Uppsatsen undersöker småbolagseffekten under tidsperioden 1996-2005 på stockholmsbörsen. Inget statistiskt säkerställt samband mellan bolagens storlek och deras avkastning gick att finna. Detta till trots fann undersökningen tendenser till vissa mönster som skulle kunna härledas till småbolagseffekten enligt tidigare studier. Undersökningsmetoden var av kvantitativ natur och baserades på en jämförelse av två portföljer över åren. En portfölj innehöll de 15 största bolagen på stockholmsbörsens A- och O-listor och den andra portföljen bestod av de minsta.

I detta projektarbete kommer följande att behandlas;Efter en definition och begreppsförklarande inledande del presenteras en teoretisk genomgång av konsumtionsteori med en mer specifik vinkling mot teorier om kapitalvaror. Därefter kommer en empirisk studie där faktorer som behandlats i teoridelen tas upp som beroendevariabler för efterfrågan på kapitalvaran bil. Slutsatserna som dras är att räntenivån påverkar bilinköp mest, troligen för att kreditkostnaderna utgör en allt större del av hushållens disponibla inkomster. Dessutom bekräftas det att inkomsten fluktuerar mer än konsumtionen och detta gäller också för hushållens konsumtion av nya bilar..

Studien beskriver globala IT-företags arbete med kompetensfrågor ur ett centralt och lokalt ledningsperspektiv utifrån behov av att implementera organisationsgemensamma arbetsprocesser och IT-system för kompetenshantering. Med utgångspunkt i detta beskrivs också de utmaningar som uppstår vid implementeringen samt rekommendationer ges för hur dessa kan hanteras. Beskrivningarna baseras på en generell kartläggning av globala företags arbete med kompetensfrågor, tidigare forskning om IT- företags implementering av kompetenshanteringssystem samt en fördjupad studie av ett IT-konsultföretags implementering av ett organisationsgemensamt IT-system för kompetensutveckling och karriärplanering. Lokala ledare vid de globala IT-företagen har till stor del använt sig av enkla och flexibla arbetsprocesser och IT-system för hanteringen av kompetensfrågor. Kunskap om personalens kompetens har främst delats genom nätverkande mellan de lokala ledarna.

Av dagens affärssystem krävs det att spårbarheten är större och mer pålitlig än tidigare. På grund av att affärssystem blir allt vanligare, infinner sig på fler Marknader och kan i vissa fall vara kärnan i ett företag är detta ett krav. Examensarbetet är utfört på Infor i Linköping som tillhandahåller affärssystemet M3. Efter Enron-skandalen skapades flertalet regleringar och lagar som företag måste anpassa sig efter. Vi har undersökt vad som krävs för att tillmötesgå dessa krav och försökt hitta en minsta gemensam nämnare för flertalet lagar och myndigheter.

Efter att en rad uppmärksammade nationella fusioner stoppats av EU-kommissionen har en debatt huruvida konkurrensreglerna ska tolkas och huruvida de är rättvisa utlösts. Utifrån denna bakgrund var uppsatsen syfte att skapa förståelse för olikheter i svenska företags respektive EU-kommissionens syn på konkurrenseffekter i fusionssammanhang. Författarna i denna studie hade för avsikt att beskriva de olika parternas syn på konkurrenseffekter samt analysera vad olikheternabaseras på. För att kunna besvara syftet genomfördes en kvalitativ studie med intervjuer som tillsammans med EU-kommissionens perspektiv i de olika fusionerna utgör grunderna i empirikapitlet. Teorikapitlet baseras på Porters branschstrukturanalys, PIMS och teori om olika marknadsstrukturer.

Beslut om och var man ska genomföra en direktinvestering grundar sig på en rad faktorer. En av dessa är den risk som är förknippad med investeringen. Den här uppsatsen tar upp risk i form av volatilitet dels på aktieMarknader men också för växelkurser. Med utgångspunkt från två teorier där den ena säger att hög risk är förenat med en lägre nivå av direktinvesteringar samt en motsatt som istället menar att hög risk leder till en högre direktinvesteringsnivå undersöker jag situationen för USA och Sverige. Genom att undersöka just dessa länders Marknader får man en bild av ekonomins storleks betydelse för huruvida risken påverkar direktinvesteringar eller inte.

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur tidskriften Vakna! är utformad i sin roll sommissionsmaterial för Jehovas vittnen. För att göra detta genomförs en retorisk analys avtolv olika utgåvor av tidskriften. Denna analys relateras till teorier om socialaverkligheter, religiösa Marknader och olika former av deprivation som orsak tillreligiositet. Resultatet av arbetet visar på att Vakna! på många sätt är retoriskt utformatför att marknadsföra organisationen Jehovas vittnen och dess budskap som produkter påen religiös marknad. I relation till deprivationsteorier framgår det även en bild av enidealisk predisposition för att tilltalas av budskapet i Vakna!.

Den 1 augusti 2012 infördes en skatt på finansiella transaktioner i Frankrike. Detta är ett av många exempel, nuvarande och i planeringsstadiet, på fenomenet där ekonomiska Marknader beläggs med skatt. Hur detta påverkar marknaden är vad denna uppsats ämnar studera då tidigare teori och empiri pekar åt olika håll. För att uppnå detta syfte undersöks hur likviditeten och volatiliteten påverkades i anslutning till skattens införande i Frankrike. Likviditeten uppskattas genom spreaden samt handelsvolymen.

Den journalistiska yrkesrollen har de senaste åren utvecklats i takt med den tekniska utvecklingen. Stora aktörer på mediemarknaden slår sig in på fler Marknader och producerar material till mer än ett specifikt medium vilket fört med sig att journalisterna på marknaden behöver hantera mer än bara en plattform. Termen som skapats är multijournalist, och i denna uppsats undersöker vi hur kraven på multikompetens och produktion mot flera olika medier påverkar det grundläggande journalistiska arbetet.Genom kvalitativa intervjuer med två journalister på SR Ekot och två journalister på den norska motsvarigheten NRK Dagsnytt har vi skapat en bild av hur de två åtskilda multikompetenskraven påverkar journalisternas arbete. I intervjuerna är de fyra journalisterna eniga om att multikompetenskraven påverkar det grundläggande, informationssökande journalistiska arbetet negativt..

Vi har i denna uppsats studerat vilka faktorer som påverkar de rörliga bolåneräntorna på den svenska marknaden. Detta har vi gjort genom att intervjua fem svenska banker, en tillsynsmyndighet samt ta del av information från Riksbanken. Vi har även undersökt sambandet mellan Riksbankens reporänta och de utvalda svenska bankernas rörliga (3 månader) bolåneräntor över en tioårsperiod. Sambandet har visat sig starkt men det har försvagats sedan finanskrisen 2008. Vår undersökning visar att de viktigaste faktorerna som påverkar rörliga bolåneräntor är: bankernas upplåning, regleringsstandarder, klimatet på finansiella Marknader, bankernas strategier, produktkostnader, riskpremier, konkurrenter, bankernas marknadsförutsättningar samt låntagarens förutsättningar.

Syftet med denna intervjustudie är att ge pedagogens perspektiv på det demokratiska uppdraget i dagens skola och på några faktorer som påverkar förutsättningarna för att arbeta med uppdraget i klassrummet. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats då vi genomfört intervjuer med lärare i grundskolans tidigare år, År 1-3. I resultatet synliggörs att lärarna anser demokratiuppdraget väsentligt i undervisningen men att de upplever det svårt att prioritera demokratiuppdraget jämfört med kunskapsuppdraget. Det framkommer stor variation på hur de intervjuade lärarna beskriver sitt arbete i klassrummet. Lärarnas syn på förutsättningarna för sitt arbete varierar.

Vårt syfte med detta arbete är att se om vi kan finna faktorer som skiljer lönsamma företag som går bra på Stockholmsbörsen från lönsamma företag som inte går bra. Med hjälp av dessa faktorer ska man förhoppningsvis kunna göra företagsvärderingar som i sin tur leder till placeringar som går bättre än index över Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie av bolag noterade på Stockholmsbörsen. Angreppssättet är av induktiv karaktär där vi försöker upptäcka mönster i det material vi studerar. Slutsatser: Vi ville besvara frågeställningen; vad skiljer lönsamma företag som går bra på börsen från dem som inte gör det? När man ser på de enskilda faktorerna utmärker sig Re, rörelsemarginal, utdelning, omsättningstillväxt till fördel för vinnarna som ligger högre.

I uppsatsen undersöks förutsättningar och möjligheter för att genom Öresund Networks medlemsnätverk kommunicera varumärket Öresund till externa målgrupper. Nätverksmedlemmars uppfattningar och behov analyseras utifrån varumärkes- och nätverksteori. Det empiriska material som legat till grund för analysen har samlats in med kvalitativa intervjuer.Resultaten visar att varumärket har en positiv image hos nätverksmedlemmarna och att det finns goda förutsättningar för att kommunicera varumärket genom nätverket. Nätverket utnyttjas dock inte till sin fulla potential och bör anpassas efter nätverksmedlemmarnas behov. Engagemanget för varumärket måste också höjas för att skapa ett starkt varumärke vilket är en förutsättning för att nätverksmedlemmarna ska kommunicera varumärket.

Ett par år in på 2000-talet präglas företagen av större Marknader, globalisering och ökat fokus på IT. Mycket pengar går åt till resor världen över när man öppnar kontor, besöker fabriker eller utökar sina Marknader. Man arbetar i globala team och utnyttjar kunskaper och erfarenheter som andra kulturer har. När lågkonjunkturen kommer får man tänka om, och man drar ner på både personal och resor. Hur fungerar det när man måste fortsätta sitt arbete men inte får resa som man gjort förut? Går det att fortsätta i vanlig ordning? Vad händer när man nu inte kan träffa sina kollegor, mötas och interagera som man brukade göra?Enligt Nationalencyklopedin har vi en inre drivkraft att kommunicera, att göra oss förstådda och att interagera med andra människor.

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur tidskriften Vakna! är utformad i sin roll sommissionsmaterial för Jehovas vittnen. För att göra detta genomförs en retorisk analys avtolv olika utgåvor av tidskriften. Denna analys relateras till teorier om socialaverkligheter, religiösa Marknader och olika former av deprivation som orsak tillreligiositet. Resultatet av arbetet visar på att Vakna! på många sätt är retoriskt utformatför att marknadsföra organisationen Jehovas vittnen och dess budskap som produkter påen religiös marknad. I relation till deprivationsteorier framgår det även en bild av enidealisk predisposition för att tilltalas av budskapet i Vakna!.