Sök:

Sökresultat:

988 Uppsatser om Markägare - Sida 6 av 66

Varsam grundlÀggning pÄ berg : En tillÀmpning i SotenÀs kommun

Sammanfattning En bra grund Àr en grundlÀggande förutsÀttning för varje husbyggnation.  Den vanligaste grundlÀggningsmetoden Àr platta pÄ mark som i sitt grundutförande krÀver plant underlag. En konsekvens av rationaliserade byggmetoder har blivit att man vid grundlÀggning pÄ berg sprÀnger en plan yta att förlÀgga grunden pÄ. Att sprÀnga i berg skapar irreversibla skador. I SotenÀs kommun, en kommun belÀgen pÄ BohuslÀns kust, finns berg som genom sin sÀrprÀgel blivit klassade som riksintresse enligt Miljöbalken. En tradition i BohuslÀn Àr att anpassa bebyggelsen efter naturens förutsÀttningar, vilket bland annat resulterat i grunder byggda efter bergets formationer.

Österplan ? en ny kvarterspark i Uppsala : samhĂ€llsnyttig utveckling genom omdisponering av allmĂ€n plats

Centralt belĂ€gen offentlig mark Ă€r i regel ytor som anvĂ€nds effektivt. Kommunerna behöver göra avvĂ€gningar mellan praktiska lösningar och rekreativa miljöer för att skapa en fungerande stadskĂ€rna. Parkering och parkmark Ă€r exempel pĂ„ samhĂ€llsnyttiga faktorer som behöver erbjudas i stadsrummet. Österplan i Uppsala Ă€r en kommunalt Ă€gd yta som bestĂ„r av lika delar parkering och parkmark. Uppsalas mest centrala delar saknar kvarterspark i nĂ€romrĂ„det, vilket Österplan skulle kunna erbjuda.

Att göra jÀmmer? - en jÀmförelse mellan skildringen av huvudpersonen i Mark Haddons roman The Curious Incident of the Dog in the Night-Time och Ulrika Jannert Kallenbergs översÀttning Den besynnerliga hÀndelsen med hunden om natten

I uppsatsen jĂ€mförs Mark Haddons roman The Curious Incident of the Dog in the Night-Time och Ulrika Jannert Kallenbergs översĂ€ttning Den besynnerliga hĂ€ndelsen med hunden om natten. Syftet Ă€r att undersöka skildringen av sprĂ„ket och personligheten hos den 15-Ă„rige huvudpersonen med autistiskt handikapp, för att ta reda pĂ„ om lĂ€saren lĂ€r kĂ€nna samma person i de bĂ„da böckerna.ÖversĂ€ttarens strategier samt relationen mellan kĂ€lltext och mĂ„ltext analyseras och diskuteras utifrĂ„n teorier inom Translation Studies, med tillĂ€mpning av begrepp som sprĂ„kliga normer, domesticering & frĂ€mmandegörning och kompensation. Dessutom ingĂ„r kommentarer frĂ„n en intervju med översĂ€ttaren.Analysen visar att huvudpersonens speciella sprĂ„k framhĂ€vs tydligare i översĂ€ttningen Ă€n i originalet, men att hans personlighet framstĂ„r som mindre konsekvent i översĂ€ttningen. Med frasen ?göra jĂ€mmer? som uttryck för pojkens sprĂ„k och beteende sĂ€tter översĂ€ttaren sin prĂ€gel pĂ„ den svenska boken..

Sanering av kontaminerad mark

PÄ uppdrag av Nexans IKO Sweden AB har MK Bygg AB genomfört saneringsarbete avkontaminerad mark i Tranemo kommun.1947 Àndrade Nexans IKO Sweden AB verksamhet frÄn att har brutit torv till att tillverkakablar. Denna verksamhet genererade en del spillkabel och i denna fanns den vÀrdefullametallen koppar. PÄ Nexans IKO Swedens omrÄde brÀndes spillkablar för att komma Ätkopparen. Detta skedde mellan Ären 1947 och 1967. DÄ kabeln innehöll PVC bildades vidförbrÀnningen dioxiner och furaner.

Essensen av sjuttio Ă„rs ledarskapsforskning

Uppsatsen undersöker med en systematisk litteraturöversikt centrala teman inom ledarskapsforsk­ningen mellan Ären 1940 och 2010. Finns det nÄgon skillnad mellan Àldre (1940-1999) och yngre ledarskapsforskning (2000-2010)? Vidare undersöks typ av artik­lar, var de Àr skrivna och av vem. Uppsatsens analys bestÄr av 2815 artiklar som har ordet ?leadership? i titeln, fo­kus var innehÄllet i titlarna.

BetrÀdor i det skÄnska jordbrukslandskapet : en studie av Lunds kommuns arbete med tillgÀngliggörandet av det tÀtortsnÀra jordbrukslandskapet

Lund Àr belÀget i ett högintensivt jordbruksomrÄde i sydvÀstra SkÄne och andelen allemansrÀttslig mark i det tÀtortsnÀra landskapet Àr liten. För att tillgodose stadsinvÄnarnas behov av rekreation Àr tydliga strategier för grönstrukturplanering i kommunen viktigt. Ett verktyg i arbetet med tillgÀngligörandet av Äkerlandskapet utanför staden Àr sÄ kallade betrÀdor. BetrÀdor Àr smala strÀngar av insÄtt vallgrÀs som lÀmnas obrukad lÀngs Äkerkanter och kan fungera som gÄngstrÄk ut i landskapet. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur Lunds kommun, med hjÀlp av betrÀdor, arbetar med tillgÀngliggörandet av det stadsnÀra jordbrukslandskapet för dess invÄnare. Studier av Lunds översiktsplan och Grönstruktur- och naturvÄrdsprogram gjordes för att utreda vilka intentioner och strategier kommunen har med grönstrukturplaneringen och vilken roll betrÀdor spelar i planeringsarbetet.

Kvalitet och kvantitet av Àlgfoder : en utvÀrdering av Skogsstyrelsens inventeringsmetod Fodpro i Hallands lÀn

Skogsstyrelsen har tagit fram underlag dÀr de visar hur mycket ungskog det finns i alla ÀlgförvaltningsomrÄden i Sverige. Detta gör de genom analys av satellitbilder. Skogsstyrelsen anvÀnder mÀngden ungskog som ett mÄtt pÄ hur mycket foder det finns för Àlgarna. De pÄpekar att man bör komplettera med fÀltinventeringar för att fÄ en mer rÀttvis bild av fodertillgÄngen, men i 2012- och 2013 Ärs foderprognoser ingÄr inte fÀltinventeringar i underlaget. Problemen med metoden Àr att utan fÀltinventeringar fÄr man inte en rÀttvis bild av fodertillgÄngen i ungskogen. Det Àr inte alla ungskogar som erbjuder bra föda för Àlgen, t.ex.

En analysmetod för att optimera skotning mot minimerad körstrÀcka och minimerad pÄverkan pÄ mark och vatten

Teknikutvecklingen i skogsbruket har under senare Är avstannat och det finns en stor förvÀntan pÄ nÀsta ?tekniksprÄng?. Samtidigt Àr debatten om skador pÄ mark och vatten i skogsbruket högaktuell. Denna rapport behandlar möjligheten att kunna öka effektiviteten i skogsbruket samtidigt som hÀnsyn tas till mark och vatten. Genom att anvÀnda flygburen laserskanning (LiDAR) och digitala terrÀngmodeller (DTM) har analyser över vattenflöden kombinerats med optimeringar av skotarens körvÀgar. Kombinationen ger möjlighet att planera ett optimalt skotningsarbete för en slutavverkning utefter vart pÄ trakten vatten potentiellt kan finnas och Àven vart pÄ trakten virkesvolymen finns.

Bilderna vi bÀr Om metaforen i översÀttning, tolkning och tanke

I den hÀr uppsatsen har jag studerat översÀttning frÄn svenska till danska respektive norska, med sÀrskild inriktning pÄ metaforer. Studie-materialet Àr novellen SkenÀktenskap av Göran Tunström. Som utgÄngs-punkt har jag anvÀnt Peter Newmarks principer för metaforöversÀttning samt George Lakoffs, Mark Johnsons och Mark Turners teorier om konceptuella metaforer.Vid en undersökning av översÀttningarna har jag funnit att bildledet i de studerade metaforerna i kÀlltexten, till största delen överförts till mÄl-sprÄken. Det innebÀr att översÀttarna följt Newmarks princip nr 1. Vidare har jag funnit nÄgra fall av vad Newmark kallar overtranslation, det vill sÀga att översÀttaren tillhandahÄller mer information Àn vad kÀll-texten ger, frÀmst i den norska översÀttningen.

Vilka faktorer pÄverkar utbyggnaden av landbaserar vindkraft pÄ landsbygden? : lantbrukarens möjligheter att bygga vindkraftverk

Denna studie har som mÄl att klarlÀgga vilka faktorer som Àr de största hindren för en expansion av vindkraft av lantbrukare pÄ egen mark. Enligt Svensk Vindkraft finns det utmÀrkta förhÄllanden för en storskalig vindkraftsproduktion. Trots detta kommer endast 1,3 procent av den svenska elproduktionen frÄn vindkraft.Metoden för detta arbete Àr kvalitativ och baseras pÄ intervjuer. Personerna som valdes var fem vindkraftsexperter och tvÄ lantbrukare som har erfarenhet frÄn investeringar i vindkraft. Vindkraftsexperterna valdes frÄn representativa delar av vindkraftsbranschen och lantbrukarna var geografiskt orienterade till Uppsalas lÀn.

FattigvÄrden i Eskilstuna 1883-1913 : en undersökning av fattigpenningen 1883-1913

In this essay I will analyze how the poor relief was used in Eskilstuna during the years of 1883 to 1913. In the records over who took allowance from the authorities it will also be mention the year of birth, which block the person lived in, sometimes if that person had any children, and if the person was a women it was often written down what profession the (often dead) husband have had when he was alive, or as an alternative what the fathers profession had been and finally its notified how much the person had every month in allowance.I want to see how the poor relief changed over time. I will do four close checkups, i choose the years 1883, 1893, 1903 and 1913. I will read in the records and compare how many it was that needed the poor relief for that year and further on I will mark out where these people was living in Eskilstuna city. For that propose I will use a map from 1890 and mark out every block in town that received the allowance.

Undergrundens betydelse för tvÄng i platta pÄ mark vid gradientkrympning

Platta pÄ mark Àr en av de vanligaste grundkonstruktionerna i Sverige idag, dÀr ett stortproblem Àr uppkomsten av oönskade sprickor. En vanlig orsak till att betongplattor spricker Àrförhindrad krympning pÄ grund av tvÄng. För platta pÄ mark Àr det undergrund, plintar ochvoter som skapar tvÄnget i plattan dÄ den fria krympningen delvis blir förhindrad av denfriktion som skapas mellan konstruktion och undergrund. Det har lÀnge antagits att tvÄnget ien platta pÄ mark ökar med plattstorleken, men storleken pÄ ökningen har varit okÀnd. Syftetmed detta arbete Àr att med hjÀlp av FEM-analys ta reda pÄ vilket tvÄng som bildas i en plattapÄ mark pÄ grund av gradientkrympning för olika undergrunder.För att kunna verifiera resultaten frÄn FEM-analysen har tvÄ olika program anvÀnds,Cervenka Consultings Atena och StruSofts FEM-design.

Kommunernas markanvisningar för bostÀder : Ett byggherreperspektiv

En betydande del av dagens bostadsbyggnadsprojekt i Sverige sker pĂ„ mark som vid projektinitieringen Ă€gs av en kommun. Den kommunala marken utgör dĂ€rmed nĂ„got av en grundbult för mĂ„nga av de bostĂ€der som produceras. Detta Ă€r inget nytt fenomen. Det kommunala markinnehavet har i över hundra Ă„r fungerat som ett plan- och bostadspolitiskt instrument och i olika omfattningar styrt sĂ„vĂ€l bostĂ€dernas geografiska spridning som produktionsvolym. Förfarandet dĂ„ en kommun fördelar sin mark ? sĂ€ljer eller upplĂ„ter med tomtrĂ€tt ? till privata eller allmĂ€nnyttiga byggherrar brukar vanligen benĂ€mnas ?markanvisning?.Syftet med detta examensarbete Ă€r att utföra en kvalitativ analys av kommunernas markanvisningssystem utifrĂ„n ett byggherreperspektiv och försöka besvara följande frĂ„gestĂ€llningar:? Upplever byggherrarna skillnader mellan olika kommuners markanvisningssystem?? Hur uppfattar byggherrarna att markanvisningssystemet fungerar överlag?? Är uppfattningarna olika beroende av antalet markanvisningar som en byggherre tilldelats?Dessa grundlĂ€ggande frĂ„gestĂ€llningar har belysts med hjĂ€lp av en enkĂ€t till 237 byggherrar som varit aktiva ? dvs.

Framtidens begravningskoncept : Tradition i kombination med utveckling?

I takt med att jordens befolkning ökar kommer det i framtiden krÀvas bÀttre, mer effek­tiva och hÄllbara begravningskoncept. De nuvarande alternativen har en del oönskade bieffekter som att: vid jordfÀstning tar graven upp mark under mer eller mindre lÄngtid, pÄ begravningsplatser sker utslÀpp till mark och grundvatten av organiska och oorganiska Àmnen, vid kremering sker utslÀpp av luftföroreningar, samt i enlighet med den nu gÀllande Begravningslagen (1990:1144) sÄ samlas metallresterna som blir över i askan ihop och jordfÀsts pÄ kyrko­gÄrd. I Sverige uppgÄr dessa metallrester till 22 ton per Är.För att komma tillrÀtta med situationen tillsatte regeringen i Sverige den 29 november 2012 en sÀrskild utredare. Utredaren kom i sitt betÀnkande fram till att man bör börja Ätervinna metallerna som blir över efter en kremation om det kan göras etiskt, ekonomiskt och miljömÀssigt korrekt samt att nya begravningsmetoder bör kunna anvÀndas i framtiden efter att de granskats och godkÀnts.Genomförda intervjuer, enkÀtundersökning samt litteraturgenomgÄng visade pÄ att det finns en negativ miljöpÄverkan frÄn de nuvarande begravningsmetoderna, det finns en skepsis mot nya begravningsmetoder, en majoritet av de som deltog i undersökningarna Àr för Ätervinning av metaller efter kremering. .

En ÄlÀndsk trÀdgÄrdsmÀstare och hans trÀdgÄrd. : Fredrik Sundberg, Hasselbo TrÀdgÄrd pÄ 1950-talet

TÀnk att du trÀffar din livspartner, ni flyttar in hos dina förÀldrar och bor i en liten kammare. Ni fÄr barn och börjar bygga ett hus pÄ en bit mark ni bryter ut frÄn din fars mark. Arbetet pÄgÄr i över tvÄ Är och ni flyttar in i det nybyggda huset med tillhörande vÀxthus och en ladugÄrd med era tre smÄ barn. Mannen i huset försörjer er genom att dra upp plantor och göra begravningsbuketter och kransar. Ni har en ko, nÄgra höns, grisar och odlar det mesta av maten sjÀlva.

<- FöregÄende sida 6 NÀsta sida ->