Talar du LunarStormska? Àr en sociolingvistisk C-uppsats av Alexandra Ohlén vid Karlstads universitets lÀrarprogram med inriktning gymnasiet, höstterminen 2004.Uppsatsen beskriver Internet-fenomenet chattande och dess historiska bakgrund, identifierar och definierar olika typer av chattande och beskriver de forum för chattande som Àr populÀra bland svenska ungdomar Är 2004. Mot bakgrund av de farhÄgor som i mÄnga sammanhang framkommit om att anvÀndande av Internet och chattande kan pÄverka ungdomars skriftsprÄk negativt diskuteras chattsprÄket ur ett lingvistiskt perspektiv.Med hjÀlp av en enkÀtundersökning genomförd i en gymnasieskola under hösten 2004 och en tidigare enkÀt med delvis samma innehÄll frÄn 2002 beskrivs ungdomarnas chattvanor med hÀnseende till omfattning, syfte etc. Genom att jÀmföra elevernas resultat vid de senaste nationella proven i svenska med den tid de uppger sig lÀgga ner pÄ chattande undersöks huruvida chattande pÄverkar elevernas förmÄga att hantera svenska sprÄket..

Denna uppsats handlar om fenomenet att införa ett medieanalytiskt förhÄllningssÀtt inom gymnasieskolans bildundervisning. Studien har bestÄtt av tre sammanhÀngande delmoment:1. Kvalitativa intervjuer har utförts med fem bildlÀrare, 2. Medieanalytiska lektionsprototyper har utprövats i tre klasser pÄ Estetiska programmet vid tre separata gymnasieskolor, 3. UtvÀrderingar av de tre lektionsprototyperna har utförts med studiens lÀrare.Resultatet av studien pÄvisar variationer i bildlÀrares syn och tillvÀgagÄngssÀtt pÄ arbete kring medieanalys i bildundervisningen.

The aim with this study was to investigate how a few teachers in Swedish, at upper secondary school, are using computers in their teaching, and what approach they have towards using computers in teaching. A qualitative study has been made to accive a result, on this matter, were five currently teaching teachers in Swedish, at different upper secondary schools, have been intervjued. The teachers answered questions concerning how and in what speciefic fields of study they use computers, the computer program and -tools they are using and what benefits and disadvantiges they see with computers in teaching. They also answered questions concerning the availability of computers at the schools which they are working. The study showed that the way teachers are using computers in their teaching, and the amount they are using them varied between the teachers; but all are using computers mainly with the purpose to write texts and to search for information. All teachers also had in common that they are using computers not as frequently and in a different way when grammar is concerned. It appered that the teachers were mainly positive to use computers in their teaching, even if some teachers acknowleadged more disadvantiges than the others.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur gymnasieungdomar associerar utdrag av fiktivt och lyriskt sprÄk till manligt eller kvinnligt. Undersökningen bygger pÄ kvantitativ forskning med enkÀt som metod och Àr utförd pÄ en kommunal gymnasieskola i en liten kommun. EnkÀten innehöll 30 utdrag av fiktivt sprÄk som respondenterna fick associera till kvinnligt, könsneutralt eller manligt pÄ en femgradig skala. Undersökningen bestÄr av besvarade enkÀter frÄn 80 elever frÄn olika gymnasieprogram och olika Är pÄ gymnasiet. Resultaten visar att en betydligt mindre mÀngd av utdragen setts som kvinnliga Àn könsneutrala eller manliga, men ocksÄ att elevernas svar i mÄnga avseenden stÀmmer överens med genusstereotyper för kvinnligt och manligt och bekrÀftar mycket av tidigare forskning inom genus och genuslingvistik..

This study investigates how Arabic-speaking students in Sweden use syntax and prepositions in Modern Standard Arabic (MSA), and how their writing is influenced by Swedish grammar and Arabic dialects. The focus is on identifying systematic patterns of cross-linguistic influence and variation between different groups of learners. The data consists of written translations by 30 students in grades 7?9 who receive mother tongue instruction in Arabic. All students translated the same Swedish source text into MSA, and the translations were analysed with attention to syntactic structures and the use of prepositions. The theoretical framework draws on transfer theory, interlanguage theory, and the interdependence hypothesis, complemented by perspectives on multilingualism and diglossia. These frameworks make it possible to capture both external influences from Swedish and Arabic dialects, as well as internal processes of second language development.

Syftet med studien har varit att undersöka hur studiens elever uppfattar specialpedagogik, exkluderande eller inkluderande.Studien har inspirerats av den fenomenografiska ansatsen i den mĂ„n att det Ă€r uppfattningar den Ă€r intresserad av. Genomförandet av studien gjordes med djupintervjuer av sex stycken elever pĂ„ ett yrkesprogram i en gymnasieskola i södra Sverige.Data samlades in och analyserades med hjĂ€lp av en kvalitativ innehĂ„llsanalys.Resultatet Ă€r indelat i tre centrala kategorier, Pedagogen och lĂ€randet, skolan och undervisningen och specialpedagogik och presenteras utifrĂ„n dem.Resultatet visar bland annat att den viktigaste faktorn för att elever ska uppfatta sin studiesituation som bra Ă€r goda relationer, bĂ„de med lĂ€rarna och andra elever. Även att fĂ„ vara tillsammans, inkluderade i alla undervisningssituationer.Förhoppningen med studien Ă€r att den ska kunna medverka till att fler blir medvetna om vad som pĂ„verkar elever i behov av stöds skolsituation beroende pĂ„ hur de blir bemötta av pedagoger, specialpedagoger och elever i deras skolmiljö. .

Alla lÀrare jag intervjuat anser att laborationerna framförallt ökar förstÄelsen av abstrakta begrepp inom Àmnet. En demonstration Àr bra typ av experiment eftersom en sÄdan kan göra en lektion mer intressant och nyttig för eleverna men det Àr ocksÄ viktigt att eleverna laborerar sjÀlva och fÄr laborativa fÀrdigheter. LÀrarna anvÀnder sig mest av slutna laborationer i sitt arbete och det kan förklaras med vanan att genomföra sÄdana och att öppna laborationer Àr betydligt mer tidskrÀvande. Fördelen med slutna laborationer Àr att de lÀtt kan belysa hur nÄgonting fungerar i praktiken. Nackdelen Àr att de inte Àr sÄ stimulerande för elevernas tÀnkande och utveckling.

Dokumenterad erfarenhet av otillfredsstÀllande mÄltidsmiljö i svenska skolrestauranger och trender pÄ försÀmrad psykisk hÀlsa bland svenska barn och ungdomar har föranlett till en fyra dagars interventionsstudie med musik i skolmÄltidsmiljö. Studien genomfördes bland maxi-malt 71 grundskoleelever. Syftet med studien var att utforska fenomenet mÄltidsupplevelse i skolmÄltid samt undersöka mÀngd matavfall för elever frÄn Ärskurs 2, 3 och 5. Min frÄgestÀll-ning blev i sin tur, vad för eventuella kan musiken mellan mÀnniska, hÀlsa och mÄltid. Under-sökningsmetoden gick till som en interventionsstudie, i detta fall att tillföra en verklig situa-tion som mÄltiden med musik och att dÀrefter utvÀrdera upplevelser och förhÄllanden.

Gymnasieelevers hÀlsa har under de senaste Ären varit ett centralt diskussionsÀmne. Ungdomar upplever att skolan Àr en av de största stressfaktorerna i deras liv (SOU 2006:77). Ett vÀxande program Àr individuella gymnasieprogrammet (IV) dÀr 11 % av eleverna som slutar grundskolan gÄr eftersom de inte har tillförskaffat sig en behörighet till ett nationellt program. Syftet med studien Àr att undersöka IV elevers stresstÄlighet i relation till skolans ansvar att tillhandahÄlla ett gott skolklimat. FrÄgeformulÀret "KÀnsla av sammanhang" (KASAM) som mÀter individens förmÄga att bemöta olika stressorer som uppkommer i livet anvÀndes.

Denna uppsats syfte Àr att undersöka vilken instÀllning och attityd ungdomar har till anvÀndandet av svordomar och det som klassificeras som ?fult sprÄk?. Den undersökningsmetod som anvÀndes var en enkÀtundersökning som delades ut till en gymnasieklass pÄ en central gymnasieskola i en mellanstor svensk stad. Den grupp som efterstrÀvades skulle vara sÄ homogen och ha en sÄ jÀmn könsfördelning som möjligt. Det ordinarie antalet elever i klassen uppgick normalt till strax över trettio men vid tillfÀllet nÀrvarade endast 24 ? 8 flickor och 16 pojkar.Resultatet visar pÄ att ungdomarna anvÀnder sig ganska frekvent av svordomar men ocksÄ att de Àr medvetna om att det inte Àr nÄgot bra att göra, men anser samtidigt att det inte finns nÄgot som skulle vara fel med det.

Syftet med denna kvalitativa fallstudie Àr att undersöka rektorernas och de offentliga kommunala styrdokumentens syn pÄ yrkeslÀrares kompetensutveckling i tvÄ kommuner. Vidare Àr syftet att undersöka hur kompetensen kartlÀggs, samt hur kompetensutveckling planeras, finansieras och utvÀrderas för yrkeslÀrare i gymnasieskolan. Metoder som anvÀnts för att samla in data i denna fallstudie Àr analys av dokument samt kvalitativa, individuella intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre rektorer. De dokument som analyserats Àr de lokala styrdokumenten.

Stress Àr ett allt mer vanligt problem i dagens samhÀlle, och det finns tydlig forskning som visar att allt fler ungdomar drabbas av psykisk ohÀlsa. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar (18-19 Är) pÄ en gymnasieskola i Norrbotten upplevde stress och hur de beskrev att det pÄverkade dem. TvÄ ungdomar valde att delta i studien. Dessa tvÄ ungdomar intervjuades och delade med sig av sina erfarenheter och upplevelser av stress, varpÄ intervjuerna bearbetades enligt kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade att det fanns ett flertal saker som bidrog till stress hos informanterna, bland annat press, krav och förvÀntningar pÄ körkort samt ideal.

Den hÀr uppsatsen skildrar utvecklingen av flickors skolsituation vid högre allmÀnna lÀroverkets gymnasium i VÀsterÄs mellan Ären 1927 och 1937. Uppsatsen redogör för bÄde lÀrarkollegiets och de manliga elevers attityder gentemot de kvinnliga eleverna. I uppsatsen undersöks Àven vilken ring flickorna valde, latin- eller realringen samt om lÀrarnas attityder pÄ nÄgot sÀtt kom att pÄverka flickornas betyg. Undersökningen visar att lÀrarkollegiet varoenigt i frÄgan rörande flickors rÀtt till högre utbildning. Det frÀmsta argumentet mot att tillÄta flickorna att lÀsa vid gymnasiet var den hÀvdade lokalbristen, nÄgot som Kungl.

I föreliggande studie undersöktes kommunikativa resurser i samtal mellan tre personer med afasi och deras respektive logoped/anhörig. Syftet var att identifiera och analysera resurser som samtalsdeltagarna gemensamt anvÀnde för att uppnÄ intersubjektivitet. Vidare undersöktes om det, utifrÄn vem personen med afasi samtalade med, fanns nÄgon inverkan pÄ hur de kommunikativa resurserna anvÀndes. Sex dyader spelades in och samtalsanalys anvÀndes för att studera materialet. SamtalsÀmnen valdes fritt av samtalsdeltagarna.

Bakgrund: M?nga patienter drabbas av v?rdskada i samband med kirurgi. F?r att minska risken att patienten drabbas av skador beh?ver operationssjuksk?terskan och ?vriga teamet ha goda kommunikationsf?rdigheter f?r att teamarbetet ska fungera. Alla yrkeskategorier har ett gemensamt ansvar f?r patienten och ska systematiskt arbeta f?r att f?rebygga v?rdskador. Operationssjuksk?terskans titel ?r skyddad och en stor del av professionen ?r att arbeta f?rebyggande mot komplikationer under operation.