Bakgrund Kommunikation ?r ett centralt begrepp inom v?rden. Spr?kbarri?rer uppst?r mellan v?rdtagare och v?rdgivare n?r de inte talar samma spr?k, vilket i sin tur kan p?verka v?rdkvaliteten, patients?kerheten och patientdelaktigheten. Syfte Syftet med litteraturstudien ?r att sammanst?lla och belysa forskningsbaserad kunskap om hur spr?kbarri?rer p?verkar patienters och sjuksk?terskors upplevelser av v?rdm?tet.

Bakgrund: Hj?rt- och k?rlsjukdomar ?r en av den moderna tidens vanligaste sjukdomar som kostar m?nga m?nniskors liv. Vid misst?nkt akut hj?rtinfarkt ?r tiden till behandling kritisk d? d?dligheten ?kar med 7,5 % f?r varje 30 minuters f?rdr?jning tills ocklusionen ?r ?tg?rdad. D?rf?r ?r det av vikt att tidigt ta EKG (elektrokardiogram) d? det ofta via EKG-bilden g?r att se hur akut hj?rtinfarkten ?r vilket i sin tur kommer styra den fortsatta handl?ggningen av patienten.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrare och elever vÀrderar Àmnet hem- och konsumentkunskap (HK) jÀmfört med idrott och hÀlsa (IDH) i grundskolan. Undersök-ningen görs ur ett genusperspektiv och resultatet kommer Àven att jÀmföras med politikers vÀrdering av Àmnet. De frÄgestÀllningar jag utgÄtt ifrÄn Àr följande:? Hur vÀrderarlÀrare och elever HK i förhÄllande till IDH?? Finns det nÄgra skillnader mellan kvinnliga och manliga lÀrares syn pÄ HK och IDH, och vilka Àr dessa i sÄdana fall?? Finns det nÄgra skillnader mellan flickors och pojkars syn pÄ HK och IDH, och vilka Àr dessa i sÄdana fall?För att fÄ fram elevers och lÀrares vÀrderingar kring skolÀmnena har en kvantitativ under-sökningsmetod anvÀnts. Resultatet visar att HK varken har hög eller lÄg status bland lÀrare och elever dÄ Àmnet i genomsnitt placerar sig i mitten bland alla Àmnen.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda pĂ„ om lĂ€rare bemöter sina elever olika beroende pĂ„ könstillhörighet. För att studera detta anvĂ€nde vi oss av kvalitativa metoder; observationer och intervjuer. Vi observerade och intervjuade tvĂ„ kvinnliga lĂ€rare pĂ„ mellanstadiet. I studien kom vi fram till att det i vissa aspekter finns en skillnad gĂ€llande bemötande. Även i den teoretiska utgĂ„ngspunkten nĂ€mns dessa skillnader.

Fokus för denna uppsats Àr att undersöka hur chefer anser att de pÄverkas i sin kommunikation och kommunikativa val. Det finns mÀngder av organisationsteorier dÀr struktur och kultur studeras samt hur mÀnniskorna inom organisationen Àr och pÄverkas, men sÀllan för att inte sÀga aldrig diskuteras kommunikationens styrning. Denna uppsats kan förhoppningsvis vara ett bidrag till dessa teorier genom att den berör ett Àmne som Àr av stor vikt. Chefer har stÀndigt förvÀntningar pÄ sig och detta gÀller Àven sprÄket. Socialt skapade regler och normer kontrollerar sprÄkbruk och samtalsansatser.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka reklamvÀrldens konstruktion av lycka samt att undersöka om det finns eventuella skillnader i den manliga respektive kvinnliga "lyckokonstruktionen".

Regissörer delar konstnÀrskap med ledarskap och har en central plats i teaterns verksamhet. Studien syftade till att undersöka hur regissörers ledarskap bedöms av dem sjÀlva och deras nÀrmaste medarbetare i produktionsprocessen. Som mÀtinstrument anvÀndes Försvarshögskolans ULL-enkÀter för sjÀlvskattning och bedömning och svaren jÀmfördes med hjÀlp av oberoende t-test. Resultatet visade att regissörer, speciellt de manliga, har en tendens att överskatta sina ledarskapskompetenser. Det fanns signifikanta skillnader mellan regissörers sjÀlvskattning och deras bedömares för variabler som handlade om beslutsfattande, efterstrÀva överenskommelser, struktur, delaktighet och kreativitet.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om manliga och kvinnliga filmrecensenter skriver om film pÄ olika vis. Vi har undersökt totalt 120 filmrecensioner mellan 2 mars och 4 november 2011 i Svenska Dagbladet, Nöjesguiden och Cinema. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av bÄde kvantitativ och kvalitativ metod.Den kvantitativa metoden i vÄr undersökning visar att mÀnnen i vÄrt material skriver lÀngre texter Àn kvinnorna. Kvinnorna recenserar oftare genrerna familj och romantik, medan mÀnnen har ett övertag inom action och komedi. MÀnnen anvÀnder sig av fler referenser Àn kvinnorna.Den kvalitativa metoden i vÄr undersökning visar att mÀnnen i vÄrt material sÀllan förklarar sina referenser medan kvinnorna Àr mer beskrivande och förklarar referenserna i sina filmrecensioner.

Stress uppstÄr nÀr det sker en obalans mellan vad som krÀvs av individen och de resurser som hon har tillgÄng till. Arbetsrelaterad stress Àr nÄgot som allt oftare förekommer bland lÀrare idag. Denna stress kan bland annat vara orsakad av ökat ansvar samt tillgÀnglighet för eleverna. Socialt stöd frÄn omgivningen Àr en viktig faktor för att reducera stress. Denna studie syftar till att undersöka betydelsen av socialt stöd och skolrelaterad kontext (stökig och ostökig) för kvinnliga och manliga lÀrares upplevda stress.

I dag lider ca 25-35 % av skolungdomar av psykisk ohĂ€lsa. Tidigare forskning har visat att denna ohĂ€lsa beror pĂ„ att ungdomar sover alltför lite, vilket i sin tur associerats till en ökad anvĂ€ndning av sociala media. Orsakssambanden Ă€r emellertid oklara och varierar mellan studier. Av den anledningen genomfördes en enkĂ€tstudie pĂ„ gymnasielever, för att ytterligare belysa hur sambanden ser hos svenska ungdomar.I undersökningen anvĂ€ndes tvĂ„ frĂ„geformulĂ€r bestĂ„ende av en reducerad version av KASAM, ett sömnformulĂ€r, samt frĂ„gor angĂ„ende sociala media.I studien deltog 51 elever (M: 18.0 Ă„r, SD 0.35), varav 22 kvinnliga och 28 manliga elever i ÅK 3. Resultatet visade att cirka hĂ€lften av eleverna (49 %) ansĂ„g sig sova signifikant kortare tid Ă€n vad de önskade (p<0.0001).

Könsstereotyper har minskat de senaste Ären, men existerar fortfarande inom arbetslivet och i synnerhet i relation till ledarrollen. Texter i media Àr en viktig kÀlla till bevarandet av stereotyper av mÀn och kvinnor. Med hjÀlp av diskursanalys kan stereotypiska budskap och mönster synliggöras och bidra till förstÄelse för hur könsstereotyper förmedlas mellan mÀnniskor. Studien undersökte hur intervjuartiklar i affÀrstidningar förmedlar bilden av mÀn och kvinnor som ledare. Resultaten visade att könsstereotypisering av ledare förekommer i intervjutexterna, bl.a.

Syftet med uppsatsen Àr att studera hur synen pÄ det manliga och kvinnliga talsprÄket utvecklats frÄn 1900-talet fram till början av 2000-talet och om denna utveckling Àven syns i elevers ageranden i skolan. De frÄgestÀllningar uppsatsen bygger pÄ Àr: Hur beskriver och förklarar forskare frÄn 2000-talet mÀns och kvinnors muntliga sprÄkbruk? Hur beskriver och förklarar forskare frÄn 2000-talet pojkars och flickors muntliga ageranden i skolan? Kan de allmÀnna teorierna kring mÀns och kvinnors muntliga sprÄkbruk relateras till de muntliga ageranden som pojkar och flickor uppvisar i skolan? För att besvara frÄgestÀllningarna och leva upp till syftet har en litteraturundersökning genomförts. Forskningen som bearbetas i studien Àr frÄn 2000-talet och representerar sÄvÀl samband mellan sprÄk och kön, som samband mellan sprÄk, kön och skola. Resultatet visar en generell attitydsförÀndring kring det kvinnliga och manliga talsprÄket, dÀr de kvinnliga dragen idag vÀrdesÀtts mer Àn tidigare.

Syftet med vÄr studie Àr att beskriva och analysera förestÀllningar och förvÀntningar som det finns kring mÀn i förskolan och hur det kan upplevas att arbeta som man i förskolan. Hur de mÀn som jobbar pÄ en förskola behandlas och upplever sin vardag inom arbetslivet har vi tittat nÀrmare pÄ. Som metod för att utföra detta har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer av tre manliga och en kvinnlig pedagog. Resultatet av vÄr studie visar att manliga och kvinnliga pedagoger blir olika bemötta av bÄde sina kollegor och barnen i det sociala samspelet. Men Àven tilldelningen av arbetsuppgifter kunde skilja sig Ät beroende pÄ pedagogens kön.

Forskning har visat att det förekommer skillnader i bemötandet av kvinnor och mÀn, men att det ofta sker omedvetet. Syftet med denna studie var att undersöka kommunala inspektörers genusmedvetenhet och könsdifferentiering i bemötandet av sina kunder. Genom intervjuer med fem inspektörer fann vi att deras allmÀnna kunskap och medvetenhet om genus var begrÀnsad. Vi anvÀnde Àven observationer för att undersöka skillnader i inspektörernas bemötande av sina kunder beroende pÄ kön. Resultatet visade att manliga kunder fick större uppmÀrksamhet, fler öppna frÄgor och mer beröm frÄn inspektörerna Àn kvinnliga kunder.

Bakgrund: Idag drabbas cirka 300 000 barn i v?rlden av cancer varje ?r. Barncancer kr?ver l?nga behandlingar vilket leder till att barnet spenderar mycket tid i h?lso- och sjukv?rden. F?r?ldrars delaktighet i barnets v?rd ?r central och ?r n?dv?ndig f?r barnets v?lm?ende, d?rmed kr?vs deras n?rvaro n?r barnet behandlas p? sjukhus. Att vara f?r?lder till ett barn med cancersjukdom leder till stora f?r?ndringar och utmaningar.