Syftet med denna uppsats är att belysa fenomenet homestaging i teori och praktik, med huvudinriktning på geografisk betydelse. Begreppet homestaging skapades på 1970-talet i USA och har funnits i Sverige sedan slutet av 1990-talet, men det är först på 2000-talet som det har blivit ett allmänt begrepp. Vi har för avsikt att jämföra homestagingens betydelse i ett litet samhälle, en mellanstor stad och en större stad. Då vi även är nyfikna på om det finns en geografisk skillnad, valde vi även att jämföra två likvärda orter i norra och södra Sverige. Vi har gjort enkätundersökningar på tre mäklarfirmors kontor i Ljusdal, Gävle, Stockholm och Vimmerby, för att ta reda på om de använder sig av homestaging och vad de har för tankar kring fenomenet. Vi valde dessa fastighetsmäklarfirmor då de har kontor på samtliga fyra orter vi valt att titta närmare på, och för att de har en relativt stor Marknadsandel.Vi har även intervjuat tre kvinnor som arbetar med homestaging för att ta del av deras arbetssätt, syn på yrket och dess framtid. I uppsatsen belyser vi också homestaging som en upplevelse och hur bostadsspekulanter kan påverkas med hjälp av ?upplevelserummet?. Begreppet avdragsrätt och hur tilläggstjänster behandlas skatterättsligt, granskas även i uppsatsen..

I uppsatsen undersöktes om en viss kvantitativ testmetod kan beskriva svenska bensinmarknadsstrukturen 1995-1999 i enlighet med Konkurrensverkets nyligen utfärdade stämningsansökan mot de största bensinbolagen för prissamarbete, där Statoil och OK-Q8 utpekades som prisledare. Vidare testades metodens känslighet för variabelvärdesförändringar. Testmetoden är härledd från Stackelberg kvantitetsledarskap och denna oligopolteoris conjectural variation, men kan även indikera andra marknadsstrukturer. Utifrån variablerna efterfrågeelasticitet, Marknadsandel, pris och marginalkostnad framgår hur ett bensinbolag förväntar sig att övriga bensinbolag reagerar när företaget ändrar optimalt kvantitetsbeslut. Resultat utifrån valda variabelutgångsvärden angav OK-Q8 som statistiskt säkerställd prisledare.

Syftet med uppsatsen är att utreda varför inte fler konsumenter e-handlar. Vi vill ta reda på varför e-handeln inte tagit en större Marknadsandel av den totala marknaden som förutspåtts. Vi har valt att enbart titta på business-to-consumer relationer. Våra respondenter befinner sig i åldern 18-65 år. Vi har använt oss av enkäter och semistrukturerade intervjuer av privatpersoner.

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av det anrika svenska företaget Primus. Primus är ett internationellt välkänt varumärke med gott rykte som tillverkare av kvalitetsprodukter. Företaget är lönsamt, men ägarna anser att omsättningen är lägre än den rimligen har potential att vara med ett så välsett varumärke. Huvudanledningen till den låga omsättningen är att de produktsegment där Primus har stor Marknadsandel vänder sig till mycket smala målgrupper. Därför fick jag i uppdrag att utreda vilken sorts produkt Primus borde utöka sitt sortiment med och utveckla denna konceptprodukt med sikte på en produkt möjlig att sätta i produktion.

I en tid när vi konsumenter dränks av reklam från företag som är i behov av att visa just deras förträfflighet, blir det mer och mer viktigt hur företagen kommunicerar med oss konsumenter. Hur ett företags marknadskommunikation är utformat är i många fall avgörande när en kund skall fatta ett köpbeslut.Vi fick av företaget Maskinkonsult AB, som koncentrerar sig på försäljning av skotrar och fyrhjulingar, en förfrågan om att titta närmare på hur deras marknadskommunikation skall utformas. Företaget planerar en flytt från utkanten av Sunne in till de centrala delarna. Detta gör de då verksamheten har växt och de i dagsläget inte kan ta emot så många kunder som de önskar. Detta har fått till följd att de har tvingats att hålla igen i sin marknadskommunikation för att på så sätt styra kundtillströmningen.

Facebook är världens mest erkända sociala medium med störst Marknadsandel och flest användare. Nästintill 70% av 16-25-åringar i Sverige är dagligen aktiva på Facebook. I dagens samhälle har vi en delad identitet med en så kallad offline- och online-identitet. Det blir allt viktigare att utveckla sin online-identitet på sociala medier, som exempelvis på Facebook. Ett sätt att utveckla sin online-identitet är att dela personlig information.

Den första juli i år ska Sveriges apoteksmarknad omregleras, efter ett 40-årigt monopol. I och med förändringen, från att verka på en monopolmarknad till en konkurrensutsatt, ska Apoteket gå från ett tydligt samhällsuppdrag till en marknad med flera konkurrenter, vilket medför en stor omställningsprocess för Apoteket AB. Då Apoteket står inför stora utmaningar måste de anpassa både sin verksamhet och Marknadsandel till den nya apoteksmarknaden. Apotekets målsättning är att fortsätta vara marknadsledare, vilket kräver att de måste förändra sig för att i framtiden kunna axla rollen som marknadsledare. Det blir viktigt för Apoteket att strategiskt arbeta med sitt varumärke för att sedan kunna använda det som en värdeskapande konkurrensfördel och lyckas kommunicera denna fördel för att skapa en stark relation till konsumenterna på en omreglerad marknad.Syftet med denna uppsats är att undersöka om ett företag som verkar på en monopolmarknad förändrar sin marknadsföring vid vetskapen om en framtida marknad med konkurrens och i sådana fall hur marknadsföringen förändras. En fallstudie om Apoteket AB undersöker syftet.Studien visar att det uppstår förändringar i en organisations marknadsföring vid en omreglering av en monopolmarknad.

I en tid när vi konsumenter dränks av reklam från företag som är i behov av att visa just deras förträfflighet, blir det mer och mer viktigt hur företagen kommunicerar med oss konsumenter. Hur ett företags marknadskommunikation är utformat är i många fall avgörande när en kund skall fatta ett köpbeslut.Vi fick av företaget Maskinkonsult AB, som koncentrerar sig på försäljning av skotrar och fyrhjulingar, en förfrågan om att titta närmare på hur deras marknadskommunikation skall utformas. Företaget planerar en flytt från utkanten av Sunne in till de centrala delarna. Detta gör de då verksamheten har växt och de i dagsläget inte kan ta emot så många kunder som de önskar. Detta har fått till följd att de har tvingats att hålla igen i sin marknadskommunikation för att på så sätt styra kundtillströmningen.

Dagens marknad för mäklarbyråer är hårt konkurrensutsatt och domineras av stora nationella mäklarkedjor. Mindre, fristående mäklarbyråer har svårt att etablera sig och enligt Timmons mfl. överlever bara 30 procent av alla företag de fem första aktiva åren (refererad i Brundin & Johansson 2006). Detta är ett hot mot den fria konkurrensen som behövs för en välfungerande marknad där konsumenternas nytta har högsta prioritet.Studien undersöker vilka som är de framgångsrika och hållbara konkurrensfördelarna för fristående mäklarbyråer. De fyra områden vi belyser för att hitta konkurrensfördelar är:? Marknadsföring? Kundsupport och service? Bra ledning och personal? Benchmarking och konkurrenshanteringStudiens resultat bygger på telefonintervjuer med åtta fristående mäklarbyråer med störst Marknadsandel i Sverige.

Då det finns begränsad forskning om hur leverantörer agerar mot egna varumärken i Sverige är syftet med denna uppsats att klargöra vilka strategier svenska leverantörer använder sig av för att konkurrera med grossisters egna varumärken. Syftet är också att förstå hur och varför de använder strategierna samt att se om det finns någon skillnad mellan företag i olika storlekskategorier. Uppsatsens metod är av explorativ och beskrivande karaktär. Undersökningen har genomförts med en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod för att de båda skall kunna styrka varandra. 32 svenska leverantörer till dagligvaruhandeln har deltagit i studien, vilket ger undersökningen ett leverantörsperspektiv.

Kusoffsky, Magnus (2010) Spårväg eller trådbuss ? Idéstudie om strukturerande kollektivtrafik i Örebroregionen [Light rail or high-capacity trolleybus: A proposal for high-quality public transport in the Örebro area] Kulturgeografiska institutionen, avancerad nivå Masteruppsats för masterexamen i Samhällsplanering, 30 ECTS credits Handledare: Lennart Tonell Språk: SvenskaDen här uppsatsen handlar om samhällsplanering och kollektivtrafik i regionen omkring Örebro, Kumla och Hallsberg. Uppsatsens syfte är att presentera en vision för en långsiktigt hållbar Örebroregion, med ett hållbart transportsystem där kollektivtrafiken har en hög Marknadsandel.Visionen preciseras i två scenarier, som bygger på två olika trafiksystem, nämligen spårväg och duospårväg, respektive prioriterad busstrafik med trådbuss. Båda scenarierna bygger på det nuvarande busslinjenätet i Örebro, och båda innehåller en direkt anslutning från Örebro universitet till Kumla och Hallsberg.Metoder som används i uppsatsen är scenarioplanering, backcasting, semi-struktrurerade intervjuer och deltagande observation.Avhandlingen innehåller en litteraturstudie, som bygger på tre målbilder för samhällsplanering i Sverige: integrerad trafik- och samhällsplanering med kollektivtrafik som norm, kollektivtrafik med strukturerande egenskaper, och integrering av lokal och regional kollektivtrafik.I två scenarierna beskrivs bland annat grundläggande tekniska specifikationer, linjenät, täckningsgrad, restider, kostnadsberäkningar, konsekvenser för stadsmiljö och samhällsplanering. Systemens för- och nackdelar jämförs, och rekommendationer lämnas för åtgärder på kortare sikt i kommunerna Örebro, Kumla och Hallsberg.

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera faktorer som vi anser viktiga att beakta för att förstå bostadshyresmarknaden i Gävle 2011. Hur påverkas marknaden av faktorer som politik, ekonomi och befolkning? Metod: Denna uppsats är av en kvalitativ metod. Först skedde en datainsamling för att sedan kunna utföra expertintervjuer med personer från viktiga aktörer i Gävle. Förutom primärdata finns även sekundärdata som är framtagen av forskare, till exempel vetenskapliga tidskrifter och artiklar. Detta examensarbete bygger både på en empirisk- och en teoretisk undersökning.

Den svenska biografmarknaden är idag i en situation där marknadsledaren i det närmaste nått en monopolställning. Detta är något som får konsekvenser, inte bara för dess konkurrenter och leverantörer, utan även för biografbesökaren som riskerar att drabbas av färre titlar på repertoaren och att likriktningen av filmer ökar.Marknadsutmanarnas stora problem är att få distributionen till de mest inkomstbringande filmerna. I dagsläget är det ytterst svårt för en marknadsutmanare att erhålla ensamrätt till filmer då de har för liten Marknadsandel och utan filmerna kan de inte ta Marknadsandelar, vilket är något av ett moment 22. Filmerna regleras genom avtal med filmleverantörerna, vilka i nuläget gynnar marknadsledaren på ett sätt som hotar att slå ut de mindre aktörerna.Denna uppsats är skriven utifrån marknadsutmanaren Astoria Cinemas perspektiv för att se vilka förutsättningar som finns att skapa tillväxt. Uppsatsen använder sig av en fallstudie för att kunna tränga ner på djupet av problemet och för att skapa största möjliga förståelse för objektets situation.

Datormobiler (smartphones) har blivit ett populärt fenomen bland mobilanvändare. Det har dykt upp ett flertal stora aktörer på marknaden och i takt med att fler smartphones har utvecklats har också intresset för applikationsutveckling blivit större. En av dessa aktörer är Apple som idag har en betydande Marknadsandel efter lanseringen av iPhone. Dock har Google tillsammans med Open Handset Alliance blivit en betydande konkurrent med deras mobila plattform Android.Syftet med denna uppsats är att göra en jämförande studie av applikationsutveckling för dessa plattformar. I detta ingår att undersöka plattformarnas programmeringsspråk med tillhörande aspekter, utvecklingsmiljöer, krav på utvecklaren och de ekonomiska aspekter som hör till utveckling och publicering.

Datormobiler (smartphones) har blivit ett populärt fenomen bland mobilanvändare. Det har dykt upp ett flertal stora aktörer på marknaden och i takt med att fler smartphones har utvecklats har också intresset för applikationsutveckling blivit större. En av dessa aktörer är Apple som idag har en betydande Marknadsandel efter lanseringen av iPhone. Dock har Google tillsammans med Open Handset Alliance blivit en betydande konkurrent med deras mobila plattform Android.Syftet med denna uppsats är att göra en jämförande studie av applikationsutveckling för dessa plattformar. I detta ingår att undersöka plattformarnas programmeringsspråk med tillhörande aspekter, utvecklingsmiljöer, krav på utvecklaren och de ekonomiska aspekter som hör till utveckling och publicering.