Syftet med denna studie Àr att undersöka skillnader i hur manliga och kvinnliga författare presenteras i lÀromedlet Den levande litteraturen, för att se om det lever upp till lÀroplanens mÄl om att skolan skall förmedla jÀmstÀlldhet. Janssons lÀrobok frÄn 1995 Àr ett vanligt förekommande lÀromedel och passar dÀrför bra för en kvalitativ analys av hur isÀrhÄllandet av mÀn och kvinnor verkstÀlls och vilka normer som tillÀmpas vid bedömningen av författarskapen. Textanalysen Àr inspirerad av Williams studie frÄn 1997 och har Àven Hirdmans teori om genussystemets tvÄ principer som utgÄngspunkt. Resultaten visar att lÀroboken bidrar till att bekrÀfta och förstÀrka dikotomin och hierarkin, det vill sÀga att isÀrhÄlla kvinnor och mÀn och framhÄlla mannen som norm, med vilken kvinnan jÀmförs. Slutsatsen blir att det finns stora skillnader mellan lÀroboken Den levande litteraturen och lÀroplanens mÄl om att förmedla jÀmstÀlldhet och lÄta undervisningen spegla bÄde manliga och kvinnliga perspektiv..

Syftet med denna uppsats Àr att ur ett genusperspektiv belysa hur kvinnor framstÀllts i 00-talets musikjournalistik. Tanken Àr att, genom en fallstudie, uppmÀrksamma genus som en pÄgÄende konstruktion och visa hur denna konstruktion Äterkommande reproduceras i medier idag.Genom en analys av utvalda omslagsbilder och reportage i musikmagasinetGroovehar det framkommit att skillnader finns i framstÀllningen av de olika könen. Journalistens sprÄkstil och fokus i texten varierar beroende pÄ den intervjuades kön dÄ kvinnor beskrivs utförligt, bÄde till det yttre och hur hon Àr som person, medan det fokuseras pÄ musiken snarare Àn personligheten nÀr det gÀller manliga artister. Vidare uttrycker journalisten ofta förvÀntningar pÄ den kvinnliga artisten, för att sedan visa att hon egentligen Àr det motsatta. Detta Àr ett inslag som sÀllan förekommer i reportage om manliga artister, dÀr istÀllet frÄgor om politik och ekonomi fÄr utrymme.

I denna uppsats genomförs bÄde en kvantitativ samt en kvalitativ undersökning av sportbilagorna i tre av de största svenska dagstidningarna: Aftonbladet, Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten, med syfte att utröna hur stort utrymme kvinnliga respektive manliga idrottare tilldelas pÄ sportsidorna, samt hur idrottskvinnorna och mÀnnen framstÀlls i texten.Den kvantitativa studiens ansats var att mÀta den marginalisering kvinnliga idrottare utsÀtts för i de undersökta medierna. Den kvalitativa textanalysen genomfördes för att urskilja och uppmÀrksamma tendenser till en könsstereotyp framstÀllning av idrottarna genom sprÄkliga formuleringar. Det vill sÀga fall dÀr den journalistiska texten, medvetet eller ej, förstÀrker redan befintliga förestÀllningar och fördomar om hur kvinnor och mÀn ska vara.Resultaten av den kvantitativa undersökningen visar att utrymmet tillÀgnat kvinnliga idrottarefortfarande Är 2010 Àr oproportionerligt litet i jÀmförelse med manliga idrottares, och bara har ökat marginellt sedan en liknande undersökning publicerades i boken Sporten i spalterna av Ulf Wallin för snart 13 Är sedan. Som vÄr undersökning visar uppmÀrksammas kvinnliga idrottare fortfarande i ett fÀrre antal artiklar, i till storleken mindre artiklar och illustrerade med fÀrre antal bilder Àn de artiklar som handlar om idrottsmÀn.Den kvalitativa analysen visar pÄ att ett sprÄkbruk som befÀster en könshierarki inom idrottsvÀrlden fortfarande anvÀnds. Exempel tagna ur de undersökta artiklarna redovisar fall av sprÄkliga formuleringar som framstÀller kvinnliga idrottare pÄ ett könsstereotypt vis..

Gym hÀrstammar frÄn en manlig kultur och har kommit att bli en arena som prÀglas av manliga normer. En del gym har i modern tid börjat erbjuda kvinnor att trÀna pÄ separata tjejdelar. Dessa delar Àr ofta ett lÄst rum dÀr endast kvinnor har tilltrÀde. Syftet med denna studie var att fÄ en förstÄelse för varför manliga och kvinnliga motionÀrer tror att en separat del för kvinnor pÄ gymanlÀggningar finns utifrÄn en social konstruktivistisk teori samt Simone de Beauvoirs perspektiv pÄ genus. En social konstruktion Àr nÄgot som skapas genom mÀnniskors samspel med varandra och samhÀllet vi lever i.

Syftet med studien Àr att undersöka konstruktioner av maskulinitet i förstÄelsen av och instÀllningen till jÀmstÀlldhetsfrÄgor. Den process dÀr jÀmstÀlldhetsbegreppet görs förstÄeligt och relevant för anstÀllda pÄ en teknisk högskola fokuseras sÀtts i relation till konstruktioner av maskulinitet. Argument för jÀmstÀlldhetsarbete problematiseras. Studien bygger pÄ sex intervjuer med fyra manliga och tvÄ kvinnliga anstÀllda pÄ en teknisk högskola. Maskulinitetskonstruktioner i intervjupersonernas utsagor undersöks och slutligen diskuteras pÄ vilket sÀtt förstÄelsen av jÀmstÀlldhet kan pÄverka förutsÀttningarna för att skapa en mer jÀmstÀlld arbetsplats.I studien förekommer en förestÀllning av manliga grupper som likriktade, mindre framgÄngsrika och trÄkiga att arbeta i.

Bakgrund: S?mre v?rdkvalitet, bristande omv?rdnadsinsatser och on?diga sjukhusinl?ggningar ?r konsekvenser av brister i samverkan f?r ?ldre personer med komplexa v?rd- och omsorgsbehov. F?r samh?llet inneb?r brister i samverkan felaktig f?rdelning av v?rdresurser och h?ga ekonomiska kostnader. H?lso- och sjukv?rd st?r inf?r stora utmaningar i att tillgodose v?rdbehovet hos den ?ldrande befolkningen d?r multisjuklighet ?kar och h?lso- och sjukv?rdsresurser minskar.

Brottslighet och kriminaljournalistik har lÀnge varit en stor del av medieinnehÄllet. Men vad Àr det som avgör hur stor uppmÀrksamhet ett specifikt brott fÄr? Det hÀr Àr en kvantitativ studie av 100 nummer av Aftonbladet 2009 dÀr vi ger svar pÄ hur tidningen framstÀller manliga och kvinnliga gÀrningsmÀn.Studien har sin utgÄngspunkt i ?the chivalry hypothesis? som gÄr ut pÄ att kvinnor fÄr mildare behandling bÄde av rÀttsvÀsendet och av medierna. Den har tidigare testats inom medier av bland andra Weimann/Fishman och Grabe. I den hÀr studien testas om hypotesen Àr giltig Àven nÀr det gÀller en svensk tidning.Resultaten visar att Aftonbladet gör vissa skillnader, inte bara pÄ grund av vilket kön gÀrningsmannen har utan ocksÄ beroende pÄ vilket brott denne begÄr.

Hur har framstÀllningen av Bondbruden och James Bond förÀndrats sedan 1965? PÄ vilket sÀtt pÄverkar eventuell förÀndrad syn pÄ maskulinitet det feminina, samspelet dem emellan, och hur kommer detta till uttryck i Bondfilmen? Syftet med denna uppsats Àr att med hjÀlp av det populÀrkulturella fenomenet James Bond undersöka framstÀllningen av det feminina och maskulina, hur detta kan tÀnkas ha förÀndrats de senaste femtio Ären. Med hjÀlp av kvalitativ metod med inslag av semiotik har jag studerat en Bondfilm frÄn mitten av 60-talet och en frÄn mitten av 00-talet. Jag har kontextualiserat med hjÀlp av postfeminismen samt filmdiskursens ansett ?klassiska? manliga och kvinnliga karaktÀrsdrag och egenskaper.

Syftet och frÄgestÀllningar: Att undersöka sambandet mellan styrketester och prestationsparametrar i from av hopp och sprint för kvinnliga respektive manliga basketspelare pÄ ungdomslandslagsnivÄ. Hur ser sambandet ut mellan hopphöjd samt sprint och knÀböjsstyrka?Hur ser sambandet ut mellan hopphöjd samt sprint och frivÀndning?Vilken pÄverkan har kön, Älder, 1RM frivÀndning 1RM knÀböj, respektive och tillsammans, pÄ resultaten för hopphöjd och sprint.Vilken pÄverkan har kön, Älder, 1RM frivÀndning (% av kroppsvikt (kv)), 1RM knÀböj (% av kv), respektive och tillsammans, pÄ resultaten för hopphöjd och sprint. Metod: Studiedesign var tvÀrsnittsstudie dÀr data som analyserats kommer frÄn Ärligen av Svenska basketbollförbundet utförda fysiska tester av manliga och kvinnliga ungdomslandslagsspelare pÄ U16, U18 och U20-nivÄ sedan 2001. För analys av data genomfördes korrelationsberÀkningar samt regressionsanalyser mellan 1RM knÀböj, 1RM frivÀndning och counter movement jump med armsving (CMJ(a)) samt sprint 10, 20 och 30 meter.

Tidigare forskning har visat att kvinnor uppsöker professionell hjÀlp oftare Àn mÀn, detta sÀgs bero pÄ att kvinnor har lÀttare att erkÀnna sig sjÀlva som svaga. Syftet var att undersöka om det fanns nÄgon skillnad i hur mÀn och kvinnor bedömde en kollegas arbetsrelaterade stress samt om kollegans kön pÄverkade bedömningen. Ett urval pÄ 108 yrkesarbetande mÀn och kvinnor frÄn tvÄ sektorer valdes ut, deltagarna lÀste tre vinjetter om en stressad man eller kvinna vars hÀlsa gradvis försÀmras pÄ grund av ökad arbetsbelastning. En flervÀgs mixed ANOVA gjordes med bedömningen av mÄlpersonens arbetsbörda, ohÀlsa och hjÀlpbehov som beroendevariabler. Resultaten visade att mÀn uppfattade en kvinnlig kollegas ohÀlsa och hjÀlpbehov som större Àn en manlig kollegas.

KönsrollsAbstrakt Den teoretiska förankringen i undersökningen utgick frÄn anknytningsteorin. Denna teori utgÄr frÄn att individen redan som barn utvecklar nÄgon form av bindning (trygg eller otrygg) till sina förÀldrar. Syftet med studien var att undersöka samband mellan vuxna mÀns anknytningsstilar och könsrollskonflikter - vilka definieras hÀr som mÀns rÀdsla för att inte kunna uppnÄ samhÀllets normer och vÀrderingar vad gÀller maskulinitet. Dessutom avsÄgs att undersöka hur det eventuella sambandet förhÄller sig till typ av yrke. Deltagarna var indelade i tvÄ grupper, en grupp mÀn inom typiskt kvinnliga yrken (sjuksköterskestuderande, lÀrarstuderande och arkitektstuderande) och en grupp mÀn inom typiskt manliga yrken (brandmÀn och studerande inom tekniska Àmnen).

Syftet med studien a?r att underso?ka psykosocial oha?lsa med utmattning i fokus utifra?n arbetsrelaterade faktorer, konflikt mellan arbete och familj och ko?n hos la?kare pa? ett universitetssjukhus i Sverige. Studien grundar sig pa? tva?rsnittsdata fra?n projektet Health and Organisation among University hospital Physicians in Europe (HOUPE), da?r arbetsrelaterad oha?lsa bland la?kare pa? ett universitetssjukhus studerats. Underso?kningen genomfo?rdes genom enka?t da?r 2589 la?kare deltog.

Det övergripande syftet med studien Àr att ur ett genus- och socialkonstruktionistiskt perspektiv Äterspegla vilka uppfattningar som rÄder om vad kvinnliga respektive manliga fritidspedagoger gör och förvÀntas göra i fritidshemsverksamheten. Intentionen Àr att kartlÀgga fritidspedagogers arbetsuppgifter vilket innebÀr att deltagande observationer Àr att föredra. DÄ vÄr avsikt Àven Àr att undersöka fritidspedagogers uppfattningar och förestÀllningar kring genus och normer, anvÀnds semistrukturerade intervjuer. Tre kvinnliga och tre manliga fritidspedagoger observeras och intervjuas i studien. Resultatet av studien ger oss en uppfattning kring fritidspedagogers fördelning av arbetsuppgifter.

Bakgrund: D?dsfall sker idag fr?mst p? v?rdinr?ttningar vilket har resulterat i att m?nniskor idag lever ett liv d?r d?d inte ?r en del av deras vardag. Klinisk praktik ing?r i sjuksk?terskestudenters utbildning, d?r de kan uppleva d?dsfall. Upplevelser som dessa kan p?verka en individs h?lsa, vilken kan ses ur ett biologiskt samt ett humanistiskt perspektiv. Sjuksk?terskeutbildningen i Sverige ska ge studenterna f?rberedelse inf?r klinisk praktik.

JÀmstÀlldheten i Sverige anses framstÄende men ÀndÄ har vi en av de mest könssegregerade arbetsmarknaderna i Europa. Sjuksköterskeprofessionen Àr kvinnodominerad. Att kvinnliga sjuksköterskor Àr i majoritet innebÀr dock inte att det Àr flest kvinnor i de högsta ledande befattningarna. Uppfattningar om genus pÄverkar sÀttet att se pÄ yrket och integrerar med jÀmstÀlldhetsperspektivet. Syftet med studien var att belysa faktorer som pÄverkar jÀmstÀlldhet inom sjuksköterskans profession.