Stockholm Konstsim Herr har tills nyligen varit det enda manliga konstsimlag i Sverige. Och Àr ett av fÄ i vÀrlden. I April 2011 vann de sitt andra guld i rad i tÀvlingen Men?s Cup, den enda tÀvlingen för manliga konstsimlag.Jag har i den hÀr uppsatsen velat undersöka hur och i vilken mÄn deltagarna i laget upplever konstsimmet som meningsskapande och hur de konstruerar, gestaltar och skapar en manlig identitet i och genom konstsimmet.Jag har gÄtt till vÀga sÄ att jag har gjort nÄgra intervjuer och deltagande observationer, och i kombination med utvald teori byggt min analys pÄ det.Centrala begrepp Àr maskulinitet, meningsskapande, identitet, hegemoni och tabu. .

Bakgrund: Patienter med pankreascancer har ofta stor symptomb?rda b?de relaterat till sjukdomen och den onkologiska behandlingen. Det medf?r m?nga g?nger behov av n?rst?endes st?d f?r att f? vardagen att fungera. I den personcentrerade v?rden ing?r den n?rst?ende som en del av partnerskapet.

Abstract FörhÄllningssÀttet till genus Àr centralt i pedagogers arbete med barn, dÄ det enligt lÀroplanen Àr förskolans uppdrag att arbeta för jÀmlikhet samt att motverka traditionella könsmönster (LÀrarens handbok, 1998). Idag anvÀnds barnböcker som en del av förskolans pedagogiska verksamhet, bÄde gÀllande underhÄllning och ur ett mer centralt och lÀrorikt syfte. Syftet med detta examensarbete Àr att studera genus i barnböckerna. Vi har undersökt hur könsroller framstÀlls i böckerna. Följer de normen för vad samhÀllet föreskriver eller framstÀlls karaktÀrerna som normbrytare? Vi kommer Àven att studera om det finns förÀndringar i karaktÀrernas gestaltning beroende pÄ vilket Ärtal boken Àr skriven.

Syftet med studien var att tolka och förstÄ karktÀristiska drag i ledarskapet hos kvinnliga företagare inom serviceyrken i Tyskland samt tolka och förstÄ likheter och skillnader i ledarskapet hos kvinnliga företagare inom serciveyrken mellan Tyskland och Thailand och Àven diskutera villkoren för kvinnliga företagares ledarskap i Sverige. Detta utifrÄn temana drivkrafter, ledarrollen och attityder frÄn samhÀllet. Semistrukturerade samtalsintervjuer genomfördes med tyska och thailÀndska kvinnor, utifrÄn en hermeneutisk inspirerad forskningsansats och med tre av Hofstedes kuturella dimensioner samt auktoritÀrt och demokratiskt ledarskap som teoretiskt perspektiv. Drivkrafterna för samtliga kvinnor var individualistiskt dÀr det handlade om att vara oberoende frÄn andra mÀnniskor. Livsstilarna för kvinnorna i Tyskland och Thailand skiljer sig Ät.

Idag anva?nds 1:1 datorer, d.v.s. en dator fo?r varje elev, i svenska skolor. Detta a?mne a?r intressant att underso?ka i va?rt va?xande globala digitalsamha?lle da?r kommuner och skolor stra?var efter att erbjuda en ho?g tillga?nglighet och kompetens till eleverna.

Syftet med denna uppsats Àr att granska tvÄ podcaster, en med enbart mÀn och en med enbart kvinnor. Genom en kritisk textanalys pÄ C/O Hannah och Amanda, samt Alex och Sigges podcast, ser vi hur femininitet och maskulinitet manifesteras i respektive podcast. Parallellt med vÄra observationer i sprÄket jÀmför vi med tidigare populÀrkulturell forskning pÄ medier, samt forskning kring femininitet och maskulinitet. VÄrt hopp med detta Àr att kunna se huruvida podcasten, som Àr hyllat som ett fritt medium, Àr en plattform för nytÀnkande eller bakÄtstrÀvande ideal. I vÄr analys visar vi bland annat hur programledarna anvÀnder sitt kön som ett upptrÀdande.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien Àr att se om och i sÄ fall hur straffet har en latent genusskapande funktion genom att se till hur personal och intagna upplever frÀmst behandlingsprogrammen, men Àven ?vardagslivet?, pÄ en anstalt. Vi har anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar:? Efter vems önskemÄl/behov Àr behandlingsprogrammen utformade?? Hur upplevs möjligheten att förÀndra/pÄverka behandlingsprogrammen?? Hur upplevs graden av frivilligt deltagande i behandlingsprogrammen? ? Hur upplevs skillnader/likheter mellan manliga och kvinnliga anstalter i form av behandlingsmöjligheter? Metod och material: Studien bygger pÄ en kvalitativ metod, dÀr intervjuer ligger till grund för resultatet. Dessa intervjuer har kompletterats med material rörande de aktuella behandlingsprogrammen för att se om det finns en koherens mellan teorier/policy och upplevelser/praxis.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka sprÄkliga drag som kan tillskrivas manliga respektive kvinnliga rollfigurer i August Strindbergs drama Fröken Julie. Vidare Àr syftet att undersöka om det finns nÄgra skillnader vad gÀller talutrymme och kÀnslosamhet mellan kvinnor och mÀn i dramadialogen. Metoden bestÄr av en kvalitativ samtalsanalys med inriktning pÄ stilanalys, samt en kvantitativ undersökning av talutrymme och kÀnslosamhet. Resultatet visar en stor mÀngd generaliserande drag som kan identifieras som könsbundna samt att mannens talutrymme Àr större Àn kvinnornas. Undersökningen visar ocksÄ att graden av kÀnslosamhet i dramat inte enbart Àr könsbundet.

Idag anva?nds 1:1 datorer, d.v.s. en dator fo?r varje elev, i svenska skolor. Detta a?mne a?r intressant att underso?ka i va?rt va?xande globala digitalsamha?lle da?r kommuner och skolor stra?var efter att erbjuda en ho?g tillga?nglighet och kompetens till eleverna.

Idag riktar mÄnga butiker in sig pÄ sina kvinnliga kunder. De Àr vÀl omtalat hur kvinnor handlar och att de ser shopping som ett nöje. Butikerna sÀtter upp erbjudande för att locka kvinnor att handla mer och göra dem tillfredsstÀllda; dÄ kommer de tillbaka igen. Det lÀggs inte ner lika mycket tid och engagemang pÄ de manliga kunderna, dÄ det finns olika teorier som sÀger att mÀn inte tycker om att shoppa. Samtidigt som samhÀllet har förÀndrats har ocksÄ mÀnnen och kvinnorna förÀndras.

In all equestrian sports except for individual voltige, men and women compete on equal terms, which otherwise is very rare in sports. This study examines from a gender perspective how female and male riders are reffered to by expert commentators in competitions. The aim is to see if there are differences in how the riders are depicted and mentioned based on gender. The material consists of comments about eight rides, four performed by female riders and four by male riders, from two large international world cup competitions in dressage, broadcasted on SVT in 2012 and 2013. The material has been transcribed and then analyzed using content analytic method with a quantitative and a qualitative part.

Denna C-uppsats Àr en meta-analys som granskar 20 vetenskapliga artiklar om partnerrelaterat vÄld, grymheter i krig och könsmaktsordningar i militÀra familjer. Alla studier Àr publicerade mellan 1978 och 2011 och behandlar vÄld i parrelationer, grymheter som begÄtts av bÄde manliga och kvinnliga soldater och kausala samband mellan krig, militarism och det civila samhÀllet. Mitt mÄl Àr att testa teorin som sÀger att krig beror pÄ patriarkala köns-strukturer som konstruerar stereotypa maskuliniteter och femininiteter, vilka i sin tur definierar mÀn som starka, aggressiva och kÀnslolösa, medan kvinnor antas vara svaga, sÄrbara, och vÄrdande. Genom att undersöka och jÀmföra variabler i bÄde positivistisk och konstruktivistisk forskning, söker jag likheter och skillnader som kan ge en vidare förstÄelse för hur detta fenomen Àr sammansatt..

Arbetsterapeuten har en ansvarsfull roll som behandlare i mötet med patienten, dÀr denne kontinuerligt mÄste beakta sitt bemötande för att behÄlla ett professionellt förhÄllningssÀtt. Begreppet professionellt förhÄllningssÀtt kan upplevas svÄrt att sÀtta ord pÄ, vilket gör det viktigt att lyfta fram samt utforska. Syftet med denna kvalitativa studie Àr att studera yrkesverksamma arbetsterapeuters upplevelser av professionellt förhÄllningssÀtt. Data samlades in genom sex individuella intervjuer med yrkesverksamma arbetsterapeuter inom psykiatri samt hjÀlpmedelsomrÄdet. Materialet transkriberades, analyserades, kondenserades och sammanfattades med hjÀlp av GiorgiŽs fenomenologiska analysmetod.

Detta examensarbete Àr en fallstudie i hur kvinnliga klienter som söker vÄrd för substansmissbruk upplever mötet med vÄrden och socialtjÀnsten. Den utgÄr frÄn djupintervjuer med fyra kvinnor som har haft missbruk och beroendeproblem. Vad som sÀrskiljer dessa kvinnor Àr att de faller utanför ramarna av den traditionella bilden av den kvinnliga missbrukaren. Det finns ingen social utsatthet i form av vÄld, bostadslöshet, arbetslöshet eller prostitution som annars brukar vara nÀrvarande. Samtliga av mina informanter Àr vÀlanpassade och högst kompetenta samhÀllsmedborgare med arbete, akademisk utbildning, egna företag och bostad.

Den hÀr undersökningen handlar om hur den kvinnliga reklammodellen i modemagasinet Vogue representeras. Uppsatsen baseras pÄ tre olika delar som ska integreras och kopplas samman. I den första delen har jag analyserat tre reklambilder frÄn modemagasinet Vogue, dÀr jag beskriver, analyserar och tolkar hur kvinnor frÄn olika kulturer upplever kvinnokonstruktionen i reklam har anvÀnt semiotik som analytisk redskap. Detta utför jag genom att ta bort de uttryck och symboler som objektifierar modellerna. I den andra delen av undersökningen, har jag försökt att rekonstruera Vogues reklambilder.