Under säsongen 2013/2014 arbetade fyra kvinnliga ledare på högsta position inom svensk elitishockey vilket motsvarade 15 procent. Riksidrottsförbundets jämställdhetsmål är att andelen representanter från vardera kön ska vara minst 40 procent. Varför innehar så få kvinnor ledande positioner inom svensk elitishockey?Frågan besvaras genom att intervjua de kvinnliga chefer som tagit sig in i organisationerna och därav få ökad förståelse för kvinnligt ledarskap i en mansdominerad bransch. Tidigare forskning visar på att kvinnor som försöker klättra i karriären möts av ett normativt motstånd vilket påvisas i teorierna om ?tokens? och glastaket.

This study was focused to highlight the problems that comes with being a minority on a workplace, in this case female sports journalist who are working in a male dominated sports field. The objective was to find out how the female sports journalist was experiencing working in such a domain, with focus on journalists who works on local news papers. The study also wanted to look on how these workplaces incorporated gender in their daily work.       In combination with gender theory, with concepts as masculine hegemony and power structures, I also choose to apply the american researcher Rosabeth M Kanters concept ?token?. With these aspects in mind I analyzed the five interviews that I carried out with female sports journalist with a qualitative data analysis.           The results of the study showed that the female sports journalist in some aspects were aware of the difficulties of being a woman in a male dominated area ? when they were talking about the profession at large.

SammanfattningSammanfattning - ?Hur kvinnor ska lyckas ta sig fram i en mansdominerad bransch?Datum:  2014-05-27Nivå:  Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTSInstitution:  Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST,  Mälardalens HögskolaFörfattare:  Evelina Ljungman Agnes Åström 910906  901118Titel: ?Hur kvinnor ska lyckas ta sig fram i en mansdominerad bransch?Handledare: Angelina SundstömNyckelord: ?kvinnligt ledarskap?, ?glastak?, ?kvinnor i industrin?, ?kvinnor i toppositioner?Frågeställning: Hur arbetar industriföretaget Scania för att få in fler kvinnor i ledande positioner?Syfte: Syftet med detta arbete är att beskriva hur företag inom en mansdominerad bransch kan arbeta för att få in en högre andel kvinnliga ledare.Metod: Denna undersökning har utgått från en deduktiv ansats med en kvalitativ metod. Teorier har inhämtats främst från vetenskapliga artiklar och empiridelen har insamlats med hjälp av intervjuer från företagen Wiminvest och Scania.   Slutsats: De slutsatser som studien kom fram till var olika faktorer som företag i mansdominerade branscher kan arbeta med för att få in en högre andel kvinnliga ledare. Det första som företagen kan göra är att gå med i liknande projekt som BON för att arbeta med denna fråga. De kan arbeta med workshops och föreläsningar för att sprida kunskap om ämnet.

Uppsatsen jämför rekvisiten ?samma eller likartad verksamhet? i IL 57:4 och ?liknande verksamhet? i IL 62:3. För att jämföra begreppen redogör uppsatsen för innebörden av rekvisiten ?samma eller likartad verksamhet? samt ?liknande verksamhet? i uppsatsen används juridisk metod, vilket innebär att genomgång och tolkning av rättsfall för att förstå hur rättspraxis inverkar på de båda begreppen varit central. Uppsatsen kommer fram till att begreppen ?samma eller likartad verksamhet? och ?liknande verksamhet? har det gemensamt att de är kringgåenderegler.

Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för hur organisationskulturen ser ut och hur rollerna fördelas på en typisk enkönad och mansdominerad arbetsplats, i detta fall en brandstation. Vi använder oss utav åtta kvalitativa intervjuer och en mindre observation för att få en klarare bild av organisationen som sådan. Insamlad empiri analyserar vi utifrån tre för ämnet centrala teoretiska teman. Denna teoretiska referensram behandlar maskulinitet, organisationsteori samt Goffmans dramaturgiska modell. För att uppnå avsatt syfte uppstår ett flertal frågeställningar.

Yrkesfiskare är få till antalet i Sverige och än färre är de kvinnor som valt att skaffa sin licens och börja utöva yrket. Syftet med denna uppsats är främst att studera dessa kvinnor men också männen inom fiskenäringen. Hur uppfattar de sig själva i en tillsynes mansdominerad näring? Vilka hierarkier är de som råder? Uppsatsen kan ses som en kulturell arbetslivsstudie. Analysen utgörs av en kulturanalys och de teoretiska språngbrädet består av: Foucault, Butler och Connell..

Syftet med denna studie är att undersöka hur organisationskulturen ser ut på en studerad arbetsplats och vilka faktorer som kan påverka den. Organisationskulturen har i denna studie undersökts på en verkstad där större delen av medarbetarna är män och arbetar med underhåll och reparation av en speciell typ av fordon.För att få en förklaring på reparatörernas handlingssätt och beteende kommer studien att ta hjälp av det teoretiska begreppet organisationskultur. Vidare kommer två faktorer som kan komma att påverka den studerade verkstadens organisationskultur att beskrivas, nämligen maskulinitet och ledningens påverkan.Studien är kvalitativ där intervjuer har använts som metod. Urvalet består av 14 intervjuer; nio av dem är reparatörer varav en lagledare och en vice lagledare. De resterande fem är verkstadschefen, produktionsledare, planerare, produktionstekniker och lageransvarig.

In the construction industry the number of female managers is very low, only four percent (SCB, 2010). In fact, women with management positions has risen by six percentage overall, the last seven years (SCB, 2010). If women in managerial positions continue to grow at this rate, the proportion of women managers will be equal to that of male managers in 2033. More women are needed in the maledominated construction industry in particular because it is deemed that they have a different way of thinking and acting (Granér, 1994). Nelton (1991) believes that companies can take advantage of female managers to be more competitive on the market, the reason why is because women can see other possibilities when solving problems. Rapacioli (2010) argues that the recruitment of women into management positions not only benefits the individual itself but also the company. We have used a qualitative study with a deductive approach. Six respondents from the same company were interviewed, two of them have management positions and the other four were underemployed.The research question of this paper is: What differences and similarities are seen between male and female leadership in terms of their characteristics in the construction industry?The purpose of this paper is to examine similarities and differences in leadership in the construction industry where the focus is on the female and male characteristics. To fulfill our purpose we chose a qualitative study. We have interviewed six respondents at one company in the construction industry. Two of the six respondents have management positions and the remaining four are employed. In this paper we have concluded that there are some differences and similarities between men and women´s leadership in terms of their characteristics.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnlighet framställs för att konstruera feministikonen Daenerys Targaryen i TV-serien Game of Thrones. För att uppnå mitt syfte har jag analyserat Daenerys karaktär samt personer hon interagerar med i serien. Jag har använt mig av en semiotisk bildanalys. Min teorianknytning utgörs huvudsakligen av feministisk medieforskning samt feministiska åskådningar. Materialet för min studie utgörs av fem scener från serien.

Detta examensarbete är en undersökning om hur föräldrar till barn på två förskolor ser på skapande verksamhet i förskolan. Den undersökningsmetod som har använts är en kvalitativ enkätstudie med öppna frågor. Syftet med studien är att ta reda på hur föräldrar resonerar kring skapande verksamhet och vilka föreställningar de ger uttryck för. De frågeställningar som arbetet har utgått ifrån är: Hur ser föräldrar på skapande verksamhet i förskolan? Hur definierar föräldrar skapande verksamhet i förskolan? De teoretiska utgångspunkter som tas upp i arbetet är definitioner och teorier om skapande, lek, fantasi och kreativitet.

De allra flesta vet vad Allmänna Reklamationsnämnden (ARN) är, det är en vedertagen verksamhet idag. Många vet att den finns men saknar kunskap om vad den egentligen gör. ARN är en statlig myndighet som opartiskt prövar enskilda konsumenttvister mellan konsumenter och näringsidkare. Syftet med uppsatsen är att klargöra hur ARN:s verksamhet fungerar, varför ARN kom till och syftet med dess arbete. Kan andra än de inblandade påverka tvisten? Hur ser verksamheten ut? .

This essay is a long discussion about a posssible way to look at daily activities in Sweden..

I svensk rätt anses aktiebolag i likhet med andra juridiska personer varken kunna begå brott eller kunna straffas. Trots det kan brott uppenbarligen begås inom ramen för aktiebolags verksamhet. Denna framställning utreder företrädesvis aktiebolagsföreträdares straffansvar för underlåtenhet att företa handlingar i aktiebolagets verksamhet. Vidare undersöker framställningen hur aktiebolagsföreträdares straffansvar för underlåtenhet att företa handlingar i aktiebolagets verksamhet förhåller sig till innebörden i begreppet företagaransvar. Framställningen utreder därför möjligheter att inom det rådande svenska rättsläget urskilja straffansvarig person för brott begångna inom ramen för aktiebolags verksamhet..

Denna studie handlar om kvinnliga serieskapares förutsättningar i en mansdominerad och traditionellt sett grabbig bransch. Studien undersöker hur den svenska seriebranschen har förändrats de senaste åren, och hur detta har påverkat mångfalden. Intervjuer har gjorts med tre etablerade och framgångsrika kvinnliga serieskapare samt med en manlig redaktör och förläggare inom ett av de största serieförlagen i Sverige. Deras tankar, upplevelser och åsikter står som grund för den här uppsatsen.Resultatet har visat att det finns tydliga problem med jämställdheten inom den svenska seriebranschen, men att man åtminstone har börjat bli mer medveten vid detta än man varit tidigare..

Bakgrund: Vår vetenskapsteori utgår ifrån Vygotskijs tankar om fantasi och kreativitet.Syfte: Att undersöka om lärare i den obligatoriska skolan och på fritidshemmet använder sig av estetisk verksamhet i sin pedagogiska utövning och vilka effekter de anser att det får för eleverna. Vår frågeställning är:Använder sig lärare av estetisk verksamhet i den obligatoriska skolan och på fritidshemmet och vad anser de intervjuade lärarna att estetisk verksamhet bidrar till för eleverna? Metod: Vi använde oss av en kvalitativ studie, inspirerad av fenomenografin, i form av intervjuer med sex lärare. Analysering skedde genom kategorisering.Resultat: Samtliga av de intervjuade lärarna använder sig av estetisk verksamhet i sin pedagogiska utövning och de anser att det bidrar till mycket för eleverna. De kategorier som lärarna anser att eleverna utvecklar är fantasi och kreativitet, social kompetens, självförtroende och självkänsla samt lustfylldhet..