En snedfördelning av laster på tak ger att en tvärkraft uppstår i nocken. Tvärkraften ska kunna föras mellan de två takbalkarna som bygger upp takstolen, detta görs genom ett nockförband. Tvärkraftens storlek beror av differensen mellan lasterna på vardera takhalva samt hallens bredd.Laster som bidrar till snedfördelning är oftast variabla, exempelvis snö- och vindlast. Detta i kombination med en stor spännvidd ger en stor tvärkraft som ska tas om hand i nocken. Med övergången från BKR (Boverkets Konstruktions Regler) till nu gällande EK (Eurokod) har snedfördelning ökat ytterligare då formfaktorer för snölast på tak har ändrats markant.Träkonstruktioner är speciellt utsatta för denna tvärkraft, då trä är ett material som är uppbyggt så att hållfastheten för dragkrafter vinkelrätt mot fiberriktningen är låg.

Det övergripande syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka nykterhetsrörelsens uppkomst och utveckling i Luleå kommun från 1841 och fram till och med 1922. Vi har dessutom studerat nykterhetsrörelsen utveckling både internationellt och nationellt. De frågeställningar som, utifrån syftet, har varit relevanta för oss i den här studien har varit följande: När och varför uppkom nykterhetsrörelsen och hur har den sedan utvecklats? Vilka arbetsmetoder använde sig nykterhetsrörelsen av för att sprida kunskap om alkoholismens negativa aspekter till Luleå kommuns befolkning? Vilka blev följderna av nykterhetsrörelsen arbete i Luleå kommun, när det gäller rekryteringen av nya medlemmar? Hur arbetade nykterhetsrörelsen för att påverka människorna i Luleå kommun vid omröstningen gällande spritförbudet år 1922? Metoder som kommit till användning för att kunna besvara de nyss nämnda frågeställningarna har varit både kvalitativa, genom studier av både litteratur och otryckta primärkällor, och kvantitativa. Resultatet av studien visar att nykterhetsrörelsen först utvecklades i USA och sedan spreds till Sverige och andra delar av världen.

Syftet med denna studie är att med variationsteorin som teoretisk grund undersöka undervisningen i tvåelevgrupper i årskurs 1 där fingertalen, beskrivna av Dagmar Neuman, introducerades. Studien belyser (i) vilkamönster av variation som presenterades i undervisningen samt, (ii) hur eleverna i de respektive gruppernaeventuellt förbättrade sig. Vidare fokuseras (iii) huruvida undervisningen verkade gynna de kunskapsmässigtsvaga eller starka eleverna.Studien är en kvalitativ experimentell studie inspirerad av arbetssättet i en learning study. Eleverna delades upp itvå grupper, och utifrån studiens lärandeobjekt, att förstå och kunna använda sig av fingertal, planerades tvålektioner för grupp A. Utifrån lektionsanalys och resultat i för- och eftertest reviderades lektionsplaneringeninför undervisningen med grupp B.Då eleverna redan i förtestet uppvisade goda resultat kunde endast en mindre förbättring av medelvärden i bådagrupperna påvisas.

Det händer mycket i den svenska skolan just nu. Sommaren 2011 börjar en ny läroplan gälla med allt vad det innebär av förändringar. Men vad har egentligen förändrats sedan den förra läroplanen från 1994? I världen runtomkring oss sker saker som mer och mer påverkar oss här hemma i Sverige. Vi har under våren kunnat följamedierapporteringen om uppror för demokrati i Nordafrika och Mellanöstern och om kärnkraftskatastrofen i Japan.

Vår samtid kan i många avseenden karaktäriseras som en global tidsålder vilket vi kan se spår av på flera håll, inte minst inom det högre utbildningssystemet. Flyttar vi fokus från det globala till det nationella kan vi se att svensk högre utbildning under de senaste 20 åren haft klara internationella tendenser, något som bland annat tagit sig uttryck i en expansion av det engelskspråkiga utbildningsutbudet liksom utbildningar med engelskspråkiga benämningar. Denna expansion har skett både i absoluta tal och relativt det övriga utbildningsutbudet, vilket indikerar att det internationella under denna period har fått ökad betydelse. Samtidigt uppstår skillnader i systemet mellan dem som investerar stort i det internationella och dem som inte gör det. Dessa skillnader märks på lärosätesnivå och även på ämnesnivå.

Syftet med detta examensarbete har varit att genomföra en nulägesanalys av Hall 7 på Sapa Heat Transfer AB i Finspång. Utifrån nulägesanalysen togs åtgärdsförslag fram som kan generera en effektivare uppvärmning, mindre yttre utsläpp och behagligare arbetsklimat. Problemet i Hall 7 är att processventilationen för varmvalsverk 2051 är ålderstigen och underdimensionerad, den saknar även värmeåtervinning och rening av processfrånluften. Detta leder till oplanerade driftstopp, höga underhållskostnader samt hög energianvändning.För att finna åtgärdsförslag för dessa problem genomfördes en nulägesanalys av Hall 7 genom att mäta luftflöden och temperaturer, analysera utsläppsmätningar och energianvändning samt intervjua personal.Utifrån dessa mätningar har fyra olika åtgärdsförslag tagits fram. De fyra åtgärdsförslagen är benämns: YIT, YIT (Enklare), Homehall och Ökad tilluft.Det åtgärdsförslag som anses vara bäst lämpat för att generera en effektivare uppvärmning, ge mindre yttre utsläpp samt ett behagligare arbetsklimat i Hall 7 är åtgärdsförslag Homehall.

I modern tid, andra världskriget och framåt, har finansanalytikerns roll vuxit markant och dess inverkan på börsen diskuteras numera flitigt. Forskning har bedrivits flitigt utomlands om hur dem arbetar inom yrket men materialet I Sverige är dessvärre väldigt tunt. Det finns en studie från 1992 av Lars Olbert där han kartlägger svenska finansanalytikers informationsanvändning och vilka värderingsmodeller som används i praktiken och inte bara i teorin. Denna kartläggning skulle vara intressant, och releveant, att uppdatera. Därav denna studie.Syftet med denna studie är att undersöka vilken information och värderingsmodeller som svenska finansanalytiker använder vid företagsvärdering 2011 samt att kartlägga om det finns skillnader i informationsanvändning mellan 1992 och 2011.Studien utgår ifrån en kvantitativ metod där empirin samlades in genom en webenkät.

Syfte: Med utgångspunkt i frågan om K-projektet innebär en förenkling för företag i Sverige är studiens syfte att utvärdera effekter på svenska företag under K-projektets implementering.Metod: Studien använder en induktiv ansats där en egen forskningsdesign med en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod används för att med revisionsarvodets utveckling och tidigare studier studera effekter på svenska företag under tiden K-projektet implementeras.Resultat: Resultatet av studien visar två effekter, aggregerat revisionsarvode och, från 16 tidigare studier, respondenters uppfattningar om K-projektet innebär en förenkling. Revisionsarvodet har ökat under perioden 2001-2010. Trots att effekter så som inflation och ökad kundstock har justerats bort, ser vi en markant kostnadsökning för revision för svenska företag samtidigt som de tidigare studiernas respondenter inte anser att K-projektet innebär en förenkling. I denna studie har 10 av 23 uppfattningar tolkats som förenklande, medan 13 uppfattningar har tolkats som komplicerade. Dessa tolkningar mäts i en analys som visar värdet 4,35 på en 10-gradig skala där 10 innebär att samtliga tolkningar tyder på att K-projektet innebär en förenkling.

Bakgrund: Dödligheten vid hjärtstopp utanför sjukhus är hög och endast några få procent av de som drabbas räddas till livet. Tidig behandling är en avgörande faktor för överlevnad. Överlevnaden kan ökas markant av att människor på platsen, bystanders, ingriper med hjärt-lungräddning (HLR). Att vårda och utföra vårdhandlingar är inte exklusivt för sjuksköterskor. Vid hjärtstopp utanför sjukhus är det istället bystandern som förväntas utföra vårdhandlingen.

En långsiktigt säkrad vattenförsörjning är en förutsättning för vårt moderna samhälles funktion och rent dricksvatten är av grundläggande betydelse för vår överlevnad. Jordens klimat håller nu på att förändras och till följd ändras även förutsättningarna för vår vattenförsörjning. Klimatförändringarna kommer leda till ett förändrat nederbördsmönster med ökad nederbörd och avrinning i nästan hela landet, vilket tillsammans med en väntad havsnivåhöjning, kommer bidra till en markant ökad risk för översvämningar. Översvämningar innebär en fara för vattenförsörjningen då markfasta föroreningar eller andra smittoämnen kan lösgöras och spridas, för att sedan kontaminera yt- eller grundvatten. De vattenreningstekniker som används i Sverige idag är inte beskaffade att hantera sådana föroreningar och långtgående och kostsamma åtgärder kommer krävas om någon eller några av de större vattentäkterna skulle bli obrukbara i framtiden.

Mellan år 1984-2000 ökade andelen aktieägare bland Sveriges befolkning markant, från 29 till 80 %, för att mellan år 2000 och 2008 ligga stabilt runt 80 %. Då allt fler får sin inkomst från kapital och inte endast från arbete borde detta leda till nya normativa föreställningar kring välfärdsstatens utformning och finansiering. Studien jämför kvantitativa studier kring utbredningen av aktieägandet och attityder till välfärdsstatens institutioner och premisser mellan åren 1984-2008. Med aktieägande avses en inkluderande definition av både direkt ägande av enskilda aktieposter samt innehav av fondandelar, såsom pensionsfonder. Studiens primära hypotes är att ökat aktieägande leder till mer negativa attityder till välfärdsstaten.

Det händer mycket i den svenska skolan just nu. Sommaren 2011 börjar en ny läroplan gälla med allt vad det innebär av förändringar. Men vad har egentligen förändrats sedan den förra läroplanen från 1994? I världen runtomkring oss sker saker som mer och mer påverkar oss här hemma i Sverige. Vi har under våren kunnat följamedierapporteringen om uppror för demokrati i Nordafrika och Mellanöstern och om kärnkraftskatastrofen i Japan.

Lustfyllt lärande och lust att lära är två av många begrepp vi kommit i kontakt med under utbildningstiden på lärarprogrammet. I såväl kurslitteratur som läroplaner används begreppen återkommande. Detta gjorde oss nyfikna på att studera begreppen i kurslitteraturen närmare för att utveckla en djupare kunskap om dem. Studien syftar till att utifrån ett Foucaultdianskt diskursanalytiskt makt- och styrningsperspektiv studera begrepp, i detta fall lustfyllt lärande och lust att lära, som kan ses som för givet tagna i lärarprogrammets kurslitteratur och i hela den pedagogiska kontexten. Vi vill även se i vilka olika typer av sammanhang och hur ofta de förekommer i litteraturen, samt se hur författarna talar om begreppen.

SammanfattningSyfte och frågeställningarForskning visar att friluftsliv utövas i liten utsträckning mot vad som förespråkas i läroplanen, Lpo94. Det som utövas mest är friluftsaktiviteter och det som ses som friluftsliv utövas inte över huvudtaget, vilket kan bero på idrottslärarens tolkning av vad som är friluftsliv och vad som är dess innebörd. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur elever i årskurs fem och nio upplever undervisningen i friluftsliv, utgående från en ny läroplan som föreskriver ett större innehåll i momentet friluftsliv.De frågor jag vill försöka besvara och diskutera är följande: Vad lär sig elever i friluftsliv?Hur lär de sig?Vad undervisas i friluftsliv? MetodFör att genomföra detta arbete har en kvalitativ forskningsmetod använts där intervjuer har gjorts i så kallade fokusgrupper. Fokusgrupperna har utgjorts av fyra elever från årskurs 5 och fyra elever från årskurs 9.

Syftet med föreliggande studie var att med avseende på upplevelser av delaktighet och livstillfedsställelse samt arbetssituation och sjukvårdskonsumtion jämföra två grupper som deltagit respektive inte deltagit i ett Strokescreeningprogram. En strukturerad enkät skickades ut till konsekutivt, retroaktivt utvalda personer. Det inkomna resultatet analyserades med hjälp av Chi2-test, Mann Whitney test, T-test, linjär regressionsanalys och multivariat logistisk regressionsanalys. Några signifikanta skillnader mellan grupperna kunde inte påvisas även om vissa tendenser noterades.Gruppen som deltagit i Strokescreeningprogrammet upplevde en mindre delaktighet i den personliga vården än gruppen som ej deltagit i Strokescreeningprogrammet. De strokedrabbade upplevde en signifikant lägre livstillfredsställelse än en referensgrupp bestående av en normalpopulation svenskar.