Skillnader och likheter mellan kvinnliga och manliga krigskorrespondenter
I denna uppsats har vi valt att undersöka huruvida det finns skillnader eller likheter mellan manliga och kvinnliga korrespondenters sätt att rapportera från kriget i Afghanistan. Undersökningen baseras på en kvalitativ undersökning av tre manliga samt tre kvinnliga korrespondenters verk.Syftet med uppsatsen var att undersöka om kön påverkar korrespondenternas roll i krig samt deras ämnesval och sätt att rapportera. Vi ville även undersöka huruvida kön påverkade artikelns vinkel och om det fanns skillnader i hur korrespondenterna valde att beskriva kriget utifrån sitt kön. Undersökningen är en typ av stickprov mer än en generalisering.Den kvalitativa analysen av visade att rapportering skiljer sig både från skribent till skribent men även mellan könen. För att kunna analysera korrespondenternas artiklar har vi undersökt dem med hjälp av teorier av bland annat Britt Hultén som skrev i sin bok att kvinnor skriver mer känslosamt och konkret medan män skriver mer abstrakt och analytiskt. För att undersöka vilken roll kön har i utrikesjournalistik har vi undersökt Anne Roosvalls forskning om olika maktroller beroende på kön. För att undersöka korrespondenternas språkliga verktyg har vi utgått från Torsten Thuréns teorier om hur olika författare använder sig utav olika typer a språkliga verktyg till sitt förfogande.Slutlig undersökning ledde oss till att se att det finns vissa skillnader i rapportering mellan manliga och kvinnliga korrespondenter och att båda gynnas och missgynnas av dessa skillnader. Kvinnor har möjligheten att utnyttja det faktum att de är kvinnor på platser som Afghanistan för att ta sig till ställen där män inte har tillträde vilket är en unik situation, men väl på plats behandlas de fortfarande som kvinnor efter Afghanistans normer snarare än korrespondenter.