Film är ett av de medier som påverkar vår identitetskonstruktion och vår uppfattning om normer och verkligheten. En av de mest populära filmgenrerna är komedifilm. Det är därför intressant att studera konstruktionen av karaktärer i komedifilm för att se vilka normer som är rådande idag.Studiens syfte är att ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv undersöka olika karaktärer i modern komedifilm för att ta reda på hur genus är konstruerat, vilken humoristisk funktion olika karaktärer tilldelas samt vilka eventuella skillnader det finns i komedifilm med i huvudsak manliga skådespelare respektive kvinnliga skådespelare.Resultaten av analysen visade att komedifilm med i huvudsak manliga skådespelare bekräftar traditionella könsnormer samt sociala normer medan en komedifilm med i huvudsak kvinnliga skådespelare visar nya tendenser gällande maskulina och feminina karaktärer. Maskulina egenskaper visades dock vara de mest eftersträvansvärda. Studien fann även att den humoristiska funktionen hos karaktärerna ligger i stereotypisering, överdrifter samt brott mot sociala normer..

Mot bakgrund av ett ökat medvetande och ett större fokus på jämställdhetsfrågor i Piteå kommun de senaste åren, syftar denna kandidatuppsats till att se huruvida socialsekreterare som arbetar med handläggning av ekonomiskt bistånd konstruerar och formulerar könsstereotypa och könsnormativa förställningar om, och framställningar av, klienter. Undersökningen genomförs genom att, med utgångspunkt i socialkonstruktivismen, studera heltidsanställda socialsekreterares avslutade klientjournaler. Journalerna analyseras med hjälp av kvalitativ textanalys, med inslag av textanalys med fokus på kön och kvantitativ textanalys. Genom riktade frågor samt ett öppet studerande av datamaterialet framkommer att det råder vissa skillnader mellan manliga och kvinnliga klienters journaler. Det skrivs totalt sett mer i kvinnliga klienters journaler, särskilt kring områdena Familj/Boende och Hälsa, medan det skrivs något mer kring Arbete/Sysselsättning och Ekonomi i de manliga klienternas journaler.

Mitt projekt har handlat om att ta steget till att bli mer sja?lvsta?ndig vid instuderingen av nya stycken. Att va?ga go?ra saker utan la?rarens hja?lp och lita pa? sin egen intuition och kunskap. Jag valde att arbeta med stycket Sonat no.

Denna undersökning ställer frågan hur manskropp i kombination med nakenhet, muskler, poser och blickar konstruerar maskulinitet och könsroller i bilder. Syftet med uppsatsen är att utifrån mansforskningens teorier och semiotisk metod granska bilder som förskjuter och omförhandlar maskulinitetens etablerade normer. Undersökningen tittar närmare på betydelsebärande markörer för att synliggöra hur den manliga kroppen har blivit viktig i bilden av mannen. Det didaktiska och bildpedagogiska syftet är att skapa ett medvetet och kritiskt tänkande kring bildens betydelse i konstruktionen av könsroller. Maskulinitet definieras i det kommersiella bildflödet och det är viktigt att förstå bilders sociala och kulturella innebörder.I den konstnärliga gestaltningen undersöks förskjutningen av maskulinitet i bild, och betydelsen av manskroppen när den förses med markörer betecknade som feminina och kvinnliga.

ABSTRACT This study is an exam work at the Department of Ecology at the Swedish Agricultural University, Ultuna, Uppsala. The field work was performed in the counties of Uppsala and Västmanland. Grassland areas, exposed to annual mowing, are known to host a variety of rare and red-listed vascular species. The area of these grassland are, however, decreasing in the landscape due to modern farming. The fact that roadside verges maintain regular mowing has proven to be a successful concept for many rare vascular plant species in this habitat. Vascular plants along roadside verges at the State road network were inventoried due to a government mandate during 1995 and 1996. As a result ?Species rich roadsides? were pointed out.

The singing-voice ? Differences and similarities between male and female singing-voices in a pedagogical perspectiveThe primary purpose of the present study is to create a basis for a deeper understanding of the male singing-voice. Within the above purpose the present study also aims at comparing differences and similarities between the male and the female singing-voice, and examining possible pedagogical differences in teaching male and female singing students.The study is partly a literature study where existing studies in the field of the singing-voice are examined, in which the male singing-voice is described in relation to the female one. The study also comprises an interview study where four professional singing-teachers, two male and two female, are being interviewed according to an interview guide (see appendix A) focusing on pedagogical aspects of the male and the female singing-voice.The results of the study show that the anatomical functions of the singing-voice are the same whether you are male or female. This also holds true for the basic singing-technique which is the same for both sexes.

Syftet med denna studie är att undersöka förhållandet mellan klassrumsmiljö och lärares undervisningsstil, med hänsyn till aspekter som genus och elevers inflytande. Att undersöka om lärarnas sätt att lära ut på påverkas av eller påverkar miljön de jobbar i. Ser det olika ut i klassrum där män respektive kvinnor arbetar och i så fall varför? Har de olika stilar att lära ut på? Som metod valde jag att göra både intervjuer och observationer. Jag gjorde halvstrukturerade intervjuer för att få rikare svar.

Syftet med denna uppsats är att medvetandegöra stereotypiska framställningar av manliga karaktärer med invandrarbakgrund, skrivna av författare som vuxit upp som första eller andra generationens invandrare. Som utgångspunkt har jag använt mig av läroplanens mål som pekar på att litteratur ska erbjuda varierade och positiva bilder av andra kulturer, samt hjälpa eleven att skapa en trygg identitet. I min studie har jag gjort en kvalitativ textanalys av tre böcker samt även avskilt fenomenet ?invandrarlitteratur? som en diskurs där jag har upptäckt att diskursen i sig generar fördomar genom att efterhängsna termer och klassificeringar tenderar att leva kvar. De slutsatser jag har kommit fram till är att stereotyper till stor del lever kvar i karaktärernas porträttering, både när det gäller beskrivningen av deras motiv och hur de hanterar konflikter.

Abstract Mitt syfte har varit att genom kvalitativ textanalys analysera och söka förståelse för hur genus framträder i bilderboken i både text och bild. Detta genom följande frågeställningar: Hur framställs manligt respektive kvinnligt i barnlitteraturen? Hur framställs normer och normbrott i barnlitteraturen? För att få svar på dessa frågor har jag med hjälp av Nikolajevas (1998) analysmodell över typiskt manliga och kvinnliga drag granskat fyra bilderböcker. Tidigare forskning som jag har använt mig av då jag fördjupat mig i mitt problemområde är genus i bilderboken och genus i förskolan. Vårt förhållningssätt gentemot barn påverkar flickor och pojkar till olika beteenden. Ofta tillåts pojkar att ta för sig medan flickor hänvisas att stå tillbaka. Av de böcker jag analyserat har det visat sig att män framställs mer genusstereotypt i förhållande till kvinnor, exempelvis med kläder.

Uppsatsen ämnar undersöka hur studenter inom IT-utbildningar uppfattar hur deras utbildning är, hur den påverkar deras kunskapsintag och val av yrkesposition. Vi har valt att utföra intervjuer med både systemvetare och datavetare för att se om det är någon skillnad beroende på hur teknisk deras utbildning är. Genom intervjuerna har vi analyserat studenternas mest förekommande ord och utifrån dem använder vi oss av Foucaults maktteori för att undersöka vilka maktrelationer som uppstår utifrån deras uttalanden. Maktrelationerna visar att studenterna upplever att utbildningens kursutbud samt lärarnas pedagogiska egenskaper har stort inflytande på deras kunskapsintag och skapar antingen positiva eller negativa åsikter. Även yrkesbranschen influerar studenternas känslor inför att börja arbeta.

SammanfattningSyftet med detta examensarbete är att undersöka gymnasieungdomars attityd till ochanvändande av fult språk, det vill säga svordomar och skällsord (även könsord) medfokus på deras kränkande funktion. Vi har undersökt om det finns skillnader beroendepå kön, etnicitet och vald studieinriktning (teoretiskt och praktiskt program pågymnasiet).För att undersöka attityderna har vi använt oss av en kvantitativ metod och utifrånspråksociologiska teorier om fult språk konstruerat en enkät som sedan besvarats av157 elever på tre olika kommunala gymnasieskolor i en kommun i södra Sverige.Undersökningen visar att det finns statistiskt signifikanta skillnader framförallt mellankönen. Vissa skillnader går att identifiera vad det gäller etnicitet, men dessa är inte likastarka. När det gäller studieinriktning gav undersökningen mycket små skillnader.De skillnader mellan könen som går att påvisa genom undersökningen kansammanfattas till följande: de kvinnliga respondenterna ligger närmare den språkliganormen i samhället, det vill säga att de i mindre utsträckning använder svordomar ochskällsord (även könsord) samt att de reagerar starkare på dessa ord och uttryck. Demanliga respondenterna reagerar inte i samma utsträckning negativt på användandet avfult språk och använder och blir i högre grad själva utsatta för svordomar och skällsord.Det värsta skällsordet för de kvinnliga eleverna i undersökningen är hora, ett ord somde också reagerar starkt på om de själva blir kallade för, men de ångrar sig inte isamma utsträckning när de har kallat andra personer för hora.

Fokus för denna uppsats är att undersöka hur chefer anser att de påverkas i sin kommunikation och kommunikativa val. Det finns mängder av organisationsteorier där struktur och kultur studeras samt hur människorna inom organisationen är och påverkas, men sällan för att inte säga aldrig diskuteras kommunikationens styrning. Denna uppsats kan förhoppningsvis vara ett bidrag till dessa teorier genom att den berör ett ämne som är av stor vikt. Chefer har ständigt förväntningar på sig och detta gäller även språket. Socialt skapade regler och normer kontrollerar språkbruk och samtalsansatser.

Polisyrket har alltid varit ett mansdominerat yrke men fler och fler insatser görs för att mängden kvinnor ska öka inom kåren eftersom att de fortfarande är underrepresenterade. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur kvinnliga poliser i anseende med att de är just kvinnor, upplever att de bemöts av allmänheten, manliga kollegor och organisationen. För att ta reda på detta har vi genomfört sex kvalitativa intervjuer med kvinnliga poliser i Sverige. Vi har utgått från litteratur om genus, kvinnliga poliser och andra könsrelaterade teorier. I studien har det framkommit att de kvinnliga poliserna inte upplever kombinationen av deras kvinnlighet och yrket polis som något problemskapande.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka reklamvärldens konstruktion av lycka samt att undersöka om det finns eventuella skillnader i den manliga respektive kvinnliga "lyckokonstruktionen".

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare och elever värderar ämnet hem- och konsumentkunskap (HK) jämfört med idrott och hälsa (IDH) i grundskolan. Undersök-ningen görs ur ett genusperspektiv och resultatet kommer även att jämföras med politikers värdering av ämnet. De frågeställningar jag utgått ifrån är följande:? Hur värderarlärare och elever HK i förhållande till IDH?? Finns det några skillnader mellan kvinnliga och manliga lärares syn på HK och IDH, och vilka är dessa i sådana fall?? Finns det några skillnader mellan flickors och pojkars syn på HK och IDH, och vilka är dessa i sådana fall?För att få fram elevers och lärares värderingar kring skolämnena har en kvantitativ under-sökningsmetod använts. Resultatet visar att HK varken har hög eller låg status bland lärare och elever då ämnet i genomsnitt placerar sig i mitten bland alla ämnen.