Jeppsson, M (2008) Fyra personliga assistenters uppfattning av sina arbetsförhållanden- utbildning, stöd och en bra chef.C-uppsats, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Högskolan i Gävle. Personlig assistent är ett yrke som funnits sedan 1994 och sedan dess har de personliga assistenterna blivit fler för varje år. Det är ett yrke där personliga egenskaper bedöms viktigare än utbildning. Syftet med den här studien var att undersöka på vilket sätt lärandeprocesser uppfattas påverka personliga assistenters uppfattning om arbetsförhållandena. Undersökningen har inspirerats av en fenomenografisk ansats och intervjuer har använts för insamlandet av data. Intervjuerna har lyssnats på ett antal gånger och därefter transkriberats för att analyseras.

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogernas syn på genusuppdraget i förskolan. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: Vad anser pedagogerna att innebörden av arbeta med genusuppdraget i förskolan är? Vilken betydelse har genusuppdraget i förskolan enligt pedagogerna? För att undersöka dessa frågor användes kvalitativa intervjuer på fyra pedagoger. Datamatrialet analyserades och kategoriserade arbetet utifrån informanternas upplevelser i dessa delar: arbetet med genus, genusuppdragets betydelse och andra påverkande faktorer.Resultatet visade att pedagogerna ansåg att genusuppdraget var en viktig del i arbetet gällande att motverka de traditonella könsrollerna. Genom att visa barnen att de traditionella bilderna inte är de enda och att alla är lika mycket värda oberoende av könstillhörighet och att du är du och att du duger som du är var ett genom gående tema i resultatet.

Det ställs idag större krav på studie- och yrkesvägledarna och deras kunskaper då det sker stora förändringar i vår omvärld, arbetsmarknad och utbildningsväsende. Vi vill med denna studie klargöra vilka kunskaper inhämtade från studie- och yrkesvägledarprogrammet, yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare använder sig av i sitt yrke inom grund- och gymnasieskola. Vårt syfte är också att undersöka vad som möjliggör och begränsar användandet av dessa kunskaper. Vi kopplar följande frågor till vårt syfte; Vilka kunskaper från studie- och yrkesvägledarprogrammet använder vägledare sig framförallt av i yrkeslivet på grundskola och gymnasieskola? Vilka faktorer begränsar och möjliggör användandet av kunskaper som studie- och yrkesvägledare besitter? Anser sig studie- och yrkesvägledare sakna någon kunskap, som borde ingått i deras utbildning, i så fall vilken? De begrepp och teorier vi använt är Bourdieus Habitusteori, Social Cognitive Career Theory samt begreppen organisationskultur och yrkesroll.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur akademiskt utbildade inom ett visst yrke bemöter personer med Aspergers syndrom samt vilken kunskap de utbildade personerna har inom ämnet. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod i vår uppsats, utifrån studiens syfte och frågeställningar. Vi har valt att intervjua akademiskt utbildade som arbetar och möter personer med Aspergers syndrom inom människovårdände yrken. Dessa akademiskt utbildade personer arbetar på olika sätt beroende på vilken myndighet de jobbar på, därför har vi intresserat oss för hur man bör bemöta sina klienter/patienter som professionell utifrån ett professionellt etiskt perspektiv. Våra valda informanter jobbar inom differenta organisationer i Norrtäljekommun.

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogernas syn på genusuppdraget i förskolan. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: Vad anser pedagogerna att innebörden av arbeta med genusuppdraget i förskolan är? Vilken betydelse har genusuppdraget i förskolan enligt pedagogerna? För att undersöka dessa frågor användes kvalitativa intervjuer på fyra pedagoger. Datamatrialet analyserades och kategoriserade arbetet utifrån informanternas upplevelser i dessa delar: arbetet med genus, genusuppdragets betydelse och andra påverkande faktorer.Resultatet visade att pedagogerna ansåg att genusuppdraget var en viktig del i arbetet gällande att motverka de traditonella könsrollerna. Genom att visa barnen att de traditionella bilderna inte är de enda och att alla är lika mycket värda oberoende av könstillhörighet och att du är du och att du duger som du är var ett genom gående tema i resultatet.

Rummets Koreografi är en undersökning av sambandet mellan rummets utformning och kroppens rörelser. De Tre första rummen undersöks genom improvisation utifrån begreppen möjliga rörelser, planerade rörelser och oundvikliga rörelser. På samma sätt som stycken och koreografier föds ur improvisation blir den fjärde och sista rumsimprovisationen till en skissprocess där den skapar verktyg för ett framtida yrke som inredningsarkitekt..

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogernas syn på genusuppdraget i förskolan. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: Vad anser pedagogerna att innebörden av arbeta med genusuppdraget i förskolan är? Vilken betydelse har genusuppdraget i förskolan enligt pedagogerna? För att undersöka dessa frågor användes kvalitativa intervjuer på fyra pedagoger. Datamatrialet analyserades och kategoriserade arbetet utifrån informanternas upplevelser i dessa delar: arbetet med genus, genusuppdragets betydelse och andra påverkande faktorer.Resultatet visade att pedagogerna ansåg att genusuppdraget var en viktig del i arbetet gällande att motverka de traditonella könsrollerna. Genom att visa barnen att de traditionella bilderna inte är de enda och att alla är lika mycket värda oberoende av könstillhörighet och att du är du och att du duger som du är var ett genom gående tema i resultatet.

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogernas syn på genusuppdraget i förskolan. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: Vad anser pedagogerna att innebörden av arbeta med genusuppdraget i förskolan är? Vilken betydelse har genusuppdraget i förskolan enligt pedagogerna? För att undersöka dessa frågor användes kvalitativa intervjuer på fyra pedagoger. Datamatrialet analyserades och kategoriserade arbetet utifrån informanternas upplevelser i dessa delar: arbetet med genus, genusuppdragets betydelse och andra påverkande faktorer.Resultatet visade att pedagogerna ansåg att genusuppdraget var en viktig del i arbetet gällande att motverka de traditonella könsrollerna. Genom att visa barnen att de traditionella bilderna inte är de enda och att alla är lika mycket värda oberoende av könstillhörighet och att du är du och att du duger som du är var ett genom gående tema i resultatet.

Bristen på manliga lärare i grundskolan har diskuterats i decennier. Hem- och konsumentkunskap (hkk) har beskrivits som kvinnligt kodat och bara var tionde lärare i ämnet är man. I uppsatsen undersöks därför hur manliga hkk-lärare beskriver vardagen i ett kvinnodominerat yrke. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med sju informanter.Merparten av männen har tidigare arbetat i restaurang- eller storkök, och för flera var ämnet ett biämne i lärarutbildningen. Informanterna visar glädje och stolthet i yrket och framhåller eleverna som drivkraft.

BAKGRUND: Forskning visar att skolan bemöter elever med olika social bakgrund på olika sätt. Detta får konsekvenser för hur elever kan tillgodogöra sig skolan som en resurs inför framtiden. I vår studie har vi belyst problemet genom att dels åskådliggöra hur elever med skiftande social bakgrund ser till framtida val av utbildning och yrke, dels hur de gör bruk av det svenska språket som en resurs inför deras framtidsval.SYFTE: Undersökningens syfte är att belysa hur elever från två skolor med skilda sociala förutsättningar resonerar kring sin framtida utbildning och yrkesmöjligheter, samt hur de nyttjar språket då de kommunicerar.METOD: Undersökningen är genomförd enligt kvalitativ undersökningsmetod och med en fenomenografisk ansats. Det redskap som har använts är fokusgruppintervjuer.RESULTAT: Sju kilometer gör skillnad. Resultatet visar att de olika elevgruppernas resonemang och argumentation skiljer sig på flera punkter.

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogernas syn på genusuppdraget i förskolan. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: Vad anser pedagogerna att innebörden av arbeta med genusuppdraget i förskolan är? Vilken betydelse har genusuppdraget i förskolan enligt pedagogerna? För att undersöka dessa frågor användes kvalitativa intervjuer på fyra pedagoger. Datamatrialet analyserades och kategoriserade arbetet utifrån informanternas upplevelser i dessa delar: arbetet med genus, genusuppdragets betydelse och andra påverkande faktorer.Resultatet visade att pedagogerna ansåg att genusuppdraget var en viktig del i arbetet gällande att motverka de traditonella könsrollerna. Genom att visa barnen att de traditionella bilderna inte är de enda och att alla är lika mycket värda oberoende av könstillhörighet och att du är du och att du duger som du är var ett genom gående tema i resultatet.

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogernas syn på genusuppdraget i förskolan. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: Vad anser pedagogerna att innebörden av arbeta med genusuppdraget i förskolan är? Vilken betydelse har genusuppdraget i förskolan enligt pedagogerna? För att undersöka dessa frågor användes kvalitativa intervjuer på fyra pedagoger. Datamatrialet analyserades och kategoriserade arbetet utifrån informanternas upplevelser i dessa delar: arbetet med genus, genusuppdragets betydelse och andra påverkande faktorer.Resultatet visade att pedagogerna ansåg att genusuppdraget var en viktig del i arbetet gällande att motverka de traditonella könsrollerna. Genom att visa barnen att de traditionella bilderna inte är de enda och att alla är lika mycket värda oberoende av könstillhörighet och att du är du och att du duger som du är var ett genom gående tema i resultatet.

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogernas syn på genusuppdraget i förskolan. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: Vad anser pedagogerna att innebörden av arbeta med genusuppdraget i förskolan är? Vilken betydelse har genusuppdraget i förskolan enligt pedagogerna? För att undersöka dessa frågor användes kvalitativa intervjuer på fyra pedagoger. Datamatrialet analyserades och kategoriserade arbetet utifrån informanternas upplevelser i dessa delar: arbetet med genus, genusuppdragets betydelse och andra påverkande faktorer.Resultatet visade att pedagogerna ansåg att genusuppdraget var en viktig del i arbetet gällande att motverka de traditonella könsrollerna. Genom att visa barnen att de traditionella bilderna inte är de enda och att alla är lika mycket värda oberoende av könstillhörighet och att du är du och att du duger som du är var ett genom gående tema i resultatet.

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogernas syn på genusuppdraget i förskolan. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: Vad anser pedagogerna att innebörden av arbeta med genusuppdraget i förskolan är? Vilken betydelse har genusuppdraget i förskolan enligt pedagogerna? För att undersöka dessa frågor användes kvalitativa intervjuer på fyra pedagoger. Datamatrialet analyserades och kategoriserade arbetet utifrån informanternas upplevelser i dessa delar: arbetet med genus, genusuppdragets betydelse och andra påverkande faktorer.Resultatet visade att pedagogerna ansåg att genusuppdraget var en viktig del i arbetet gällande att motverka de traditonella könsrollerna. Genom att visa barnen att de traditionella bilderna inte är de enda och att alla är lika mycket värda oberoende av könstillhörighet och att du är du och att du duger som du är var ett genom gående tema i resultatet.

Det är ett stort antal barn som söker asyl i Sverige, de är på flykt från ett annat land och anländer utan vårdnadshavare. Då barnen är i Sverige ansvarar Migrationsverket och vistelse kommunen för deras välbefinnande. När barnen slussas ut till vistelsekommunernas boende är det främst personalen på dessa boenden som har den närmaste kontakten med barnen. De ensamkommande asylsökande barnen har olika bakgrunder och livsöden och är i en speciellt utsatt situation. Personal som arbetar med dessa barn har ett yrke som ställer stora krav på god insikt, kunskap och förståelse för barnens situation.