BAKGRUND OCH SYFTE:Under vĂ„ra Ă„r som musikstudenter pĂ„ lĂ€rarutbildningen, sĂ„ mĂ€rkte vi bland vĂ„ra klasskamrater sĂ„vĂ€l som vĂ„ra kurslĂ€rare och lĂ€rare ute pĂ„ praktikperioder, att kvinnorna ofta visade ett större intresse för omrĂ„den som rytmik och kör ? medan mĂ€nnen var mer engagerade inomensemblespel och instrumentundervisning. Även tidigare forskning pekade pĂ„ samma sak. Detta lĂ„g till grund för vĂ„r studie, dĂ€r vi ville ta reda pĂ„ hur musiklĂ€rare i omrĂ„det utformar sin undervisning. Vidare ville vi dĂ„ undersöka om det var nĂ„gon skillnad mellan de kvinnliga och manliga lĂ€rarna ? och i sĂ„ fall vad detta berodde pĂ„.METOD:Metoden vi anvĂ€nde oss av var en kvalitativ undersökning i form av utskickade frĂ„gor via epost till tre kvinnliga respektive tre manliga musiklĂ€rare.

I föreliggande uppsats kommer ledarens upplevelse av kommunikationen till sina medarbetare att belysas. Studien bygger pÄ fenomenologisk ansats och det Àr den egna upplevelsen av lÀrandet som ligger till grund i undersökningen. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur en kvinnlig respektive manlig ledare upplever kommunikationen med en homogen arbetsgrupp av motsatt kön, samt att studera vad ledarna lÀrt sig i kommunikationen med sina medarbetare. De frÄgestÀllningar som kommer att ligga för grund i studien Àr hur de kvinnliga respektive manliga ledarna upplever att de kommunicerar med sina medarbetare dÄ det Àr en manlig eller kvinnlig arbetsmiljö. LikasÄ vad kvinnliga ledare i en manlig arbetsmiljö respektive manliga ledare i en kvinnlig arbetsmiljö har lÀrt sig i kommunikationen med sina medarbetare.

I dag lider ca 25-35 % av skolungdomar av psykisk ohĂ€lsa. Tidigare forskning har visat att denna ohĂ€lsa beror pĂ„ att ungdomar sover alltför lite, vilket i sin tur associerats till en ökad anvĂ€ndning av sociala media. Orsakssambanden Ă€r emellertid oklara och varierar mellan studier. Av den anledningen genomfördes en enkĂ€tstudie pĂ„ gymnasielever, för att ytterligare belysa hur sambanden ser hos svenska ungdomar.I undersökningen anvĂ€ndes tvĂ„ frĂ„geformulĂ€r bestĂ„ende av en reducerad version av KASAM, ett sömnformulĂ€r, samt frĂ„gor angĂ„ende sociala media.I studien deltog 51 elever (M: 18.0 Ă„r, SD 0.35), varav 22 kvinnliga och 28 manliga elever i ÅK 3. Resultatet visade att cirka hĂ€lften av eleverna (49 %) ansĂ„g sig sova signifikant kortare tid Ă€n vad de önskade (p<0.0001).

Bakgrund: Patienter som upplever sexuell oha?lsa ka?nner ofta ett behov av information och vill prata om sina problem med va?rdpersonal. Sjuksko?terskor a?r ansvariga att hantera sexuellt relaterade fra?gor och problem, men trots att det fo?rva?ntas av dem att initiera dessa samtal, visar forskning att det sa?llan sker. Syfte: Att sammansta?lla och belysa forskning som beskriver hur samtal om sexualitet med patienter fra?mjas bland sjuksko?terskor.

Studien behandlade tvÄngsomhÀndertagande av barn enligt 2 § Lagen med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU). Syftet var att studera lag och rÀttstillÀmpning med utgÄngspunkt i ett könsperspektiv för att undersöka vad som kom till uttryck om manliga respektive kvinnliga vÄrdnadshavare. Tidigare forskning i Àmnet var begrÀnsad. Den litteratur som anvÀndes handlade om olika aspekter av tvÄngsvÄrd av barn samt forskning om synen pÄ förÀldraskap inom socialt arbete. Empirin som anvÀndes bestod av lagstiftning pÄ omrÄdet och av 40 lÀnsrÀttsdomar frÄn Är 2002 som behandlade beredande av vÄrd enligt 2 § LVU.

Syftet med denna studie var att beskriva hur manliga samtal och vÀnskapsrelationer ser ut med fokus pÄ innehÄll och funktion. En kvalitativ intervjuundersökning med fyra mÀn genomfördes utifrÄn en reflexiv intervjuteknik. Materialet analyserades dÀrefter med hjÀlp av tematisk analysmetod. Den nuvarande forskningen inom det undersökta omrÄdet Àr begrÀnsad. Forskning som finns utgörs till stor del av jÀmförande studier mellan de manliga och kvinnliga samtalen och vÀnskapsrelationerna.

Arbetet behandlar hur det svenska samhÀllet ska förÀndras för att fler kvinnor ska vÀlja att starta företag. Slutsatserna som dras i arbetet Àr fem stycken och följer: det behövs ett förÀndrat bidragssystem för det företagsstöd som finns; en attitydförÀndring till kvinnor och företagare behövs i samhÀllet; en nyanserad forskning pÄ entreprenörskapsomrÄdet behöver utvecklas; pullfaktorer, till exempel möjlighet till sjÀlvförverkling eller högre inkomst, borde spela en större roll vid startandet av ett företag; och uttrycket kvinnligt entreprenörskap borde försvinna. Det finns fÀrre kvinnliga entreprenörer Àn manliga entreprenörer. Detta beror framförallt pÄ olika förutsÀttningar i livet. Det bör inte spela nÄgon roll om det Àr en man eller en kvinna som vill starta företag, förutsÀttningarna borde vara lika. Det Àr fördelaktigt för samhÀllet om fler kvinnor vÀljer att driva företag eftersom fler affÀrsidéer, fler arbetsmöjligheter och ett mer dynamiskt nÀringsliv bildas. I studien tas teorier om genus och entreprenörskap upp som en grund till litteraturgenomgÄngen och det empiriska materialet.

I den hÀr studien har vi undersökt hur damlandslaget har gestaltats i Aftonbladet och Expressen vid de sex senaste mÀsterskapen. Vi har undersökt i vilken utstrÀckning mÀsterskapen har bevakats och hur de gestaltats. StÀmmer tidigare teorier om att den mediala framstÀllningen av kvinnliga idrottare Àr mindre saklig Àn i gestaltningen av manliga idrottare?För att söka svar pÄ detta har vi anvÀnt en kvantitativ undersökning av 206 artiklar frÄn vÀrldsmÀsterskapen mellan Ären 1991 och 2011, publicerade av Aftonbladet och Expressen. DÀrefter har vi genomfört en kvalitativ innehÄllsanalys av 13 artiklar utifrÄn tidigare forskning om medial framstÀllning av kvinnliga idrottare samt feministisk teori om normativ dualism.Studien visar att vÀrldsmÀsterskapen för damer har fÄtt alltmer utrymme i bÄde Aftonbladet och Expressen, Àven om ökningen varit ojÀmn över tid.

Denna uppsats har för avsikt att undersöka huruvida det androgyna modet sker pÄ lika premisser för mÀn respektive kvinnor. Genom en semiotisk analys av det androgyna modet i tre science fictionfilmer förs en diskussion om det androgyna modets premisser kopplat till könsstereotypa uppfattningar om det manliga respektive kvinnliga modet. DÄ det androgyna uppstÄr i grÀnslandet mellan vad som Àr manligt och vad som Àr kvinnligt, och dÄ samtliga klÀdedrÀkter uppvisar en tydlig dragning Ät ett visst köns silhuetter sÄ Àgnas en stor del av uppsatsen Ät att analysera karaktÀrernas blickar och positioner för att se vart det androgyna uppstÄr, och dÀrmed ocksÄ kunna besvara om det sker pÄ lika premisser. Science fictiongenren som Àr en genre som erbjuder sin upphovsmakare fria tyglar att skapa den vÀrld hen vill, och som erbjuder en möjlighet att applicera reella maktstrukturer pÄ en imaginÀr vÀrld ifrÄgasÀtts hÀr för sitt sÀtt att trots detta tendera att falla in i stereotypa förestÀllningar om hur kön representeras och presenteras i klÀdedrÀkt och positioner.  Uppsatsen faststÀller att det androgyna inte sker pÄ lika premisser för mÀn respektive kvinnor, utan visar att kvinnor i större utstrÀckning iklÀds manliga klÀdedrÀkter, medan mÀnnen snarare iklÀds kvinnliga egenskaper, det vill sÀga ges feminiserande drag. Detta leder i förlÀngningen till att det androgyna modet tenderar att osynliggöra det kvinnliga modeidealet, och tillika cementera stereotypa förestÀllningar om vilken klÀdedrÀkt mÀnnen tillÄts bÀra eller ej..

SammanfattningSyftet var att studera hur idrottslÀrarstudenter Äterskapar genus i idrottsundervisningen. För att uppfylla syftet har följande frÄgestÀllningar anvÀnts: Vilka exempel pÄ upprÀtthÄllande av genuskontrakten förekommer under idrottslektionerna? PÄ vilka sÀtt bryter studenterna mot de i klassen rÄdande genuskontrakten? Hur förÀndras genuskontrakten mellan de olika idrottsmomenten?MetodUnder en tre veckors period utfördes Ätta löpande observationer med fokus pÄ kritiska hÀndelser. De kritiska hÀndelserna vi fokuserade pÄ var dÄ könsroller upprÀtthölls och dÄ rÄdande könsmönster bröts. För att fÄ en djupare förstÄelse för studenternas handlande och deras tankar kring sin egen bild av genusÄterskapande i klassen utförde vi efter sista observationstillfÀllet sex intervjuer av kvalitativ karaktÀr.

Syftet med litteraturstudien var att ur ett genusperspektiv undersöka manliga sjuksköterskors upplevelser av sin yrkesroll. Arbetet skulle belysa den manliga sjuksköteskans interaktion med sÄvÀl patienter som kollegor. Metoden var litteraturstudie. En artikelsökning i databaser samt manuell sökning genomfördes. Sökningen var avsedd att omfatta sÄvÀl nationella som internationella artiklar frÄn 2000 och framÄt.

I föreliggande uppsats kommer ledarens upplevelse av kommunikationen till sina medarbetare att belysas. Studien bygger pÄ fenomenologisk ansats och det Àr den egna upplevelsen av lÀrandet som ligger till grund i undersökningen. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur en kvinnlig respektive manlig ledare upplever kommunikationen med en homogen arbetsgrupp av motsatt kön, samt att studera vad ledarna lÀrt sig i kommunikationen med sina medarbetare. De frÄgestÀllningar som kommer att ligga för grund i studien Àr hur de kvinnliga respektive manliga ledarna upplever att de kommunicerar med sina medarbetare dÄ det Àr en manlig eller kvinnlig arbetsmiljö. LikasÄ vad kvinnliga ledare i en manlig arbetsmiljö respektive manliga ledare i en kvinnlig arbetsmiljö har lÀrt sig i kommunikationen med sina medarbetare.

I denna uppsats har vi valt att undersöka huruvida det finns skillnader eller likheter mellan manliga och kvinnliga korrespondenters sÀtt att  rapportera frÄn kriget i Afghanistan. Undersökningen baseras pÄ en kvalitativ undersökning av tre manliga samt tre kvinnliga korrespondenters verk.Syftet med uppsatsen var att undersöka om kön pÄverkar korrespondenternas roll i krig samt deras Àmnesval och sÀtt att rapportera. Vi ville Àven undersöka huruvida kön pÄverkade artikelns vinkel och om det fanns skillnader i hur korrespondenterna valde att beskriva kriget utifrÄn sitt kön. Undersökningen Àr en typ av stickprov mer Àn en generalisering.Den kvalitativa analysen av visade att rapportering skiljer sig bÄde frÄn skribent till skribent men Àven mellan könen. För att kunna analysera korrespondenternas artiklar har vi undersökt dem med hjÀlp av teorier av bland annat Britt Hultén som skrev i sin bok att kvinnor skriver mer kÀnslosamt och konkret medan mÀn skriver mer abstrakt och analytiskt.

Forskning har visat att mÀnniskor i allmÀnhet har positiva attityder till polisen. Syftet med denna studie var att undersöka ungdomars attityder till den svenska polisen. Det undersöktes om polisens olika grad av vÄldsamt agerande pÄverkade deltagarnas uppfattningar och om attityderna skilde sig gentemot kvinnliga respektive manliga ordningspoliser. En egenkonstruerad enkÀt innehÄllande fyra olika berÀttelser delades ut i tre gymnasieskolor. Deltagarna var 88 unga kvinnor och 42 unga mÀn som studerade pÄ förelÀsningsbaserade program.

I dag lider ca 25-35 % av skolungdomar av psykisk ohĂ€lsa. Tidigare forskning har visat att denna ohĂ€lsa beror pĂ„ att ungdomar sover alltför lite, vilket i sin tur associerats till en ökad anvĂ€ndning av sociala media. Orsakssambanden Ă€r emellertid oklara och varierar mellan studier. Av den anledningen genomfördes en enkĂ€tstudie pĂ„ gymnasielever, för att ytterligare belysa hur sambanden ser hos svenska ungdomar.I undersökningen anvĂ€ndes tvĂ„ frĂ„geformulĂ€r bestĂ„ende av en reducerad version av KASAM, ett sömnformulĂ€r, samt frĂ„gor angĂ„ende sociala media.I studien deltog 51 elever (M: 18.0 Ă„r, SD 0.35), varav 22 kvinnliga och 28 manliga elever i ÅK 3. Resultatet visade att cirka hĂ€lften av eleverna (49 %) ansĂ„g sig sova signifikant kortare tid Ă€n vad de önskade (p<0.0001).