Räddningstjänsten har under lång tid kännetecknats av en homogen organisation med en utpräglad manlig jargong. 1997 påbörjade räddningstjänsten sitt jämställdhetsarbete på uppdrag från regeringen. Arbetet med jämställdhet har kantats av motstånd och fördomar från både allmänheten och inom räddningstjänst. Genom tidigare forskning och kvalitativa intervjuer med kvinnor som examinerats från brandmansutbildningen, Skydd mot olyckor(SMO), ger uppsatsen en inblick i hur jämställdhetsarbetet inom räddningstjänsten har utvecklats fram till i dag. Resultatet visar att kvinnorna i studien upplever en attitydförändring mot kvinnliga brandmän både bland allmänheten och på brandstationerna.

Denna uppsats studerar vilka könsmönster som finns i Jokkmokks kommuns skolor och hur dessa ser ut. Genom en teori som Yvonne Hirdman har om hur genus skapas och vidmakthålls ges ett svar på uppsatsens syfte. Den går i stort ut på att vi kan se en process genom tiderna som kännetecknas av två logiker. Den första är att mannen och kvinnan isärhålls. De tillskrivs olika egenskaper, de ska göra olika sysslor och de ska befinna sig på olika platser.

KönsrollsAbstrakt Den teoretiska förankringen i undersökningen utgick från anknytningsteorin. Denna teori utgår från att individen redan som barn utvecklar någon form av bindning (trygg eller otrygg) till sina föräldrar. Syftet med studien var att undersöka samband mellan vuxna mäns anknytningsstilar och könsrollskonflikter - vilka definieras här som mäns rädsla för att inte kunna uppnå samhällets normer och värderingar vad gäller maskulinitet. Dessutom avsågs att undersöka hur det eventuella sambandet förhåller sig till typ av yrke. Deltagarna var indelade i två grupper, en grupp män inom typiskt kvinnliga yrken (sjuksköterskestuderande, lärarstuderande och arkitektstuderande) och en grupp män inom typiskt manliga yrken (brandmän och studerande inom tekniska ämnen).

Mitt syfte med denna uppsats har varit att försöka utforska hur människors identitet är associerad med den organisation denne arbetar åt. Förväntar sig omgivningen att personer inom vissa yrkeskategorier ska uppträda på ett visst sätt, även privat och på deras fritid? Väljer organisationer medarbetare utefter deras identitet? Försöker organisationer forma de anställdas identitet? För att försöka få ett svar på dessa frågor har jag använt mig av djupintervjuer med kvinnor i yrken, som tidigare har betraktats som yrken för män, och i yrken som har allmänhetens ögon på sig. Respondenterna fördelar sig på följande vis: två kvinnliga präster, två kvinnliga poliser och två kvinnor som arbetar i erotikbutik. Resultatet visar att både prästerna och poliserna inte ser någon skillnad på sin privata identitet och på yrkesidentiteten, medan respondenterna i erotikbutikerna hade lättare att skilja på identiteterna.

KönsrollsAbstrakt Den teoretiska förankringen i undersökningen utgick från anknytningsteorin. Denna teori utgår från att individen redan som barn utvecklar någon form av bindning (trygg eller otrygg) till sina föräldrar. Syftet med studien var att undersöka samband mellan vuxna mäns anknytningsstilar och könsrollskonflikter - vilka definieras här som mäns rädsla för att inte kunna uppnå samhällets normer och värderingar vad gäller maskulinitet. Dessutom avsågs att undersöka hur det eventuella sambandet förhåller sig till typ av yrke. Deltagarna var indelade i två grupper, en grupp män inom typiskt kvinnliga yrken (sjuksköterskestuderande, lärarstuderande och arkitektstuderande) och en grupp män inom typiskt manliga yrken (brandmän och studerande inom tekniska ämnen).

I uppsatsen presenteras resultatet av en undersökning av platsannonser och de kompetenser som innehas av personerna som anställdes. Syftet var att jämföra hur väl kraven och kvalifikationerna stämde överens. Utgångspunkten var litteratur om arbetsmarknaden och rekrytering. Där framkom det att platsannonser ofta formuleras otydligt och att kraven som ställs ibland är överdrivna. Undersökningen bestod av ett urval platsannonser för yrken där en kombination av IT-kompetens och humanistisk kompetens behövs och där webbpublicering är en arbetsuppgift.

I Sverige har endast 3 av de 30 vanligaste yrkena jämn könsfördelning vilket innebär att det råder kraftig könssegregering på arbetsmarknaden. Det finns dock ett fåtal kvinnor och män som väljer att arbeta i ett yrke som är dominerat av det motsatta könet. Enligt studier får dessa kvinnor och män utstå en del motstånd. Ofta härleds motståndet till att individerna i minoritetsgruppen bedöms utifrån sociala och kulturella föreställningar om kön istället för som enskilda individer. För män kan detta fenomen medföra både positiva och negativa konsekvenser.

Syftet med den här studien är att få veta hur sexåringen i tre förskoleklasser ser på kvinnligt och manligt. Utifrån syftet har vi formulerat följande frågeställningar:? Anser barnen att det finns sysselsättningar beroende på könstillhörighet?? Inom vilka områden anser barnen att kvinnor och män är jämställda?? Anser barnen att det är skillnad på flickor och pojkar?För att besvara frågeställningarna har vi använt oss av en kvantitativ strukturerad enkät och kvalitativa intervjuer med öppna svar, i tre olika förskoleklasser. Sammanlagt 52 barn, varav 27 flickor och 25 pojkar deltog i undersökningen.Resultatet av studien visar att flickor och pojkar kopplar aktiviteter och yrken till respektive kön. Aktiviteter som kopplas till kvinnligt är enligt barnen hushållssysslor och motsvarande för mannen är teknik, underhåll och fritidsaktiviteter.

Tidigare forskning har påvisat en signifikant positiv korrelation mellan empati och utbrändhet bland personal inom omvårdnadsrelaterade yrken. Utbrändhet anses överlag vara ett problem inom alla yrken. Läraryrket kan medföra omtanke om elever samt ansvarstagande och ses ibland som ett mycket stressfyllt arbete. Syftet med denna studie var att undersöka om lärares empatiska förmågor går att utpeka som relevanta faktorer vid predicering av utbrändhet. Studien uppmätte empatisk förmåga med enkätfrågor ur Pers Q och nyttjade det validerade instrumentet MBI-GS för att mäta den självupplevda graden av utbrändhet.

Uppsatsen är en fallstudie om vad 18 ungdomar, som läser det sista året på det samhällsvetenskapliga programmet, har för framtidstro och framtidsdrömmar vad gäller studier och yrken de kommande tio åren. Studien avser att undersöka om det kulturella kapitalet påverkar ungdomarnas syn på framtiden vad gäller studier och yrken samt om det kulturella kapitalet påverkar vilka yrken som innesluts i ungdomarnas kognitiva karta. Eleverna har fått besvara enkätfrågor samt skriva två mindre uppsatsuppgifter. Undersökningen analyserar ungdomarnas skildringar kring deras framtidstro och framtidsdrömmar med hjälp av Pierre Bourdieus kulturella kapitalbegrepp samt Linda S Gottfredsons kognitiva karta över yrken. Resultatet visar en tendens att ungdomar med akademikerföräldrar har en kognitiv karta med mer prestigefyllda yrken inneslutna än vad de andra eleverna har.

Vårt examensarbete är en undersökning av hur gymnasiesärskolans studie- och yrkesvägledning ser ut. Examensarbetet utgår ifrån studie- och yrkesvägledarnas perspektiv. Examensarbetet är en kvalitativ intervjustudie med sex verksamma studie- och yrkesvägledare som arbetar med gymnasieelever som ingår i särskola. Vi har avgränsat oss till fem gymnasieskolor i Skåne, en gymnasiesärskola och fyra allmänna gymnasieskolor som har specialutformade program för elever som ingår i särskola. Teoriavsnittet består av fyra teorier och en vägledningsmodell. Kerstin Keens kompetensteori redogörs, likaså Ervin Goffmans stigmateori, Jean Piagets utvecklingsteori, Daniel Sterns utvecklingsteori samt Billy Law, A.G Watts och vägledningsmodell. Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna förbereder eleverna inför vidare studier och arbeten med bland annat individuella vägledningssamtal och praktik.

Denna studie bygger på ett uppdrag från Umeå kommuns personalfunktion. I Umeå kommuns Jämställdhetsplan 2012-2014 står det att det ska genomföras en ?analys av möjligheten till lärande och utveckling och om det finns skillnader som är könsrelaterade samt vidta åtgärder med anledning av resultaten?. Det övergripande syftet för studien är att granska och analysera vilka möjligheter medarbetare inom Umeå kommun har till utveckling och lärande och särskilt om det finns skillnader mellan kvinnor och män. Vår frågeställning är: hur påverkas möjligheterna till lärande och utveckling av organisationsförändringar och kön? Studien utgår från tre teoretiska ramverk: politisk styrning och organisationsförändringar, arbetsliv och könsamt kompetensutveckling.

Omsorgsarbete har traditionellt sett utförts av kvinnor, och den svenska arbetsmarknaden uppvisar mönster på könssegregation, vilket innebär att män och kvinnor väljer olika yrken. När kvinnor är i minoritet visar studier på att de oftast får kämpa mer för att bli accepterade, medan män åker "glashissen" upp i organisationerna. Vi har undersökt om det ser ut på samma sätt inom omsorgen för de män som arbetar där. Syftet med vår studie är att män som arbetar inom omsorgen skall få berätta sina upplevelser om hur det är att vara man inom ett kvinnodominerat yrke. Teorierna vi använder för att förklara det som kommer fram ur männens upplevelser är hänsyn och emotionssystemet, habitus - fält, genuskontrakt, heteronormativitet.

Målen för gymnasieskolans läroplan Lpf 94 handlar om yrkesförberedelse och utveckling av insikter, en något ödmjuk inställning till komplexiteten i uppdraget. I Gy11 är man mer rak på sak, eleven förväntas kunna ett eller flera yrken när de lämnat skolan. Kanske är det införandet av lärlingsutbildningen som givit författarna en större självsäkerhet om skolans förmåga att producera yrkesmänniskor. Kan eleverna på Handelsprogrammet ett eller flera yrken då de avslutar sin treåriga gymnasieutbildning och vad innebär det i så fall att kunna yrket? Båda frågorna är högst relevanta för den som utbildare på ett yrkesprogram. Viktiga delar av vårt uppdrag som lärare handlar om att, efter läroplanens intentioner, utbilda och coacha eleverna mot ett yrke.

Motstridig forskning finns om huruvida empati är en riskfaktor eller en skyddande faktor för yrkesverksamma inom omhändertagande yrken som frekvent kommer i kontakt med trauman och mänskligt lidande. Två alternativ finns inom forskningen: compassion fatigue och compassion satisfaction. Syftet med studien var att undersöka hur yrkesverksamma inom ett omhändertagande yrke, psykiatrin, påverkas av situationer i vilka de ofta behöver känna empati med patienter. Tjugoen respondenter deltog i en kvalitativ studie där öppna frågeformulär användes. Resultatet visade att sådana situationer leder till negativa känslor på kort sikt men positiva på lång sikt, något som tidigare inte har påvisats.