För att veta hur det är att arbeta som studie- och yrkesvägledare bestämde jag mig för att intervjua några verksamma inom yrket för att ge en klarare bild på hur det är att vara ute i verksamma arbetslivet inom skolväsendet. För att genomföra undersökningen valde jag att göra kvalitativa intervjuer med åtta stycken studie- och yrkesvägledare. Som kriterier för urval till undersökningsgrupp var att de varit verksamma minst 15 år i yrket samt att fyra var från grundskola och fyra från gymnasieskola. För att se om det fanns skillnader i deras arbetssätt beroende vilken skolnivå de arbetade inom gjordes detta urval. Dessutom valde jag att göra intervjuer med vägledare från både storkommun och mindre kommuner för att ser om det även var skillnader beroende på kommunernas storlek i hur de arbetade.

Detta arbete är gjort med syfte att få fram en bra planlösning för det tilltänkta bygget på gården Skärvinge. För att komma fram till en bra planlösning har det lästs en rad med olika rapporter, forskningartikel, m.m. för att få olika vinklingar på vad som krävs för att kunna få fram en bra planlösning. Det har även gjorts en studie på andra befintliga robotgårdar för att på så vis få med hur det fungerar i praktiken. För att kunna jämföra gårdarna har ett frågeformulär används.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att utröna hur events kan påverka boendeattraktionen till en stad och åskådliggöra andra påverkande faktorer. Metod: I vår uppsats har vi valt att använda oss av en kombination av kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkätundersökning. Vi utförde personliga semistrukturerade intervjuer med representanter från studieobjektet Trelleborgs kommun, medan enkätundersökningen genomfördes under två dagar i de centrala delarna av Trelleborg stad. Teoretiska perspektiv: Det huvudsakliga teoretiska perspektivet i vår uppsats utgörs av teorier kring Place marketing, Event marketing och Boendeattraktion. Dessa sammankopplas i en teoretisk referensram som ligger till grund för analysen.

I denna studie analyseras vilken ämnessyn som kommer till uttryck i kursplaner i svenska utgivna mellan år 1962 och 2011. Detta görs genom två separata delstudier. Den ena delstudien kategoriserar kursplanernas formuleringar utifrån utbildningsfiolosofierna essentialism, perennialism, progressivism och rekonstruktivism. Den andra delstudien utgår istället från svenskämnesuppfattningarna svenska som färdighetsämne, svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne, svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne samt svenska som personlig utveckling.Analysen visar hur synen på svenskämnet förändrats över tid då utvecklingen inom utbildningsfilosofier gått från en essentialistisk syn i Lgr 62 och Lgr 69, via en rekonstruktivistisk ämnessyn i Lgr 80, genom en mer inkonsekvent syn på svenskämnet i Lpo 94 och slutligen åter till en progressivistisk syn på svenskämnet i Lgr 11. Analysen utifrån svenskämnesuppfattningar visar hur ämnessynen gått från att handla främst om ett färdighetsämne i Lgr 62 och Lgr 69, till att markant skifta till ett erfarenhetspedagogiskt ämne i Lgr 80, via en jämn blandning av ämnesuppfattningarna i Lpo 94 tillbaka till ett mer erfarenhetspedagogiskt ämne i Lgr 11.Ämnessynerna som kommer till uttryck i kursplanerna i svenska har alltså varierat kraftigt över tid.

Under de senaste decennierna har ett flertal stora förändringar skett som förändrat förutsättningarna för handel mellan länder. För att skapa tillväxt i dagens globala ekonomi behövs internationalisering av företag. Historiskt sett har det framförallt varit stora multinationella firmor som burit ansvaret för internationell handel, men internationaliseringen av småföretag har ökat markant på senare år och ådragit sig intresse från forskningen. Internationalisering av småföretag kan innebära fördelar för ett lands ekonomi, såsom för företaget självt. Entreprenörens roll är avgörande för ett företags internationella strategi och för förståelsen av företagets internationella agerande.

Titel: Ungdomsorganisationerna och jämställdhet?erna - en diskursanalys av talet omjämställdhet hos 90 svenska ungdomsorganisationerFörfattare: Sofie KindahlHandledare: Elin LundstenExaminator: Berit LarssonTyp av arbete: Självständigt arbete för masterexamen i genusvetenskap, 15 hpTidpunkt: Vårterminen 2010Syfte och frågeställningar: Syftet med denna uppsats är att undersöka förståelsen avbegreppet jämställdhet inom svenska ungdomsorganisationer, samt vilken förståelse av könsom ligger till grund för det jämställdhetsarbete som bedrivs. Detta undersöks utifrån trefrågeställningar 1) Vilken typ av problem framställs frågan om jämställdhet som? 2) Vilkahandlingar (o)möjliggörs genom denna problemformulering? 3)Vilka föreställningar omkön implicerar denna problemformulering?Metod och material: Uppsatsen är en diskursanalys av de fördjupade prövningar somungdomsorganisationerna vart tredje år skickar in till Ungdomsstyrelsen för att bli fortsattbeviljade statsbidrag och i vilka de bland annat beskriver sitt arbete med jämlikhet ochjämställdhet. Materialet har analyserats utifrån Carol Lee Bacchis diskursmetodologiWhat?s the problem?Huvudresultat: Ungdomsorganisationernas tal om jämställdhet skiljer sig markant åt ochförståelsen tycks i viss mån påverkas av deras organiseringsgrund.

Bakgrund och syfte: Medieutbudets mångfacetterade skepnader är ett resultat av ett samhälle under utveckling och som ständigt tvingar nya innovationer och tillverkningar att ta form. Iphone är ett exempel på en ny innovation som har rusat i svensk försäljning både hos ungdomar och äldre. Den yngre generationen ser dagens mediala utbud som ett normalt inslag i livet medan äldre personer fått vänja sig vid dessa breda alternativ senare i livet. Denna skillnad på hur man vuxit upp med medier kan också komma att styra hur generationerna använder sin Iphone ifråga om hur ofta man utnyttjar dess funktioner eller vilken nytta den utgör för personen. Syftet med denna uppsats är att jämföra de två olika generationernas sätt att använda iPhone.Metod/Material: Metoden som använts för denna uppsats är en kvalitativ forskningsintervju med semistrukturerade/strukturerade intervjuer som verktyg.

Denna uppsats jämför maltdryckproduktionen i Sverige åren 1880 och 1900, för att undersöka om/hur produktionen av maltdrycker påverkades av införandet av den standardiserade glasbuteljen, den så kallade Stockholmsflaskan, 1885.Uppsatsen utgår från ett grundantagande att standardflaskan påverkade maltdrycksproduktionen positivt, från att denna näring stått relativt stilla fram till dess. Med andra ord är grunduppfattningen att standardflaskan katalyserade en större maltdrycksproduktion i Sverige.Metoden som används i denna uppsats var en statistisk jämförelse, där mått och tabeller först konverterats och gjorts överskådliga i dagens mått mätt.Resultatet i denna uppsats visar att det redan innan Stockholmsflaskans införande fanns en stegrande produktion av maltdrycker. Detta berodde på politisk-ekonomiska förändringar som gjorde det lättare att bedriva verksamhet, samt att det Bayerska ölet (som kom till Sverige 1846) ökade i popularitet.En markant ökning av maltdryckproduktionen i Sverige under tjugoårsperioden 1880-1900 äger rum, då i princip all öltillverkning övergick till att gå till på Bayerskt vis. Undersökningen visar också att en ny gren inom bryggerinäringen, buteljvatten och läsk, tillkom under denna period, och det är rimligt att anta att den gjorde det pga Stockholmsflaskan.Bayerskt öl krävde en snabb effektiv tappning, allra helst i maskin. Det är därför ett rimligt antagande att eftersom så mycket av det öl som producerades i Sverige år 1900 var just Bayerskt, berodde produktionsökning på att en standardflaska gjorde en så stor produktion möjlig..

Det kan vara svårt att värdera ett företag, där hänsyn ska tas till alla delar som kan öka verksamhetens värde. En värdering grundar sig till största delen på årsrapporter. På senare år har det blivit vanligare för företagen att även redovisa de ickefinansiella aspekterna, som till exempel miljö och socialt ansvar. Syftet med uppsatsen är att bidra med förståelse kring begreppen hållbarhet och företagsvärdering i en relation med varandra. Vi ämnar utreda om hållbarhetsredovisning används vid en företagsvärdering och i så fall i vilken utsträckning.

Nya möjligheter leder till nya utmaningar. I takt med att privatpersoners användande av Internet ökat explosionsartat, har även företagens närvaro ökat markant. Företagen ser möjligheter då kostnaden för marknadsföring och varumärkesbyggande on-line ofta är lägre än att gå via de mer traditionella media kanaler. Internets natur gällande kommunikation ger företagen en möjlighet till att närma sig konsumenterna och bygga en relation till dem.Studien ämnar skapa förståelse för hur svenska mikroföretag inom mode använder nya mediekanaler för att bygga upp sina respektive varumärken. Således utfördes ett förståelseinriktat arbete där den empiriska basen består av fyra stycken semistrukturerade intervjuer med tre mikroföretag samt en med en PR- konsult.

Detta examensarbete är utfört åt Alnöbud och Transport i Sundsvall. Alnöbud och Transport håller påmed transport inom såväl Sundsvall som ute i landet. Deras tidrapporteringssystem var föråldrat och de använder sig idag av papper och penna för att registrera de olika anställdas tider. De ville dåveta hur man skulle kunna datorisera detta påett enkelt, smart och prisvärt sätt. Genom att gå till grunden för hur ett litet företag i dagens läge skulle kunna gå tillväga för att datorisera exempelvis ett sådant system krävdes genomgående information om allt från undersökningar, priser för liknande typer av kravspecifikationer och jämförande mellan olika produkter/tjänster.

De svenska hushållens skuldsättning har ökat markant sedan 1980-talet och är idag på rekordhöga nivåer. Utifrån detta har frågor kring skuldsättningsnivåns hållbarhet, dess makroekonomiska konsekvenser och bakomliggande faktorer, blivit allt vanligare. Tidigare studier på området visar på brister i standardteorin för analys av hushållens skuldsättning, livscykelhypotesen, då hänsyn inte tas till kreditrestriktioner eller ma?nniskors oförmåga till helt rationellt handlande. En alternativ analysram fick förnyad uppmärksamhet i samband med finanskrisen i USA 2008 ? Hyman Minskys hypotes om finansiell instabilitet ? vilken inkorporerar ett fokus på spekulation på kredit- och tillgångsmarknader som förklaring till skuldsättning.

Bakgrund: Br?st- och ovarialcancer ?r vanliga cancerformer bland kvinnor, d?r en ?rftlig mutation i BRCA1/2-generna ?kar risken f?r insjuknande markant. Profylaktisk kirurgi, som mastektomi och salpingooforektomi, kan minska risken att insjukna med upp till 90 procent. Beslutet att genomg? profylaktisk kirurgi ?r dock komplext och p?verkas av psykosociala, fysiska och etiska aspekter. Kvinnor st?lls inf?r sv?ra val g?llande fertilitet, identitet och kroppslig integritet.

I uppsatsen utvärderas projektet Vägen in, som drevs av socialförvaltningen i Enköpingskommun 2007?2008. Deltagarna i projektet var individer med missbruksproblematik, oftatillsammans med en historia av kriminalitet och/eller psykisk ohälsa. Syftet med studien är attundersöka vilka kostnader och utfall Vägen in har gett upphov till i jämförelse medsocialtjänstens tidigare insatser för deltagarna, sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.Bakgrunden till studien är att det i princip saknas samhällekonomiska utvärderingar avmissbruksvård. I studien jämförs samhällets kostnader för deltagarna två år innan projektet(2005-2006) med motsvarande kostnader under projekttiden (2007-2008).

Bakgrund: Dagkirurgi, att opereras och gå hem samma dag, är en vårdform som har ökat markant i Sverige senaste åren. Tidigare studier har visat att många patienter som genomgår dagkirurgi upplever oro inför operation, vilket orsakar lidande för individen men också ökat behov av sömnmedel och ökad risk för postoperativ smärta och oro. För att kunna genomföra omvårdnadsåtgärder för att minska oro måste den först identifieras, vilket framförallt är anestesisjuksköterskans uppgift i mötet med patienten. Syfte: Att undersöka patienters skattning av sin oro vid ankomst till operationsavdelningen vid dagkirurgi samt hur väl anestesisjuksköterskans skattning av patientens oro överensstämmer med patientens egen skattning. Metod: En kvantitativ enkätstudie som genomfördes på två operationsavdelningar i Uppsala län under en veckas tid, totalt inkluderades 88 patienter och 60 anestesisjuksköterskebedömningar.