Föreliggande studie har behandlat problem som kan uppstå när elever på grundskolan gör sitt gymnasieval. Elever som ska välja till gymnasiet befinner sig i en brytpunkt i livet och efter som ungdomar kan uppleva det svårt att värdera olika alternativ så finns det bland annat en förväntning på att studie- och yrkesvägledaren ska ge information och vägledning som är lätt för eleverna att ta till sig och förstå. Syftet med vårt examensarbete är att få en bild av vilka faktorer som påverkar eleverna i deras gymnasieval. Vi vill ta reda på vilka personer som elever i årskurs nio pratar med om sitt gymnasieval och vilka yttre faktorer som påverkar dem i sitt väljande. Därför ställer vi frågor om intresse, kompisars och föräldrars åsikter samt andra faktorer påverkar eleverna samt hur eleverna ser på könsfördelningen på gymnasieprogrammen.

Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för unga människors föreställningar kring en ny icke-traditionell chefsroll: Den entreprenöriella chefsrollen. I tillvägagångssättet har inspiration erhållits från metoden Grundad teori. Urvalet har bestått av tio respondenter mellan 17-22 år med skillnader i egenskaper som kön, gymnasieprogram och nationalitet. Samtliga har i mindre skala kommit i kontakt med den entreprenöriella chefsrollen genom en entreprenöriell utbildning. Studiens kärnkategori är kontroll och kommer i uttryck genom fem kategorier som påvisar fem olika aspekter av kontrollen.

Syftet med följande arbete är att är att kartlägga och granska hur ungdomar på individuella programmet upplever sin studiesituation en och en halv termin efter antagning, men även att ta reda på vilken skolbakgrund eleverna har samt hur de ser på sin egen framtid. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning med fokus på gymnasieskolan, specialpedagogik, styrdokument och övergripande teorier som vi har inspirerats av. Med hjälp av intervjuer ville vi ta reda på hur några elever på IV-programmet hade upplevt resan från grundskolan till gymnasieskolan. Vår intention var att få höra elevernas egna berättelser samt att ta reda på de tankar och känslor som de förknippade med att inte vara behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. Resultaten av vår undersökning visar på att eleverna, trots att de lämnat högstadiet utan att vara behöriga, har en positiv syn på framtiden.

Syfte: Studien syftar till att undersöka om kvinnliga sportreportrar arbetar på samma villkor och blir bemötta på samma sätt som de manliga kollegorna i yrket. Sporten har historiskt sätt varit en av de mest mansdominerade institutionerna i samhället. När kvinnor började ta sig in i den manliga sfären var det därför på mannens villkor. Inom sportjournalistiken var situationen densamma, yrket ansågs från start vara en sysselsättning för mannen där journalistiken var skriven av män, om män, för en manlig publik. Därför har kvinnor, då som nu, således svårt att tränga in och ta plats i sportjournalistikens värld på samma villkor som mannen.

Andelen kvinnor som väljer och fullföljer bygg- och anläggningsprogrammet är lågt i förhållande till övriga gymnasieprogram. Det är ett problem att så få kvinnor slutför sin utbildning på programmet med tanke på den investering som individen gör i form av insatser i studier och tid som läggs på utbildningen i onödan. Vidare bidrar detta till att arbetsmarknaden fortsätter vara könssegregerad. I den här studien undersöker vi vad som trots allt får kvinnliga elever att stanna kvar på programmet och ta sin yrkesexamen. Syftet är att beskriva och förstå kvinnliga elevers upplevelse av sin utbildning på bygg- och anläggningsprogrammet, samt hur de uppfattar sin karriär och sig själva.

SyfteSyftet med studien var att undersöka unga mäns och kvinnors uppfattningar om den manliga kroppen, utseendet samt om vad manlighet anses vara. De frågeställningar som används för att besvara detta är: Hur uppfattar de manliga ungdomarna sin kropp? Hur är uppfattningarna kring det manliga utseendet och vad anser de manliga ungdomarna vara manlighet? Hur bedömer de kvinnliga ungdomarna att en mans kropp bör vara och se ut och hur ser de på manlighet? I vilken utsträckning skiljer sig de manliga ungdomarnas syn på kroppsideal och manlighet mellan klasser där det bara går män, och klasser där det både går män och kvinnor? I hur hög grad skiljer sig uppfattningarna åt mellan kvinnorna och männen?MetodStudien har genomförts som en jämförande analytisk studie. Metoden var kvantitativa enkäter. 88 män samt 65 kvinnor ifrån 8 olika klasser i en skola i Stockholm deltog i studien.

Under den verksamhetsförlagda utbildningen har båda författarna stött på elever som haft problem att lära sig matematik och upplevt ämnet som tråkigt och svårt. Av de dryga tio procent elever som går ut grundskolan utan godkänt betyg i något av de tre kärnämnena engelska, svenska och matematik är det en klar övervikt av underkänt i ämnet matematik. För att komma in på ett nationellt gymnasieprogram måste eleverna ha godkänt betyg i matematik, svenska och engelska. Mot bakgrunden att betyget icke godkänt i matematik är den största anledningen till att elever blir tvungna att gå det individuella programmet (IV) på gymnasieskolan är syftet med detta examensarbete att undersöka anledningar till att elever inte klarar godkänt betyg i årskurs nio i matematik. Dessutom utreda hur matematikundervisningen går till på IV-programmet för att hitta arbetssätt som även går att tillämpa inom den ?vanliga? matematikundervisningen inom gymnasieskolan.

Detta arbete handlar om Rädda Barnens Musikprojekt, ett ettårigt individuellt gymnasieprogram, där elever som misslyckats i grundskolan får chansen att spela in en CD-skiva samtidigt som de kan läsa upp sina betyg. I en tidigare C-uppsats har fyra elevers berättelser åskådliggjort hur ett år på Musikprojektet fått deras självkänsla att växa, förändrat deras inställning till vuxna och skapat en framtidstro hos dem. Syftet med följande arbete är att försöka svara på frågan hur lärarna har arbetat för att eleverna ska få de ovan skildrade erfarenheterna av ett år på Musikprojektet? Hur går det rent konkreta arbetet med skivan till? Vilka andra pedagogiska mål är knutna till de olika faserna i inspelningsprocessen? Svaret på frågorna har fåtts genom två metoder: dels genom intervjuer med lärarna, dels genom observation av en dokumentärfilm inspelad under ett år på skolan. Dokumentärfilmen fokuserar på eleverna, vilket gett mig en möjlighet till jämförelse mellan lärarnas intervjusvar och elevernas agerande i dokumentärfilmen. Resultatet skildrar rent konkret hur lärarna genom att ge eleverna ett tryggt ramverk, lotsar eleverna genom ett år då en CD-skiva blir inspelad. Resultatet visar också hur varje fas i inspelningsprocessen har bestämda syften: att öka självkänslan, stärka gruppgemenskapen eller premiera det individuella initiativet.

Denna 10-poängsuppsats är mitt examensarbete på studie- och yrkesvägledarprogrammet våren 2005, som jag har läst på Malmö högskola, Lärarutbildningen. Arbetet är ett studium om de muslimska kvinnornas situation på den svenska arbetsmarknaden och ska resultera i en granskning av de omständigheter som försvårar deras etablering i arbetslivet. De kommer från olika länder, från landsbygden och från städer. De är analfabeter och högutbildade, fattiga och rika, och de har kommit till Sverige vid olika tidpunkter och av olika anledningar. Det finns de som flytt på grund av politisk förföljelse, de som är krigets offer och de som kommit för att arbeta.

Background: Students, at a secondary upper school, attending a practical programme have a lower physical capacity than students from theoretical programs. Our physical self-esteem has a great significance for our motivation in being physically active and thereby also for our health. The purpose: of this study is to find out if there is a difference between perceived physical self-esteem and objectively measured physical activity between students attending a practical programme and a theoretical programme. Method: Four classes, in a medium-sized town in the southeast of Sweden, participated in the study, two classes from practical programmes and two classes from theoretical programmes. All the students were in their final year at the upper secondary school, when they were part of the study during the autumn of 2011.

The main aims of this study is from a gender perspective identify possible reasons why so many men compared to women visited the European football Championship in Poland/Ukraine 2012. The study also aims to classify European Championship visitors from their primary purpose with the trip.To be able to answer the study's purpose and issues, it is important that we get an understanding of the phenomenon so that we can clearly express an opinion on this phenomena. This meant that we chose to use qualitative methods designed to give a deeper insight into what is being investigated. We made use of both deep, email and telephone interviews with our respondents. The six respondents are evenly distributed between the sexes.

Syftet med den här uppsatsen har varit att kartlägga Jönköpings gymnasieungdomars användning av samtliga professionellt producerade lokalmedier på orten, sammanlagt tolv stycken.461 enkätsvar från elever på 18 gymnasieprogram visar att i Jönköping har ännu inte den stora världen konkurrerat ut den lilla. Trots den digitala tidsålderns influenser på den unga generationen uppger hela 50 procent av gymnasieungdomarna att de är intresserade av lokala nyheter och helst konsumeras dessa via traditionella medier. Samtidigt uppger 44 % att de dagligen eller nästan dagligen använder sociala medier för att ta del av lokala nyheter.Jönköpings-Posten är det överlägset mest frekvent använda lokala nyhetsmediet. 26 procent av Jönköpings gymnasieungdomar läser den lokala morgontidningen på papper dagligen eller nästan dagligen. På delad andraplats med 12 procents daglig användning ligger nättidningen Jnytt och TV4 Jönköping.

Syftet med den här studien är att med hjälp av intervjuer studera och analysera hur elever med olika sociala bakgrunder och på olika gymnasieprogram förhåller sig till populär- och finkultur, till utbildning och skola och syn på framtid. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med åtta stycken elever som går på en gymnasieskola i en stad i Mellansverige. De resultat som har framkommit har tolkats och analyserats med hjälp av begrepp och teoretiskt perspektiv som är inspirerat av Pierre Bourdieus kultursociologi.Studien påvisar strukturella likheter och skillnader i elevers kulturella praktiker, det vill säga hur och vad de tar del av när det gäller musik, litteratur, filmer, moden, tv-serier med mera. Det framgår att eleverna tar del av kultur i en väldigt hög utsträckning men att det sker på olika sätt. Vissa ger uttryck för att vara någorlunda bevandrade i vad som ofta kallas för finkultur i fråga om litteratur och teaterbesök, samtidigt som andra elever helt saknar kännedom om detta utbud eller dessa genrer.

Bakgrund: Humant papillomvirus (HPV) är ett sexuellt överförbart vårtvirus, som kan orsakacellförändringar och livmoderhalscancer. Tidigare forskning har visat att kunskap om HPVoch HPV-vaccin generellt är låg och att vaccinationstäckningen bland unga kvinnor i mångaländer varit suboptimal.Syfte: Syftet med föreliggande studie var att kartlägga gymnasieelevers kunskap om ochinställning till HPV och HPV-vaccin, samt undersöka om det föreligger skillnader mellanelever på praktiska och teoretiska gymnasieprogram.Metod: Studien var en deskriptiv komparativ tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Oremsegenvårdsteori användes som teoretisk referensram. De 230 deltagarna från fyragymnasieskolor i Uppsala besvarade ett enkätformulär.Resultat: Majoriteten av eleverna hade generellt låg kunskap om HPV och HPV-vaccinet,hade låg tilltro till vaccinet och var osäkra på huruvida de i framtiden ville vaccineras, dockhade elever på teoretiska program bättre kunskap och mer positiv inställning än elever påpraktiska program. Flickor hade bättre kunskap och om HPV och HPV-vaccin än pojkar.

Anledningen till att jag valde att skriva om valet till gymnasiet är att jag blev nyfiken på vad som påverkar elevernas beslut och vad det är som tilll slut gör att de väljer som de gör. Nyfikenheten uppkom efter att jag själv varit i valet och kvalet när jag skulle välja program på gymnasiet. Mitt syfte är att genom en enkätundersökning och efterföljande intervjuer försöka få vetskap om vad som påverkar elevernas val till gymnasiet. Jag vill även försöka undersöka överhuvudtaget varför man väljer som man väljer. Jag har valt att koncentrera mig extra på det Naturvetenskapliga programmet och är därmed nyfiken på vad högstadieeleverna tror krävs av dem som väljer detta program.Jag vill även ta reda på vad för slags information om detta program man fått och från vem denna har kommit.