Följande rapport behandlar intervjuer av Ätta svensklÀrares idéer om vad de kÀnner sig mÄste ta hÀnsyn till i sina val av skönlitterÀra inslag i svenskÀmnet pÄ gymnasieskolor i Stockholms norra kranskommuner. Undersökningen anlÀgger ett sociologiskt perspektiv pÄ de praktiserade urvalstekniker som framförs och diskuterar intervjupersonernas upplevelser med utgÄngspunkt i Pierre Bourdieus teorier om kapital, habitus och fÀlt. Resultatet av intervjuerna visar att pedagogernas litterÀra kanon genomgÄende utgÄr ifrÄn vem eleven Àr, vilket syfte undervisningen har, lÀrarens tidigare erfarenheter liksom dennes förvÀntningar pÄ elevens tillgodogöranden av undervisningen. I efterord diskuteras eventuella konsekvenser av sÄdana strukturer och studien avslutas med förslag pÄ vidare forskning. .

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur fyra verksamma gymnasielÀrare tolkar begreppet individualisering, samt hur de undervisar utifrÄn lÀroplanens krav att de ska ha en individualiserad undervisning. Metoden för undersökningen Àr den kvalitativa intervjun och den har valts för att möjliggöra att en helhetsbild av respondenternas enskilda sÀtt att undervisa pÄ kan Ästadkommas. Resultatet visar att intervjupersonerna har en god förstÄelse för begreppet individualisering och att denna förstÄelse medfört att respondenterna upplever det som en omöjlighet att lyckas med att fullstÀndigt individualisera sin undervisning. Det har framkommit ett mönster i hur dessa gymnasielÀrare undervisar, de pÄbörjar de flesta lektioner med en genomgÄng av det stoff som de avser att eleverna ska arbeta med under lektionen. Lektionen avslutas dÀrefter med att eleverna fÄr arbeta med undervisningsmaterialet pÄ egen hand med lÀraren som hjÀlp om det skulle behövas.

Den hÀr uppsatsen Àr en didaktisk uppsats i fysik som beskriver ett projekt dÀr syftet var att undersöka om det Àr den moderna tekniken eller pedagogiken som Àr orsaken till MBL-laborationers effektivitet. Förkortningen MBL stÄr för Microcomputer Based Laboratory. Projektet genomfördes i en klass pÄ naturvetenskapliga programmet vid en gymnasieskola i Arvika.Eleverna fick utföra en MBL ? laboration som handlade om impuls och rörelsemÀngd. Halva gruppen fick utförliga instruktioner med stödfrÄgor enligt MBL-pedagogik och den andra gruppen fick en instruktion av formelverifikations typ och anvÀnde MBL ? utrustningen endast som tekniskt hjÀlpmedel.UtvÀrderingen av projektet bestod av att eleverna fick besvara en enkÀt med frÄgor om rörelsemÀngd och impuls före och efter laborationen.

Dagens researrango?rer mo?ts sta?ndigt av en ha?rd konkurrens pa? resemarknaden. Homogena varor och likartad marknadsfo?ring go?r det inte la?ttare da? konsumenterna blir alltmer fokuserade pa? priser. Internets uppkomst har inneburit ma?nga mo?jligheter fo?r researrango?rerna att erbjuda sina kunder en mer la?ttillga?nglig service, men har ocksa? o?kat konkurrensen ytterligare.

Examensarbetet undersöker vilka lösningsmetoder elever pĂ„ yrkesförberedande program anvĂ€nder sig av nĂ€r de löser lineĂ€ra ekvationer efter det att A-kursen i matematik avslutats. En viktig frĂ„ga har varit att se huruvida elever har tillĂ€gnat sig de formella lösningsmetoderna som traditionellt har betonats i undervisningen. Ämnet Ă€r relevant eftersom det inom forskningen finns vissa bevis för att mĂ„nga elever betraktar algebra som en mekanisk regelföljande aktivitet utan mening, och att det dessutom Ă€r vanligt att elever pĂ„ framförallt yrkesförberedande program saknar grundlĂ€ggande baskunskaper i matematik. Ämnet har undersökts med hjĂ€lp av ett skriftligt test till gymnasieelever med efterföljande intervjuer. Resultatet visar att de flesta eleverna i studien frĂ€mst anvĂ€nder sig av informella metoder, och att de formella metoderna i kontrast har lett till ett antal missuppfattningar.

I denna studie undersöks relationen mellan det kulturella kapitalet och eleverna pÄ Eriksbergsskolan i Uppsalas gymnasieval. Studien undersöker dels vilka skolor och program som eleverna söker samt hur eleverna motiverar dessa val. Den metod som anvÀnds Àr en kvantitativ metod som bygger pÄ att eleverna i Ärskurs 9 pÄ Eriksbergsskolan har fÄtt svara pÄ en enkÀt som rör gymnasievalet samt motiven bakom dessa. Detta har resulterat i att det gÄr att utskilja vissa skillnader i hur eleverna vÀljer gymnasieskola och gymnasieprogram beroende pÄ deras kulturella kapital. Det framgÄr Àven att det finns vissa skillnader i hur eleverna motiverar dessa frÄgan Àr om dessa Àr tillrÀkligt stora eller om motiveringarna till sitt gymnasieval ser likartade ut oberoende av det kulturella kapitalet..

Det huvudsakliga syftet med föreliggande undersökning var att beskriva sjÀlvobjektifiering hos gymnasie- och högskolestudenter. Köns- och Älderskillnader utforskades. Vidare undersöktes samband mellan sjÀlvobjektifiering och anknytningsstil. Metoden för undersökningen var sjÀlvskattningsformulÀren ?The Relationship Questionnaire? och ?Trait self-objectification Questionnaire?.

Mitt syfte med uppsatsen var att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger i förskolan beskriver hur de arbetar för att stimulera barns motorik och dÄ i synnerhet barn med motoriska svÄrigheter samt ta reda pÄ vad de anser att trÀning och lek har för betydelse för den motoriska utvecklingen. Semistrukturerade intervjuer anvÀndes som metod i tre olika förskolor samt i en förskoleklass i en stad i Mellansverige dÀr sex pedagoger intervjuades. Resultatet visar att pedagogerna hade en gemensam syn pÄ vilken betydelse motorisk stimulans och lek har för barns utveckling, samtliga pedagoger ansÄg att den Àr viktig. ArbetssÀttet med motorik pÄminde om varandra i de olika förskolorna men synen pÄ varför man gjorde planerade aktiviteter skiljdes Ät. En central del i arbetet med barn som har motoriska svÄrigheter Àr att stötta, uppmuntra och finnas dÀr för barnen.Nyckelord: Pedagoger, förskola, barn, motorik, motoriksvÄrigheter, stimulans.

HÄllbar utveckling Àr ett omtvistat och komplext begrepp med mÄnga tolkningsgrunder och en diffus definition. Trots detta stÄr det tydligt framskrivet i bÄde styrdokument och skollag att det skall undervisas om hÄllbar utveckling i skolan. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att undersöka hur tvÄ gymnasielÀrare och tio elever uppfattar begreppet hÄllbar utveckling, samt vad de anser om undervisning för hÄllbar utveckling. Studien har genomförts med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Analysen av intervjumaterialet gjordes med en fenomenografisk ansats.

Barns Behov I Centrum (BBIC) Àr ett utredningsverktyg inom social- tjÀnsten som har haft stor framfart i Sverige de senaste Ären. Det finns tre viktiga omrÄden som verkar inom BBIC vilka Àr "barnets behov", "förÀld- rarnas förmÄga" samt "familj och miljö". Syftet med detta arbete var att undersöka hur fem socialsekreterare upplevde att dessa omrÄden blev tillgodosedda, hur BBIC fungerat som arbetsmetod samt att undersöka vilka dessa socialsekreterare anser haft mest nytta av BBIC. En kvalitativ forskningsmetod med en fenomenologisk ansats har anvÀnts för att komma fram till resultatet. För att ta reda pÄ vad dessa socialsekreterare ansÄg genomfördes intervjuer och resultatet av studien visade att det fanns mÄnga likheter mellan de intervjuade socialsekreterarnas Äsikter och att mÄnga av deras uppfattningar var i linje med den tidigare forsk- ningen.

Den hÀr uppsatsen undersöker om etnisk komposition i gymnasieskolan pÄverkar skolprestationer. FrÄgestÀllningarna i uppsatsen Àr: Samvarierar kontextuella skillnader i skolprestationer med avseende pÄ elevens etniska bakgrund, eller Àr skolprestationer knutna till selektion hos elever? Varierar kontextuell effekt för olika undergrupper sÄsom flickor och pojkar? Teorin utgÄr frÄn socialt kapital och kontextuella effekter sÄsom epidemilogisk modell, kollektiv socialisation och institutionell modell. Datamaterialet Àr registerdata frÄn Skolverket och metoden som anvÀnds för analysen Àr multilevel analys. Resultaten visar att det finns en negativ kontextuell effekt att gÄ en skola med hög etnisk komposition.

Det Àr en stor förÀndring för varje elev att lÀmna grundskolan och gÄvidare till gymnasieskolan. Det stÀlls stora krav pÄ att eleverna mÄstevÀlja rÀtt redan frÄn början. Detta innebÀr att elevernas förkunskaper Àrmycket viktiga dels för att fÄ en bra start i utbildningen dels för attgenomföra sin gymnasieutbildning med en god mÄluppfyllelse.I denna undersökning kommer elever som gÄr sitt första Är pÄ detnaturvetenskapliga programmet att fÄ svara pÄ frÄgor om förkunskapernai kemi var tillrÀckliga frÄn grundskolan och hur starten pÄ gymnasieutbildningenupplevdes.Kursplanen i kemi för grundskolans Är 7-9 samt kursplanen för kemi A pÄgymnasieskolan ska analyseras utifrÄn hur kunskapsmÄlen i de olikaskolformerna möts nÀr eleverna byter skolform.Respondenterna i denna undersökning fick svara pÄ andelen lÀrarleddundervisning, svÄrighetsgraden i kemi pÄ gymnasiet samt om derasslutbetyg frÄn grundskolan mötte gymnasieskolans krav pÄ kunskap..

Denna undersökning syftar till att synliggöra arbetet med formativ bedömning, d.v.s. de bedömningsformer som anvÀnds för att frÀmja elevers utveckling och lÀrande. Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare som arbetar med formativ bedömning pÄ en gymnasieskola i Malmö. Studien visade att pedagogerna utgick utifrÄn samma kunskapssyn och ansÄg att undervisning och bedömning bör frÀmja utvecklingen av förmÄgor. De ansÄg dock att mÄnga av dagens lÀrare fortfarande fokuserar pÄ fakta samt att bedömningen oftast styrs av att enbart sÀtta betyg. Studien visade ocksÄ att samsynen lÀrare emellan kan ha en avgörande roll nÀr det gÀller arbetet med formativ bedömning eftersom detta underlÀttar kommunikationen med eleverna. Resultaten tyder Àven pÄ att lÀrare som arbetar med denna typ av bedömning saknar metoder för betygsÀttning som, i likhet med bedömningen, sÀtter elevers utveckling i fokus..

Syftet med uppsatsen var att undersöka och jÀmföra behöriga och obehöriga lÀrares uppfattning om betygssÀttning. I den intervjubaserade studien deltog engelsklÀrare frÄn bÄde grund- och gymnasieskola. Fyra av dem hade pedagogisk högskoleexamen, och fyra hade det inte. Bland resultatet framkom tydligt att de behöriga lÀrarna enbart utgÄr frÄn kursplanen och betygskriterierna i sin betygssÀttning i högre utstrÀckning Àn de obehöriga lÀrarna. BÄda kategorierna upplevde generellt betygskriterierna som svÄrtolkade, och upplevde ett visst missnöje med dagens betygssystem.

Jag ville i mitt examensarbete undersöka vilka metoder man kan anvÀnda sig av som lÀrare nÀr man stöter pÄ inslag i lÀroböcker som kan uppfattas som tendentiösa. Som metod valde jag att intervjua fem lÀrare i samhÀllskunskap pÄ gymnasiet, intervjuerna har analyserats kvalitativt. Jag valde ut tvÄ exempel pÄ dÀr lÀroboken kan anses icke-objektiv eller tendentiös varpÄ lÀrarna fick besvara vilken metod de valt för att bemöta problematiken. Studien berör lÀroböcker och kÀllkritik sÄ dÀrför stÀlldes Àven frÄgor om hur lÀrarna arbetar med lÀroböcker och kÀllkritik. Resultatet visar pÄ att samtliga lÀrare anvÀnder lÀroböcker till viss grad och att majoriteten av lÀrarna anser att deras elevers kÀllkritiska förmÄga Àr lÄg. Jag presenterar ett antal teorier för varför elevernas kÀllkritiska förmÄga Àr lÄg och redovisar de metoder som lÀrarna föreslÄr som lösning pÄ hur man som lÀrare hanterar tendentiösa lÀroböcker.