Syfte: Studien syftar till att undersöka om kvinnliga sportreportrar arbetar på samma villkor och blir bemötta på samma sätt som de manliga kollegorna i yrket. Sporten har historiskt sätt varit en av de mest mansdominerade institutionerna i samhället. När kvinnor började ta sig in i den manliga sfären var det därför på mannens villkor. Inom sportjournalistiken var situationen densamma, yrket ansågs från start vara en sysselsättning för mannen där journalistiken var skriven av män, om män, för en manlig publik. Därför har kvinnor, då som nu, således svårt att tränga in och ta plats i sportjournalistikens värld på samma villkor som mannen.

Syftet med denna studie var att få en bild av ett antal elevers uppfattningar om samundervisning och särundervisning i idrott och hälsa.Vår huvudfrågeställning var:                        * Hur uppfattar nio gymnasieelever samundervisning respektive särundervisning i ämnet idrott och hälsa? Till denna huvudfrågeställning har vi tre underfrågor:                        * Vilka uppfattningar har de kvinnliga eleverna om sam- och särundervisning?                        * Vilka uppfattningar har de manliga eleverna om sam- och särundervisning?                        * Vilka skillnader och likheter finns mellan de kvinnliga och de manliga elevernas uppfattningar om sam- och särundervisning? Datainsamlingen skedde genom intervjuer med riktade öppna frågor.Resultatet vi nådde var att de elever vi intervjuat i hög grad föredrog samundervisning som huvudsaklig undervisningsform även om de ser fördelar med att ha inslag av särundervisning i ämnet. Den största nackdelen med särundervisning anser de vara förlusten av gemenskap och samarbete mellan könen..

Syftet med studien och denna uppsats är att undersöka och förklara vilka attityder och erfarenheter ledare i våra organisationer möter i sin yrkesroll. Tanken är även att undersöka, förklara och tydliggöra om det kan uppfattas någon skillnad mellan manliga och kvinnliga chefer i organisationen. För att lyckas med detta har arbetet byggt upp utifrån följande frågeställningar:-          Upplever respondenterna att de blir bemötta och behandlade på olika sätt av manliga kontra kvinnliga kollegor och anställda?-          Har män och kvinnor samma möjligheter till befordringar, utbildningar, karriär- och utvecklings möjligheter?-          Vad betyder chefsrollen för individen, skiljer det sig åt beroende på kön?-          Är det lika svårt för män och kvinnor att finna balans i livet med en ledarskapsroll på arbetet? Denna studie, precis som annan forskning kommer fram till att det inte skiljer så mycket mellan manliga och kvinnliga ledare på de flesta punkter. Det är ett fåtal områden som utskiljer sig, för mig var det främst när det kommer till att finna balansen mellan arbetsliv och familjeliv.

Detta arbete handlar om hur jag har tagit fram koncept och färdiga modeller på fyra karaktärer, två manliga och två kvinnliga. Under arbetets gång har jag försökt ta reda på om jag kan förmedla livsåskådningarna god och ond genom subtilare formelement. Jag valde att använda mig av både ett västerländskt och österländskt perspektiv i min karaktärsdesign. Det västerländska perspektivet på de goda och det österländska på de onda karaktärerna.Jag har studerat bland annat hur vi uppfattar varandra, kroppsspråk, stereotyper och färger. Jag har dessutom jämfört västerländskt tecknade filmer, Walt Disney, med japanskt tecknad animeserier.

I denna uppsats har vi valt att undersöka huruvida det finns skillnader eller likheter mellan manliga och kvinnliga korrespondenters sätt att  rapportera från kriget i Afghanistan. Undersökningen baseras på en kvalitativ undersökning av tre manliga samt tre kvinnliga korrespondenters verk.Syftet med uppsatsen var att undersöka om kön påverkar korrespondenternas roll i krig samt deras ämnesval och sätt att rapportera. Vi ville även undersöka huruvida kön påverkade artikelns vinkel och om det fanns skillnader i hur korrespondenterna valde att beskriva kriget utifrån sitt kön. Undersökningen är en typ av stickprov mer än en generalisering.Den kvalitativa analysen av visade att rapportering skiljer sig både från skribent till skribent men även mellan könen. För att kunna analysera korrespondenternas artiklar har vi undersökt dem med hjälp av teorier av bland annat Britt Hultén som skrev i sin bok att kvinnor skriver mer känslosamt och konkret medan män skriver mer abstrakt och analytiskt.

Uppsatsen undersöker synen på kön, jämställdhet och jämställdhetsarbete på ett brandförsvar och en förskola i mellanstor svensk kommun. Det empiriska materialet består av kvalitativa intervjuer med sju informanter från ovanstående arbetsplatser. De övergripande frågeställningarna är vilka föreställningar det finns om kvinnor och män på arbetsplatserna, hur jämställdhet upplevs och definieras samt hur informanterna ser på jämställdhetsarbete på deras arbetsplatser. De övergripande slutsatserna som vi kommit fram till är att jämställdhet ses som ett icke-problem på arbetsplatserna, mannen är den rådande normen på båda arbetsplatserna samt att informanterna är öppna och positiva till jämställdhet.Att jämställdhet ses som ett icke-problem visas genom att de flesta av informanterna redan anser att deras arbetsplatser är jämställda. Några uttrycker även att det inte är möjligt att arbeta med jämställdhet på just deras arbetsplats då den är enkönad eller att endast ett kön är representerat.

I denna uppsats har vi valt att analysera hur olika karaktärer framställs utifrån ett genusperspektiv. Böckerna vi har valt att analysera är tre av Tove Janssons berättelser om Mumintrollet och hans vänner som utgavs för första gången 1948, 1954 och 1970, trots detta säljs de fortfarande i stor utsträckning och utlånas frekvent på bibliotek. Genom kvalitativ textanalys har vi undersökt återkommande beteendemönster och personbeskrivningar för att få reda på hur kvinnliga respektive manliga karaktärer beskrivs med hjälp av både inre egenskaper och yttre attribut. Resultatet visar att omsorg om andra, utseendefixering och känslomässigt engagemang är något som tillskrivs de kvinnliga karaktärerna medan de manliga karaktärerna ägnar sig åt sig själva, är eller vill vara modiga. När karaktärera bryter mot normen i en aspekt understryks deras normativa beteende i en annan..

Könsroller i samhället påverkar män och kvinnors val av arbetsområde inom vården. Enligt statistik från Socialstyrelsen väljer manliga sjuksköterskor främst att specialistutbilda sig inom akutsjukvård samt psykiatri, medan vissa områden har brist på män. De patienter som önskar bli omhändertagen av en manlig sjuksköterska kan i dagsläget inte få detta uppfyllt överallt. Syftet med denna studie var att beskriva manliga sjuksköterskors motiv att söka sig till och att arbeta inom sluten psykiatri samt akutmottagning. Metoden för studien var kvalitativ deskriptiv, genom semistrukturerade intervjuer vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

En historisk tillbakablick på läroplaner visade att ämnet idrott och hälsa har förändrats över tid. I dagens idrott och hälsa ämne är det den ?manliga normen? som styr undervisningen. Detta kan påverka vad elever lär sig och blir bedömda på. Syftet med denna studie var att utveckla kunskap och förståelse om vad flickor respektive pojkar anser att de lär sig och blir bedömda på i skolämnet idrott och hälsa.

BAKGRUND. I samarbete mellan vård regionerna och stadsdelsförvaltningarna i Göteborg, har flera Hälsotek bildats för att göra hälsoinformation tillgänglig och för att underlätta för allmänheten att ta ansvar för sin egen hälsa. Sedan tidigare utvärdering av Hälsoteket i Angered 2008, som beskrev bilden av Hälsoteket bland vårdpersonal och besökare, som en kvinnoverksamhet, så har Hälsoteket arbetat med aktiviteter särskilt riktade till män. Flera av aktiviteterna som var riktade till män har sedan lagts ned. I utvärderingen från 2008, uttryckte Hälsotekets manliga besökare att de inte kände sig bekväma på Hälsoteket, och att de kände sig utanför.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka vilken betydelse förpackningen har vid mäns val av skönhetsprodukter. Vi vill samtidigt ta reda på om den feminina laddning som skönhetsprodukter har gör att utformningen av förpackningen blir extra viktig. Vi har använt oss av ett hypotetiskt deduktivt angreppssätt och har genomfört en kvalitativ studie bestående av fokusgruppsdiskussioner och informantintervjuer. Vi har även använt oss av sekundära källor i form av böcker, vetenskapliga artiklar samt elektroniska källor. Efter diskussioner med konsumenter och informanter kan vi konstatera att varumärket i slutändan är det avgörande då män väljer skönhetsprodukter.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka huruvida ett koffeinintag (3 mg/kg kroppsvikt), intaget 30?90 minuter f?re prestationstest, p?verkar prestationsf?rm?gan hos manliga elithockeyjuniorer i ?ldrarna 16?19 ?r. Metod: Studien genomf?rdes som en dubbelblind, randomiserad och motbalanserad kors?verstudie med totalt 22 manliga elitjuniorer mellan ?ldrarna 16?19 ?r. Deltagarna exponerades f?r b?de koffein och placebo vid olika tillf?llen, och prestationen m?ttes via st?ende l?ngdhopp. Upplevda biverkningar unders?ktes ocks? med hj?lp av enk?ter. Resultat: Resultatet visade ingen statistiskt signifikant skillnad i hoppl?ngd mellan koffein (254,75 cm) och placebo (254,75 cm).

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) ?r en fortskridande och d?dlig sjukdom, som inneb?r att kroppens muskler succesivt f?rtvinar. Detta leder till stora funktionsneds?ttningar hos individen, vilket kan inneb?ra f?rlust av f?rm?gan att g?, tala och till slut andas. Det ?r inte ovanligt att personens psykiska och sociala v?lm?ende drabbas, d?r personen kan k?nna stor sorg och or?ttvisa.

Bakgrund: Arbetsmiljo?verket menar att en av tio svenskar a?r utsatta fo?r mobbning pa? sin arbetsplats. Forskning visar a?ven att det a?r vanligast i ha?lso- och sjukva?rden, framfo?rallt bland sjuksko?terskorna. Syfte: Att sammansta?lla kunskap om sjuksko?terskors erfarenheter av kra?nkande sa?rbehandling mellan kollegor pa? arbetsplatsen.

Följande undersökning har som syfte att redogöra för den genuslogik som framkommer i Dagens Nyheters valbevakning 2010. Detta har gjorts genom att titta på vilken könsmärkningsamt vilka föreställningar om politik som framkommit i bevakningen utifrån modellen om dendikotoma genuslogiken. Studien har genomförts med hjälp av kvantitativ innehållsanalys därsamtliga artiklar från valrörelsen har undersökts utifrån förbestämda variabler. Eftergenomförd studie kan det konstateras att den manliga genuslogiken prioriteras i DagensNyheters bevakning av valrörelsen. Detta eftersom såväl könsmärkning som föreställningar ärmanligt präglade.