Sök:

Sökresultat:

994 Uppsatser om Markägare - Sida 6 av 67

Bergs oljehamn - en studie i bebyggelsestruktur

Det finns idag en pÄtaglig bostadsbrist i StockholmsomrÄdet och detta samtidigt som regionen förvÀntas fÄ en kraftig inflyttning de kommande tjugo Ären. Krav finns pÄ kommunerna att fristÀlla byggbar mark för ny bostadsbebyggelse. Detta arbete konkritiserar problemet genom en fallstudie av gammal industrimark som snart kommer att fristÀllas för bostads- och verksamhetsbebyggelse. Fallstudien görs pÄ Bergs oljehamn i Nacka kommun. Under det senaste decenniet har nyexploatering av hamnmark skett nationellt i Sverige liktvÀl som regionalt i Stockholmsregionen. NÀr staden vÀxer uppstÄr behov av centralt belÀgen mark för nyexploatering, dÀr hamnarnas tidigare perifera lÀge nu blivit centralt belÀgna. Arbetet har undersökt förhÄllandet mellan typologi och de specifika kvalitéer de för med sig och hjÀlper till att förstÀrka pÄ platsen.

LĂ€kande landskap : att rena mark och vatten med fytoremediering i en urban kontext

Fytoremediering Àr en relativt ny saneringsmetod men har de senaste Ären blivit mer uppmÀrksammad inom forskning. Fytoremediering bygger pÄ vÀxters naturliga förmÄga att rena förorenad mark, vatten eller sediment. Detta görs genom ett antal olika processer dÀr vÀxter kan ta upp, omvandla eller stabilisera Àmnen och pÄ sÄ sÀtt sanera föroreningar pÄ ett biologiskt hÄllbart sÀtt. VÄra stÀder blir alltmer tÀtbefolkade i och med befolkningsökningen i vÀrlden och en stigande inflyttning till stÀderna. Det finns mÄnga outnyttjade postindustriella omrÄden i dagens stÀder som lÀmnat efter sig förorenad mark, vatten eller sediment som kan utgöra en risk för mÀnniskors hÀlsa, djur och natur. Dessa sÄ kallade brownfields kan fÄ en ny anvÀndning och pÄ sÄ sÀtt undviks exploatering av vÀrdefull natur och Äkermark. Med hjÀlp av vÀxter kan dessa brownfields saneras samtidigt som platsen fÄr ett nytt liv i form av till exempel en park för rekreation.

Möjligheter och begrÀnsningar med exploateringssamverkan

Lag om exploateringssamverkan (ESL) trÀdde i kraft 1987 och syftet med lagen Àr bland annat att fastighetsÀgare i samrÄd med kommunen ska ha möjlighet att iordningsstÀlla mark och anlÀggningar för exploatering vid lantmÀteriförrÀttning (Boverket, 2009).Exploateringssamverkan Àr en anvÀndbar metod nÀr behov finns av samverkan i omrÄden med splittrad fastighetsindelning (Proposition 1985/86:2). Vid splittrad fastighetsindelning kan exploateringssamverkan göra det lÀttare för fastighetsÀgarna och kommunen att utforma och genomföra en detaljplan utan att vara bundna till fastighetsgrÀnser. Lagstiftningen upplevs komplicerad vilket troligen Àr en anledning till att ESL endast har anvÀnts i fÄtalet fall enligt Plan- och byggutredningen (SOU, 2005).  Syftet med arbetet har varit att undersöka processen med exploateringssamverkan och dess möjligheter och begrÀnsningar. TillÀmpningen av ESL inom förrÀttningsförfarandet och kommunikationen mellan de olika aktörerna i exploateringssamverkan har studerats. De metoder som har anvÀnts i arbetet Àr litteraturstudie, fallstudier och intervjuer. De möjligheter som exploateringssamverkan ger enskilda fastighetsÀgare Àr att genomföra exploatering tillsammans med andra fastighetsÀgare och att exploateringssamverkan kan ske oberoende av fastighetsgrÀnser.

Varsam grundlÀggning pÄ berg : En tillÀmpning i SotenÀs kommun

Sammanfattning En bra grund Àr en grundlÀggande förutsÀttning för varje husbyggnation.  Den vanligaste grundlÀggningsmetoden Àr platta pÄ mark som i sitt grundutförande krÀver plant underlag. En konsekvens av rationaliserade byggmetoder har blivit att man vid grundlÀggning pÄ berg sprÀnger en plan yta att förlÀgga grunden pÄ. Att sprÀnga i berg skapar irreversibla skador. I SotenÀs kommun, en kommun belÀgen pÄ BohuslÀns kust, finns berg som genom sin sÀrprÀgel blivit klassade som riksintresse enligt Miljöbalken. En tradition i BohuslÀn Àr att anpassa bebyggelsen efter naturens förutsÀttningar, vilket bland annat resulterat i grunder byggda efter bergets formationer.

Österplan ? en ny kvarterspark i Uppsala : samhĂ€llsnyttig utveckling genom omdisponering av allmĂ€n plats

Centralt belĂ€gen offentlig mark Ă€r i regel ytor som anvĂ€nds effektivt. Kommunerna behöver göra avvĂ€gningar mellan praktiska lösningar och rekreativa miljöer för att skapa en fungerande stadskĂ€rna. Parkering och parkmark Ă€r exempel pĂ„ samhĂ€llsnyttiga faktorer som behöver erbjudas i stadsrummet. Österplan i Uppsala Ă€r en kommunalt Ă€gd yta som bestĂ„r av lika delar parkering och parkmark. Uppsalas mest centrala delar saknar kvarterspark i nĂ€romrĂ„det, vilket Österplan skulle kunna erbjuda.

Att göra jÀmmer? - en jÀmförelse mellan skildringen av huvudpersonen i Mark Haddons roman The Curious Incident of the Dog in the Night-Time och Ulrika Jannert Kallenbergs översÀttning Den besynnerliga hÀndelsen med hunden om natten

I uppsatsen jĂ€mförs Mark Haddons roman The Curious Incident of the Dog in the Night-Time och Ulrika Jannert Kallenbergs översĂ€ttning Den besynnerliga hĂ€ndelsen med hunden om natten. Syftet Ă€r att undersöka skildringen av sprĂ„ket och personligheten hos den 15-Ă„rige huvudpersonen med autistiskt handikapp, för att ta reda pĂ„ om lĂ€saren lĂ€r kĂ€nna samma person i de bĂ„da böckerna.ÖversĂ€ttarens strategier samt relationen mellan kĂ€lltext och mĂ„ltext analyseras och diskuteras utifrĂ„n teorier inom Translation Studies, med tillĂ€mpning av begrepp som sprĂ„kliga normer, domesticering & frĂ€mmandegörning och kompensation. Dessutom ingĂ„r kommentarer frĂ„n en intervju med översĂ€ttaren.Analysen visar att huvudpersonens speciella sprĂ„k framhĂ€vs tydligare i översĂ€ttningen Ă€n i originalet, men att hans personlighet framstĂ„r som mindre konsekvent i översĂ€ttningen. Med frasen ?göra jĂ€mmer? som uttryck för pojkens sprĂ„k och beteende sĂ€tter översĂ€ttaren sin prĂ€gel pĂ„ den svenska boken..

Sanering av kontaminerad mark

PÄ uppdrag av Nexans IKO Sweden AB har MK Bygg AB genomfört saneringsarbete avkontaminerad mark i Tranemo kommun.1947 Àndrade Nexans IKO Sweden AB verksamhet frÄn att har brutit torv till att tillverkakablar. Denna verksamhet genererade en del spillkabel och i denna fanns den vÀrdefullametallen koppar. PÄ Nexans IKO Swedens omrÄde brÀndes spillkablar för att komma Ätkopparen. Detta skedde mellan Ären 1947 och 1967. DÄ kabeln innehöll PVC bildades vidförbrÀnningen dioxiner och furaner.

BetrÀdor i det skÄnska jordbrukslandskapet : en studie av Lunds kommuns arbete med tillgÀngliggörandet av det tÀtortsnÀra jordbrukslandskapet

Lund Àr belÀget i ett högintensivt jordbruksomrÄde i sydvÀstra SkÄne och andelen allemansrÀttslig mark i det tÀtortsnÀra landskapet Àr liten. För att tillgodose stadsinvÄnarnas behov av rekreation Àr tydliga strategier för grönstrukturplanering i kommunen viktigt. Ett verktyg i arbetet med tillgÀngligörandet av Äkerlandskapet utanför staden Àr sÄ kallade betrÀdor. BetrÀdor Àr smala strÀngar av insÄtt vallgrÀs som lÀmnas obrukad lÀngs Äkerkanter och kan fungera som gÄngstrÄk ut i landskapet. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur Lunds kommun, med hjÀlp av betrÀdor, arbetar med tillgÀngliggörandet av det stadsnÀra jordbrukslandskapet för dess invÄnare. Studier av Lunds översiktsplan och Grönstruktur- och naturvÄrdsprogram gjordes för att utreda vilka intentioner och strategier kommunen har med grönstrukturplaneringen och vilken roll betrÀdor spelar i planeringsarbetet.

Essensen av sjuttio Ärs ledarskapsforskning

Uppsatsen undersöker med en systematisk litteraturöversikt centrala teman inom ledarskapsforsk­ningen mellan Ären 1940 och 2010. Finns det nÄgon skillnad mellan Àldre (1940-1999) och yngre ledarskapsforskning (2000-2010)? Vidare undersöks typ av artik­lar, var de Àr skrivna och av vem. Uppsatsens analys bestÄr av 2815 artiklar som har ordet ?leadership? i titeln, fo­kus var innehÄllet i titlarna.

Kvalitet och kvantitet av Àlgfoder : en utvÀrdering av Skogsstyrelsens inventeringsmetod Fodpro i Hallands lÀn

Skogsstyrelsen har tagit fram underlag dÀr de visar hur mycket ungskog det finns i alla ÀlgförvaltningsomrÄden i Sverige. Detta gör de genom analys av satellitbilder. Skogsstyrelsen anvÀnder mÀngden ungskog som ett mÄtt pÄ hur mycket foder det finns för Àlgarna. De pÄpekar att man bör komplettera med fÀltinventeringar för att fÄ en mer rÀttvis bild av fodertillgÄngen, men i 2012- och 2013 Ärs foderprognoser ingÄr inte fÀltinventeringar i underlaget. Problemen med metoden Àr att utan fÀltinventeringar fÄr man inte en rÀttvis bild av fodertillgÄngen i ungskogen. Det Àr inte alla ungskogar som erbjuder bra föda för Àlgen, t.ex.

En analysmetod för att optimera skotning mot minimerad körstrÀcka och minimerad pÄverkan pÄ mark och vatten

Teknikutvecklingen i skogsbruket har under senare Är avstannat och det finns en stor förvÀntan pÄ nÀsta ?tekniksprÄng?. Samtidigt Àr debatten om skador pÄ mark och vatten i skogsbruket högaktuell. Denna rapport behandlar möjligheten att kunna öka effektiviteten i skogsbruket samtidigt som hÀnsyn tas till mark och vatten. Genom att anvÀnda flygburen laserskanning (LiDAR) och digitala terrÀngmodeller (DTM) har analyser över vattenflöden kombinerats med optimeringar av skotarens körvÀgar. Kombinationen ger möjlighet att planera ett optimalt skotningsarbete för en slutavverkning utefter vart pÄ trakten vatten potentiellt kan finnas och Àven vart pÄ trakten virkesvolymen finns.

Bilderna vi bÀr Om metaforen i översÀttning, tolkning och tanke

I den hÀr uppsatsen har jag studerat översÀttning frÄn svenska till danska respektive norska, med sÀrskild inriktning pÄ metaforer. Studie-materialet Àr novellen SkenÀktenskap av Göran Tunström. Som utgÄngs-punkt har jag anvÀnt Peter Newmarks principer för metaforöversÀttning samt George Lakoffs, Mark Johnsons och Mark Turners teorier om konceptuella metaforer.Vid en undersökning av översÀttningarna har jag funnit att bildledet i de studerade metaforerna i kÀlltexten, till största delen överförts till mÄl-sprÄken. Det innebÀr att översÀttarna följt Newmarks princip nr 1. Vidare har jag funnit nÄgra fall av vad Newmark kallar overtranslation, det vill sÀga att översÀttaren tillhandahÄller mer information Àn vad kÀll-texten ger, frÀmst i den norska översÀttningen.

Vilka faktorer pÄverkar utbyggnaden av landbaserar vindkraft pÄ landsbygden? : lantbrukarens möjligheter att bygga vindkraftverk

Denna studie har som mÄl att klarlÀgga vilka faktorer som Àr de största hindren för en expansion av vindkraft av lantbrukare pÄ egen mark. Enligt Svensk Vindkraft finns det utmÀrkta förhÄllanden för en storskalig vindkraftsproduktion. Trots detta kommer endast 1,3 procent av den svenska elproduktionen frÄn vindkraft.Metoden för detta arbete Àr kvalitativ och baseras pÄ intervjuer. Personerna som valdes var fem vindkraftsexperter och tvÄ lantbrukare som har erfarenhet frÄn investeringar i vindkraft. Vindkraftsexperterna valdes frÄn representativa delar av vindkraftsbranschen och lantbrukarna var geografiskt orienterade till Uppsalas lÀn.

FattigvÄrden i Eskilstuna 1883-1913 : en undersökning av fattigpenningen 1883-1913

In this essay I will analyze how the poor relief was used in Eskilstuna during the years of 1883 to 1913. In the records over who took allowance from the authorities it will also be mention the year of birth, which block the person lived in, sometimes if that person had any children, and if the person was a women it was often written down what profession the (often dead) husband have had when he was alive, or as an alternative what the fathers profession had been and finally its notified how much the person had every month in allowance.I want to see how the poor relief changed over time. I will do four close checkups, i choose the years 1883, 1893, 1903 and 1913. I will read in the records and compare how many it was that needed the poor relief for that year and further on I will mark out where these people was living in Eskilstuna city. For that propose I will use a map from 1890 and mark out every block in town that received the allowance.

Undergrundens betydelse för tvÄng i platta pÄ mark vid gradientkrympning

Platta pÄ mark Àr en av de vanligaste grundkonstruktionerna i Sverige idag, dÀr ett stortproblem Àr uppkomsten av oönskade sprickor. En vanlig orsak till att betongplattor spricker Àrförhindrad krympning pÄ grund av tvÄng. För platta pÄ mark Àr det undergrund, plintar ochvoter som skapar tvÄnget i plattan dÄ den fria krympningen delvis blir förhindrad av denfriktion som skapas mellan konstruktion och undergrund. Det har lÀnge antagits att tvÄnget ien platta pÄ mark ökar med plattstorleken, men storleken pÄ ökningen har varit okÀnd. Syftetmed detta arbete Àr att med hjÀlp av FEM-analys ta reda pÄ vilket tvÄng som bildas i en plattapÄ mark pÄ grund av gradientkrympning för olika undergrunder.För att kunna verifiera resultaten frÄn FEM-analysen har tvÄ olika program anvÀnds,Cervenka Consultings Atena och StruSofts FEM-design.

<- FöregÄende sida 6 NÀsta sida ->