Det hÀr Àr ett verksamhetsanknutet examensarbete utifrÄn önskemÄl frÄn LuleÄ kommun kring frÄgan hur förskolan kan arbeta med matematik och yngre barn (1-3 Är). Den empiriska undersökningen genomfördes under fem veckor pÄ en smÄbarnsavdelning pÄ en förskola i LuleÄ kommun och bestod av intervju, observation och informella samtal. Undersökningsgruppen var de tre pedagogerna pÄ avdelningen och det som undersöktes var deras syn pÄ barn och lÀrande samt deras arbetssÀttt och funderingar kring matematik. Studiens resultatavsnitt har problematiserats utifrÄn teorier om barn och lÀrande och i diskussionsavsnittet sammanfattas de utvalda pedagogernas styrkor och möjligheter till utveckling. Vi anser att de frÀmsta styrkorna ligger i pedagogernas vilja till att stÀndigt uppdatera sina kunskaper för att kunna utvecklas samt deras arbete med att hÄlla den pedagogiska miljön inspirerande och levande.

BefolkningstillvÀxten i stÀderna har varit stor under 1900-talet. Det har inneburit att de gamla industriomrÄden, som till en början lÄg utanför stadsgrÀnsen nu har hamnat i stadens centrala delar. Dessa omrÄden har pÄ senare Är tappat i attraktivitet som industriomrÄde och söker nu nya anvÀndningar. Syftet i mitt examensarbete har dels varit att ta fram ett kunskapsunderlag kring tre viktiga frÄgor som Àr förknippade till denna typ av omrÄden ? buller, barriÀrer och ÄteranvÀndning av industrimiljöer.

Den hÀr uppsatsen behandlar vikten av kommunikation i projekt och vill frÀmst ge svar pÄ faktorer som designmanagern kan inverka pÄ för att skapa en lyckad kommunikation i projekt.Uppsatsen berör Àven styrkor och svagheter som projektgruppens medlemmar besitter samt möjligheten att pÄverka gruppdynamiken. UtifrÄn ett hermeneutiskt vetenskapligt förhÄllningssÀtt har vÄr strÀvan varit att skapa förstÄelse för det omrÄde vi studerat. Vi har anvÀnt oss av kvantitativ och kvalitativ metod, genom att vi dels genomfört djupintervjuer samt e-postformulÀr. AnvÀndandet av bÄda metoderna grundar sig pÄ att vi velat studera gruppdynamik och kommunikationsproblem i designintensiva företag bÄde övergripande och mer detaljerat.Författarna har genom uppsatsen stÀrks i sin uppfattning om att det bÀsta sÀttet att genomföra ett projekt, inom ett designintensivt företag, Àr att ha en designmanager/projektledare som förstÄr sig pÄ de olika disciplinerna. Det hÀr för att ökad förstÄelse leder till bÀttre kommunikation mellan medarbetare.I uppsatsen framkommer det Àven att designmanagern mÄste ges tydliga styrverktyg samt möjlighet att pÄverka gruppsammansÀttning för en lyckad dynamik..

Syftet med arbetet var att klarlÀgga vad pedagoger anser Àr skillnaderna mellan sÄ kallad traditionell pedagogik och Montessoripedagogik, samt belysa för och nackdelar mellan dem. Empiri har insamlats med djupintervjuer av tolv Montessoripedagoger som Àven har erfarenhet av traditionell pedagogik. Det resultat vi fick fram var att MontessorilÀrare har mÄnga gemensamma drag sÄsom synen pÄ barn, arbetssÀtt, engagemang och att de anser att Montessoripedagogiken Àr lÀtt att anpassa till Lpfö 98 och Lpo 94. Resultatet har visat att Montessoripedagogerna i studien uttrycker gemensamma uppfattningar om fördelar med Montessoripedagogiken samt nackdelar med den traditionella pedagogiken. De har dessutom svÄrt att finna nÄgra nackdelar med Montessoripedagogiken.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka styrkor och svagheter ett undersökt företag inom verkstadsindustrin lönesystem har för att sedan anvÀnda denna vetskap som utgÄngspunkt för ett nytt lönesystem. Tyngdpunkten Àr att precisera vilka kriterier som bör vara till grund för lönen för att nÄ företagens mÄl. UtifrÄn teorin sammanstÀlls en modell som agerar som bedömningsgrund för de olika lönekriterierna som anvÀnds för företaget.Modellen och intervjuer visar att företagets lönesystem har tvÄ typer av brister i form av utformningsbrister och processbrister. Bristerna i lönesystemets utformning relaterar till dess knappa omfattning dÄ enbart breddkompetens belönas. Felen i lönesystemets process hÀrrörs ifrÄn dÄlig kontroll av medarbetarnas faktiska kompetenser och en dÄlig uppföljning av regler.

ForskningsfrÄga: Vad karaktÀriserar framgÄngsrik gerillamarknadsföring? Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att tydliggöra de vÀsentliga inslagen i gerillamarknadsföring för att öka förstÄelsen för denna marknadsföringsmetod. Vi gör detta genom att analysera och klarlÀgga kÀrnan i gerillamarknadsföring, metodens olika inslag samt dess styrkor och svagheter. Vi kommer sedan att analysera den funktion gerillamarknadsföring kan ha i företags och organisationers samlade marknadsföring. Metod: Uppsatsen baseras pÄ en kvalitativ studie som utgÄtt frÄn en deduktiv ansats med en induktiv karaktÀr. Den empiriska datainsamlingen gjordes frÀmst utifrÄn semistrukturerade intervjuer med respondenter med spetskompetens inom det valda forskningsÀmnet. Slutsats: VÄr studie visar att framgÄngsrik gerillamarknadsföring karaktÀriseras av stor kreativitet, men att gerillaaktiviteten inte fÄr ta över budskapet.

Kockums i Karlskrona har givit i uppdrag att ta fram lösningar till öppningsmekanismen för större bordlÀggningsluckor pÄ marina ytfartyg. De önskar att luckans dimension ska vara max 10 * 3 m. I uppgiften ingÄr att ta fram en lösning pÄ öppningsmekanism, simulera öppning och stÀngningsförloppet i Virtual Reality samt utvÀrdera konstruktionen enligt givna lastfall. Acceleration Àr ett exempel pÄ laster som luckan kan tÀnkas utsÀttas för under öppet lÀge samt under öppning och stÀngning. Första delen av rapporten innehÄller principkonstruktionen, hÀr har det tagits fram ett antal lösningsförslag som visas med enkla skisser. Dessa utvÀrderas i olika omgÄngar mot de krav och önskemÄl som tagits fram i samarbete med Kockums.

Under 2008 inleddes ett arbete med att utarbeta ett koncept för expeditionÀr operativ förmÄga. Detta mynnade ut i ett analytiskt koncept som Àr början pÄ ett lÄngsiktigt arbete för att forma Försvarsmakten att möta framtidens krav i en alltmer komplex omvÀrld. ExpeditionÀr förmÄga Àr tankesÀttet som ska fÄ oss att bli mer framgÄngsrika i dels vÄrt deltagande i internationella insatser vÀrlden över men ocksÄ i vÄr beredskap pÄ hemmafronten. Innan och parallellt med detta arbete deltog Sverige i flera insatser styrkans karaktÀr kan liknas vid en expeditionÀr styrka. Konceptutvecklingen av det analytiska konceptet fortskrider och kommer att pÄgÄ under flera Är framÄt.

PrestationsmÀtning anvÀnds för att mÀta anstÀlldas prestationer och ett sÀtt att utvÀrdera dessa Àr genom att anvÀnda feedback. Feedback ger möjlighet att diskutera individers styrkor respektive svagheter och kan anvÀndas för att pÄverka ett beteende och framförallt för att pÄverka en individs arbetsinsats. NÀr feedback ska förmedlas Àr det viktigt att Äterkoppling Àr anpassad efter personen som ska ta del av den för att feedbacken ska bli sÄ effektiv som möjligt. Mottagaren av feedbacken bör se detta som nÄgot positivt för att förstÄ hur dennes handlingar pÄverkar bÄde sin egen och hela organisationens prestation. Hur feedback förmedlas inom olika professioner kan variera pÄ grund av att olika professioner ocksÄ utvÀrderas pÄ olika sÀtt.

Sveriges LÀnsstyrelser har fÄtt i uppdrag av regeringen att samordna sina webbplatser. Dessa ska vara utformade med hÀnsyn till medborgarnas behov och förutsÀttningar vilket innebÀr att de mÄste vara tillgÀngliga, tekniskt funktionella samt anvÀndaranpassade. Mitt uppdrag har varit ge LÀnsstyrelsen i VÀsterbotten kunskap om vem deras webbplatsbesökare Àr, vad besökarna tycker om webbplatsens utformning och innehÄll samt ta reda pÄ vad som besökarna Àr mest nöjda med pÄ webbplatsen. Resultatet av utvÀrderingen kommer att anvÀndas i diskussionen med de övriga LÀnsstyrelserna nÀr de ska enas om de nya webbplatsernas gemensamma innehÄll och struktur.Undersökning genomfördes i form av en webbenkÀt pÄ VÀsterbottens LÀnsstyrelses webbplats. EnkÀten har besvarat frÄgorna om vem som besöker denna webbplats och vad de tyckte om den.

I Sverige produceras varje Är grovt uppskattat ca. 1,5?2,0 miljoner m2 industrigolv av betong [1]. Resultaten Àr varierande och det vanligaste felet hos dessa golv Àr sprickor [2]. I sprickorna letar sig vatten och i vissa fall klorider ned och förorsakar armeringskorrosion.

Syftet med denna studie var att kontrollera om och i sĂ„ fall hur mycketvisus förbĂ€ttras med toriska linser jĂ€mfört med sfĂ€riska linser vid astigmatism -0,50 D - -1,00 D.I studien ingick tolv försökspersoner, fördelat pĂ„ nio kvinnor och tre mĂ€n, medcylinder mellan -0,50 D och -1,00 D pĂ„ ett eller bĂ„da ögonen korrigerades först medAir OptixÂź (sfĂ€risk) berĂ€knad pĂ„ sfĂ€risk ekvivalent och sedan med Air Optix forAstigmatismÂź(torisk) med styrkor baserade pĂ„ refraktionen. Högkontrastvisus ochlĂ„gkontrastvisus mĂ€ttes bĂ„de monokulĂ€rt och binokulĂ€rt.I studien framkom att i bĂ„de monokulĂ€rt och binokulĂ€rt finns en statistisktsignifikant förbĂ€ttring med den toriska linsen jĂ€mfört med den sfĂ€riska. ÄvenlĂ„gkontrastvisus visar en förbĂ€ttring bĂ„de monokulĂ€rt och binokulĂ€rt med den toriskalinsen, denna skillnad Ă€r inte statistiskt signifikant. Även vid 0,50 D cylinder finnsĂ€ven hĂ€r en förbĂ€ttring med den toriska linsen men denna Ă€r inte heller statistisktsignifikant, varken för hög eller lĂ„gkontrastvisus. För 1,00 D cylinder Ă€r förbĂ€ttringensignifikant vid högkontrast men inte vid lĂ„gkontrastS.

Minan Àr en av de mest kostnadseffektiva formerna av marin krigföring. Minor Àr smÄ,billiga i anskaffning, krÀver en liten grad av underhÄll och kan lÀggas ut frÄn i stort settvilken plattform som helst. Minor kan anvÀndas bÄde i strategiskt, operativt och taktisktsyfte, i avsikt att begrÀnsa en motstÄndare tillgÄng till specifika omrÄden. Minor kan ocksÄanvÀndas som försvar av specifika högvÀrdiga objekt, för att förÀndra militÀrgeografin ochförsvara hamnar, basomrÄden m.m. Att möta och neutralisera minor krÀver insats ochanstrÀngning som ej stÄr i proportion till motstÄndarens insats.

Den hÀr uppsatsen behandlar vikten av kommunikation i projekt och vill frÀmst ge svar pÄ faktorer som designmanagern kan inverka pÄ för att skapa en lyckad kommunikation i projekt.Uppsatsen berör Àven styrkor och svagheter som projektgruppens medlemmar besitter samt möjligheten att pÄverka gruppdynamiken. UtifrÄn ett hermeneutiskt vetenskapligt förhÄllningssÀtt har vÄr strÀvan varit att skapa förstÄelse för det omrÄde vi studerat. Vi har anvÀnt oss av kvantitativ och kvalitativ metod, genom att vi dels genomfört djupintervjuer samt e-postformulÀr. AnvÀndandet av bÄda metoderna grundar sig pÄ att vi velat studera gruppdynamik och kommunikationsproblem i designintensiva företag bÄde övergripande och mer detaljerat.Författarna har genom uppsatsen stÀrks i sin uppfattning om att det bÀsta sÀttet att genomföra ett projekt, inom ett designintensivt företag, Àr att ha en designmanager/projektledare som förstÄr sig pÄ de olika disciplinerna. Det hÀr för att ökad förstÄelse leder till bÀttre kommunikation mellan medarbetare.I uppsatsen framkommer det Àven att designmanagern mÄste ges tydliga styrverktyg samt möjlighet att pÄverka gruppsammansÀttning för en lyckad dynamik..

Sudoku is a popular game of logic in the form of a puzzle. Sudoku puzzles are printed daily in Swedish newspapers. The challenge of solving these puzzles have inspired many programmers to develop Sudokusolving algorithms. These algorithms use different approaches in order to quickly and efficiently solve the puzzles. One such approach is the use of logical strategies initially developed for human players.