anser att det finns andra faktorer som pÄverkar de flersprÄkiga elevernas studieresultat. Jag har intervjuat Ätta lÀrare som alla undervisar pÄ en gymnasieskola med fordonsprogrammet som inriktning. Skolan ligger i södra Sverige och cirka 60 % eleverna har annat modersmÄl Àn svenska. Resultatet av min undersökning visar att majoriteten av lÀrarna anser att kunskaper i modersmÄlet Àr betydelsefullt för andrasprÄksinlÀrningen och för elevernas möjligheter att nÄ mÄlen i karaktÀrsÀmnets kurser pÄ fordonsprogrammet.

??fotboll Àr vÀrldens största lagsport? (elev pÄ fotbollsgymnasium). Ungdomars val till gymnasiet baseras pÄ mÄnga saker bl.a deras bakgrund och olika pÄverkansfaktorer. Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ elevernas pÄverkansfaktorer inför sitt gymnasieval. Vi vill veta vilket kapital eleverna har nÀr de börjar sin utbildning och om de förvÀrvar nytt kapital under utbildningens gÄng. Vi vill undersöka likheter och skillnader som kan förstÄs ur ett kön, etnicitet och klassperspektiv. VÄr studie har vi utfört pÄ en kommunal gymnasieskola med fotbollsinriktning.

SammanfattningTitel: Strategi fo?r att kommunicera produkten fiberanslutning.Bakgrund: Vem bygger internet i Sverige? Det finns ma?ngder av fo?retag som bygger fiberna?tverk. Ett utav dessa a?r Bja?re Kraft Bredband AB. Fiberna?tverk a?r den snabbaste och senaste tekniken fo?r datao?verfo?ring.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utgÄende frÄn elva Ärs diagnosresultat frÄn en gymnasieskola analysera elevernas kunskaper i matematik, frÀmst inom omrÄdena taluppfattning och aritmetik. Av speciellt intresse Àr de elever som uppvisar svagast resultat. Ett syfte Àr Àven att diskutera diagnosens egenskaper som mÀtinstrument.Teori: Den vetenskapsteoretiska utgÄngspunkten Àr kritisk realism som kÀnnetecknas av en analys i olika nivÄer. En övergripande nivÄ i denna studie utgörs av kvantitativa analyser av diagnosresultaten och den analys och beskrivning som görs av elevernas förstÄelse svarar mot en djupare nivÄ. Analysen av elevernas begreppsförstÄelse vilar pÄ matematikdidaktisk teori.Metod: PÄ den aktuella gymnasieskolan har mellan Ären 2000 och 2010 alla elever som pÄbörjat ett nationellt program fÄtt genomföra en matematikdiagnos.

The representative democracy has become weakened during the last decades. At the same time the United Nations declared at the Rio de Janeiro meeting in 1992 that environmental problems can best be solved by involvement of all concerned citizens in decision-making. The main purpose of this study has been to examine if citizens panels is a possible way to involve citizens in environmental decision-making and what the outcomes can be. Furthermore the study has investigated what the participation has contributed to environmental politics and how representative the results have been. This has been carried out by investigating the PiteÄpanel in the municipality of PiteÄ by conducting interviews.The result of the study shows that the involvement of the citizens in the decision-making influenced the environmental politics of the municipality.

UtifrÄn kategorierna etnicitet, genus, skola och sprÄk undersöks, genom kvalitativa gruppintervjuer, Ätta gymnasieelevers identitetsskapande som tjejer som följer kursplanen i svenska som andrasprÄk (SVA). I studien belyses vad ?invandrar-identiteten? betyder för tjejerna, hur de ser pÄ sin flersprÄkighet, vilken instÀllning och vilka attityder de har till skola och studier samt slutligen hur de positionerar sig i förhÄllande till killar. Informanterna tillhör samma SVA-grupp i Ärskurs ett, men Àr uppdelade i tvÄ grupper vilka skiljer sig Ät vad gÀller instÀllning till skolarbete och grad av studiemotivation.Studiens resultat Àr inte generaliserbart till en större population, men belyser och bekrÀftar i stort vad som framkommit hos bland andra Otterup (2005), Holm (2008) och Ambjörnsson (2003). Det fram-kommer i studien att framför allt identiteten som "invandrare" (eller "blatte") Àr viktig för tjejerna, och att den blir möjlig frÀmst genom att de har vuxit upp i Bergsjön och BiskopsgÄrden, vilka Àr sÄ kallade ?multietniska? förortsomrÄden i Göteborg.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vilka arbetsformer och arbetssÀtt som lÀrare anvÀnder sig av i sin matematikundervisning och vad dessa val grundar sig pÄ. Vidare var syftet att ta reda pÄ hur lÀraren arbetar och om utgÄngspunkten utgörs av de mÄl som finns i kursplanen. UtifrÄn syftet har vi diskuterat uttrycket ?mÄl att strÀva mot? i kursplanen och kompetensmÄlen, som Àr en möjlig tolkning till strÀvansmÄlen. VÄr studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer dÀr fem matematiklÀrare intervjuats.

Syftet med denna kvalitativa uppsats var att undersöka hur mentorskapet uttrycktes av mentorer pÄ gymnasieskolor, samt hur mentorerna uppfattade det faktiska arbetet, nÀr det gÀllde elever som hamnat i nÄgon form av skolsvÄrigheter. Med skolsvÄrigheter menades alla former av orsaker till att eleven kunde tÀnkas behöva lite mer stöd av mentorerna Àn övriga elever i mentorsgruppen. FrÄgestÀllningarna sökte svar pÄ hur mentorskapet uttrycktes och beskrevs av mentorer, samt vilken betydelse det kan ha i praktiken för elever som hamnat i skolsvÄrigheter. Studien utfördes under vÄren 2011 i form av en webbenkÀt och avgrÀnsades till tio gymnasielÀrare utspridda pÄ fyra kommuner i norrbotten. Svaren analyserades diskursivt med en sociokulturell referensram som grund.

Detta arbete bestÄr av en kvalitativ undersökning om 16 elevers attityder till miljö kopplat till deras vilja att pÄverka miljön. Vi har valt att undersöka elevernas attityder dÄ vi anser att undervisning om miljö för en hÄllbar framtid bör utgÄ frÄn elevernas tankar och instÀllningar. Vidare undersöktes Àven hur eleverna anvÀnder sig av naturvetenskapliga kunskaper vid stÀllningstagande i samhÀllsfrÄgor som rör vÄr miljö. VÄr undersökning genomfördes med elever i Äldrarna 15-17 Är pÄ vÄra partnerskolor, en grundskola och en gymnasieskola. Undersökningen bestod av bÄde enskilda intervjuer och intervjuer i grupp.

Denna studie syftar till att undersöka gymnasieelevers attityder till huruvida grammatikkunskaper Àr nödvÀndigt för att lÀra sig engelska. Studien baseras pÄ intervjuer med 18 elever som alla lÀser den obligatoriska kursen Engelska 5. Med utgÄngspunkt i motivationsteorier har studien vidare analyserat förhÄllandet mellan elevers attityd till grammatikens nödvÀndighet och deras motivation att lÀra sig engelska.Resultatet visar att eleverna anser att grammatik Àr nödvÀndigt för att lÀra sig engelska. Generellt visar resultatet Àven pÄ en negativ attityd till grammatikmomentet.  Möjligtvis kan denna attityd förklaras genom den motivation eleverna uppvisar för att lÀra sig engelska. HÀr har det visat sig att elever med en sÄ kallad instrumentell motivation, det vill sÀga att man lÀr sig för ha nytta av det i framtiden, i större utstrÀckning har en negativ attityd.

This essay is a study of the use of IT technology by teachers of English and History at a Swedish upper secondary school. It is based on four interviews and four observations. In my analysis of these I have made use of the theory of Social Shaping of technology, a theory which puts emphasis on a teacherÂŽs purpose regarding the use of IT technology in order to empower the teaching process. As a researcher I aim to explore the reasoning on the part of the teacher and to that end I use the method of interviews and observations. This study shows different ways of using IT technology varying from one teacher to another.