VÄrt syfte Àr att studera hur pojklagskulturen i ett ishockeylag ser ut och hur dess normalitet upprÀtthÄlls genom positiva och negativa sanktioner med sÀrskilt fokus pÄ maskulinitet, manligt fostrande, konfomitet, interaktionsritualer och sociala band.Studien genomfördes genom deltagande observation dÀr vi följde ishockeylaget Pucksta under tvÄ veckor. Vi följde dem pÄ alla deras schemalagda trÀningspass under denna tid och Àven i omklÀdningsrummet dÀr vi förde informella samtal med spelarna men ocksÄ trÀnare och ledare. Resultatet visar att det Àr viktigare att vara en central deltagare i pojklagskulturen Àn att prestera idrottsligt. Spelarna visar upp traditionella manliga attribut och anvÀnder sanktioner för att upprÀtthÄlla en normalitet. Konformitet Àr ett verktyg för att skaffa sig ett centralt deltagande vilket samtidigt stÀrker de sociala banden. Det finns utrymme för ett avvikande mot pojklagskulturens normalitet men ett överdrivet avvikande sanktioneras negativt.

Uppsatsen ?Hur mÄr du lilla hjÀrnan?? syftar till att klargöra varför det finns fÄ kvinnliga chefer pÄ toppnivÄ inom den offentliga sektorn. Studiens första del utgörs av en litteraturstudie dÀr vi utifrÄn teorier om glastaket, könsmÀrkta organisationer samt socialkonstruktivism, faststÀller rÄdande ledarskapsdiskurs samt klarlÀgger de hinder som Àr mest relevanta. Studiens andra del Àr empirisk och bestÄr av intervjuer med sex kommunala förvaltningschefer frÄn Lund och Eslöv.Efter analys av förvaltningschefernas svar utifrÄn de aspekter vi har med oss frÄn litteraturstudiet kan konstateras att teorierna har högt förklaringsvÀrde gÀllande den ojÀmna könsrepresentationen pÄ toppnivÄ. Resultatet visar att ledarskapsdiskursen Àr under stÀndig förÀndring, men att vissa aspekter av den fortfarande Àr förankrade i det manliga.

Är lĂ€rares bemötande likvĂ€rdigt fördelat mellan flickor och pojkar? Ges flickor och pojkar lika stor mĂ€ngd utrymme i undervisningen under matematiklektioner? För att studera interaktionen mellan lĂ€rare och elever under matematiklektioner har jag anvĂ€nt mig av en kvantitativ forskningsmetod dĂ€r data samlats in under femton klassrumsobservationer i tre klasser i Ă„rskurs 2. Interaktionen mellan tre grundskolelĂ€rare och deras elever har studerats ur ett genusperspektiv, utifrĂ„n kategorierna talutrymme, antal frĂ„gor, och antal frĂ„gor som besvarats med, respektive utan, handupprĂ€ckning samt hur ofta flickorna, respektive pojkarna, tilldelas beröm och tillsĂ€gelser. Syftet med studien var att undersöka om lĂ€rarens bemötande av eleverna pĂ„verkas av elevernas könstillhörighet.Resultaten frĂ„n studien visar att i de undersökta klasserna dominerar pojkarna som grupp vad gĂ€ller talutrymme, antalet besvarade frĂ„gor och uppmĂ€rksamhet frĂ„n lĂ€raren, bĂ„de vad gĂ€ller beröm och tillsĂ€gelser. Resultaten tyder pĂ„ att flickor och pojkar ges olika utrymme i undervisningen under matematiklektionerna, vilket i förlĂ€ngningen tyder pĂ„ att flickor och pojkar fostras in i olika könsroller i enlighet med rĂ„dande genussystem..

Syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns ett samband mellan utbildningsnivÄ och ersÀttningsnivÄ bland styrelseledamöter i svenska bolag noterade pÄ Nasdaq OMX Stockholm (OMXS). Vidare Àr syftet med studien att öka förstÄelsen för de ersÀttningsnivÄer som styrelseledamöter erhÄller samt de skillnader som finns i ersÀttningsnivÄ mellan olika styrelseledamöter i bolag pÄ OMXS. Sambandet undersöks genom en multivariat regressionsanalys. Datamaterialet bestÄr av 6469 bolagsÄrsindivider i svenska börsbolag mellan Ären 2009-2013. Jensen och Mecklings (1976) agentteori tillÀmpas för att redogöra för varför ersÀttningar till styrelseledamöter existerar.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka i vilken utstrÀckning alkoholkonsumtion hos studenter predicerades av kön, personlighet (bestÄende av impulsivitet, social hÀmning och negativ affektivitet) samt motiv till alkoholkonsumtion (bestÄende av stÀmningshöjande, coping, konformitet och sociala motiv). Tidigare forskning indikerar att dessa prediktorer, med undantag av social hÀmning, negativ affektivitet och konformitetsmotiv, samvarierar med alkoholkonsumtion. 123 kvinnliga och 43 manliga lÀrarstudenter vid VÀxjö universitet ingick i vÄr studie. Fyra beprövade enkÀter sammanstÀlldes till en enkÀt som anvÀndes för insamling av all data. En multipel regressionsanalys visade att mÀn rapporterar en högre alkoholkonsumtion Àn kvinnor och att impulsivitet, stÀmningshöjande- samt copingmotiv predicerar alkoholkonsumtion.

Syftet med denna studie var att undersöka om arbetsgivare diskriminerar kvinnor och invandrare eller personer med utlÀndsk bakgrund. Studien genomfördes med hjÀlp av ett frÄgeformulÀr som skapades för denna studie. Till frÄgeformulÀret hörde brevet frÄn en tÀnkt arbetssökande. Det fanns fyra alternativa namn: ett svenskt och ett utlÀndskt mansnamn samt ett svenskt och ett utlÀndskt kvinnonamn. InnehÄllet i brevet var för övrigt identiskt.

Akut hamstringskada Àr en vanlig skada inom fotboll. Skadan utgör 12% av alla skador som uppkommer inom fotboll. Lag pÄ elitnivÄ drabbas per Är av i snitt 3,4 skador, med en rehabiliteringstid pÄ i snitt 21,5 dagar. Syftet med studien var att undersöka om det fanns en obalans i styrka mellan hamstringmuskulatur och m. quadriceps i det skadade jÀmfört med det icke skadade benet.

I Sverige dominerar kvinnorna sjukskrivningstalet, framförallt dÄ det gÀller nÄgon form av stressrelaterad ohÀlsa. I forskning och offentlig debatt Àr ofta arbetsrelaterad stress i fokus. Denna studie undersöker hur kvinnor som har fÄtt en stressrelaterad diagnos sjÀlva ser pÄ orsakerna till sin ohÀlsa och till att de fÄtt denna diagnos samt hur diagnosförfarandet kan gÄ till. Resultatet analyseras ur ett könsperspektiv. I denna kvalitativa studie tillfrÄgades fem lÀkare om diagnostisering och Ätta kvinnor med nÄgon form av stressrelaterad diagnos intervjuades.

Syftet med studien Àr att undersöka hur flickor och pojkar framtrÀder i förskolans pedagogiska dokumentation samt hur dessa könspositioner kan framtrÀda pÄ andra sÀtt nÀr bilderna samlÀses med posthumanistiska teorier och begrepp. Diskursiva och diffraktiva analyser har genomförts pÄ nÄgra förskolors pedagogiska dokumentationer utifrÄn frÄgestÀllningar om vilka diskurser om kön som materialiseras i bildmaterialet samt hur posthumanistiska begrepp kan bidra till en annan förstÄelse för barnens könspositionering.I linje med tidigare forskning pÄ omrÄdet visar studien att aktivitet och lÀrande ges en mer framtrÀdande roll i den pedagogiska dokumentationen Àn omsorg och lek. Posthumanistiska teoribildningar möjliggör dock lÀsningar dÀr fokus skiftar frÄn flickors och pojkars olika sÀtt att positionera sig/positioneras som exempelvis maskulint aktiva eller feminint omsorgsfulla till att handla om de intra-aktioner som uppstÄr mellan barn, material och diskurser. SÄdana lÀsningar öppnar för tillblivelser dÀr individer omfattar bÄde manliga och kvinnliga positioner, dÀr kön följaktligen blir ointressant som kategoriseringsprincip..

Jag har studerat grunden till Föreningen Svenska KonstnÀrinnors bildande för att undersöka ifall antagandet att föreningen instiftades som en reaktion mot den manliga konstnÀrsgruppen De unga och deras första utstÀllning pÄ Hallins konsthandel 1909 stÀmmer. Jag har vidare undersökt ifall det finns nÄgot samband mellan grundandet av föreningen och de kvinnliga Matisseelevernas uteslutande ur De unga. Genom en historiografisk undersökning samt Griselda Pollocks genusteori har jag med kvantitativa studier kommit fram till att Föreningen Svenska KonstnÀrinnor grundades dÄ enskilda kvinnor inte hade rÀtten att stÀlla ut sin konst. Föreningens bildande grundar sig i de kvinnliga konstnÀrernas önskan om förbÀttrade juridiska rÀttigheter. Genom den statistik jag fört fram i detta arbete kan jag ocksÄ konstatera att det inte finns nÄgot samband mellan föreningens bildande och de kvinnliga Matisseelevernas uteslutande ur De unga, detta dÄ de kvinnliga Matisseelevernas deltagande i Föreningen Svenska KonstnÀrinnors utstÀllningar Àr allt för lÄgt för att kunna ha haft nÄgon pÄverkan. .

I den svenska förskolan Àr samlingarna en daglig aktivitet som ibland gÄr pÄ rutin och dÀrför inte alltid engagerar barnen, vilket kan leda till mÄnga tillsÀgelser till barn som inte orkar sitta och lyssna. Studiens syfte var att undersöka förskollÀrares medvetenhet om flickors och pojkars talutrymme i samlingssituationer. Intervjuer med halvstrukturerade frÄgor till Ätta förskollÀrare, fyra manliga och fyra kvinnliga har genomförts. Resultaten visar att förskollÀrare oavsett könstillhörighet Àr medvetna om pojkar och flickors talutrymme. En gemensam uppfattning var att det Àr fler flickor Àn pojkar som tar plats under samlingarna.

Uppsatsens titel lyder: Första linjens chefer ur ett nationalkulturellt perspektiv ? en komparativ studie om svenska och tyska första linjens chefer inom tillverkningsindustrin. Studiens syfte Àr att undersöka skillnader och likheter mellan chefer pÄ linjenivÄ pÄ ett svenskt och ett tyskt företag inom tillverkningsindustrin, dÀr vi dels fokuserar pÄ deras upplevelser som första linjens chef och dels i vilken utstrÀckning nationalkulturen pÄverkar och styr den första chefsrollen. Vi har valt att göra en komparativ fallstudie pÄ linjechefsnivÄn dels pÄ Saab i TrollhÀttan och dels pÄ Polytron i Bergisch-Gladbach. Det primÀra tillvÀgagÄngssÀttet har utgjorts av en deduktiv ansats dÀr semistrukturerade kvalitativa intervjuer med första linjens chefer anvÀnts.

Denna studie har undersökt om det Àr innehÄllet pÄ lektionerna i Àmnet idrott och hÀlsa som gör att flickor har sÀmre betyg i Àmnet idrott och hÀlsa Àn pojkar. Vi har gjort en studie pÄ tvÄ gymnasieskolor i norrbotten dÀr vi genom enkÀter tagit reda pÄ vad eleverna tycker om innehÄllet pÄ idrottslektionerna. I enkÀten har vi Àven frÄgat om elevernas tankar kring betyg. Vi har kommit fram till att flickors och pojkars favoritidrott Àr bollsport, men förutom det har de olika favoritaktiviteter pÄ idrottslektionerna. Flickorna vill ha mer estetiska idrotter för att kunna förbÀttra sitt betyg, medan de estetiska idrotterna var de som pojkarna ville ha minst av pÄ idrottslektionerna.

Med denna uppsats har vi velat ta reda pÄ hur singlar över 30 Är upplever sitt singelskap samt hur de förhÄller sig till att inleda partnerskap och att skaffa barn. Singel Àr ett begrepp som inrymmer mÄnga olika aspekter och perspektiv. Genom individuella intervjuer har vi tagit del av 4 kvinnliga singlar och 4 manliga singlars egna upplevelser, alla Àr över 30 Är och bosatta i mellan Sverige. Vi har analyserat det empiriska materialet vi fÄtt fram med hjÀlp av vÄr teoretiska utgÄngspunkt som berör modernitetens samhÀlle dÀr individen skapar sin sjÀlvidentitet och livsstil utifrÄn sin kontext. Singlarna har givit oss en bild av deras liv och deras instÀllning till den norm om parrelationer och att skaffa barn som finns i vÄrt samhÀlle.

JÀmstÀlldhet Àr en stor frÄga i dagens samhÀlle. Det har varit mÄnga diskussioner om att pojkar tar mer plats i skolan Àn flickorna. Syftet med denna studie var att undersöka hur nÄgra utvalda pedagoger aktivt bemötte pojkar och flickor utifrÄn ett jÀmstÀlldhetsperspektiv. MÄlsÀttningen var att synliggöra om det var nÄgon skillnad pÄ hur pedagoger beter sig gentemot pojkar och flickor. För att ta reda pÄ detta observerades lÀrarledda klassrumssituationer med fem olika pedagoger samt med kompletterande intervjuer, dÀr pedagogerna fick svara pÄ frÄgor som byggde pÄ tidigare forskning och litteratur kring jÀmstÀlldhet, genus och könsbeteende i skolan.