Sökresultat:
1783 Uppsatser om Manliga förskollärare - Sida 60 av 119
Genus i barnlitteratur, frÄn förr till nu
Denna forskningsstudies syfte Àr att analysera hur det kvinnliga och manliga framstÀlls i bilderböcker. Studien gÄr ut pÄ att undersöka hur genus gestaltas i bÄde Àldre och moderna bilderböcker. Detta har sedan jÀmförts för att se hur förÀndringen har varit de senaste 100 Ären. Den Àldre barnlitteraturen representeras av Elsa Beskows inflytelserika författarskap och de moderna böckerna har valts utifrÄn deras popularitet pÄ 2000-talet. I studien ingÄr sex bilderböcker som har analyserats frÄn samma utgÄngspunkter.
AnvÀndning av smartphones inom högre utbildning : En kvantitativ studie om attitydskillnader mellan studenter och lÀrare
Experter hÀvdar att smartphones blir allt vanligare i högre utbildning (högskole- och universitetsnivÄ) vilket gör undervisningen mer flexibel och tillgÀnglig för studenter. En smartphone fungerar som en handdator och du kan anvÀnda den för att lÀsa e-post, surfa pÄ Internet, logga in pÄ sociala nÀtverk som Facebook och Twitter, lÀsa nyheter, spela spel, lösa korsord, foto- grafera och spela in videor och mycket mer.Syftet med denna studie var att undersöka skillnader i attityder mellan studenter och lÀ- rare samt mÀn och kvinnor om anvÀndningen av smartphones i högre utbildning. Detta gjor- des med ett kvantitativt angreppsÀtt dÀr datainsamlingen gjordes med hjÀlp av en webbaserad enkÀtundersökning. NÀr det gÀller studenter och lÀrare, har vi utgÄtt frÄn Prensky?s (2001) teori om digitala infödingar och digitala immigranter.
Aktiv i Mitt Hem (AiMH) ? personalens syn p? en arbetsterapeutisk intervention genomf?rd i boenden f?r personer med allvarlig psykisk oh?lsa
Bakgrund: Boende med allvarlig psykisk oh?lsa p? s?rskilda boenden har brist p? meningsfulla aktiviteter i sin vardag. Gruppen har begr?nsade sociala kontakter och ofta sv?righeter att bibeh?lla en god aktivitetsbalans. Aktiv i Mitt Hem (AiMH) ?r en aktivitetsbaserad intervention som syftar till att motivera boende till ?kat aktivitetsengagemang.
Identitet i kulturella möten
Den hÀr studien av en grupp ungdomar med utlÀndsk bakgrund försöker skapa förstÄelse för, och beskriva, deras identiteter, och tankar om vardagen i Sverige. HuvudfrÄgorna Àr: Hur definierar de kultur och identitet? Vad har de för tankar om identitet? Hur klarar de av situationen i den nya kulturella miljön? Studie bygger pÄ öppna, halvstrukturerade intervjuer i samtalsform med sju unga manliga och kvinnliga invandrare, tvÄ mÀn och fem kvinnor. Deras berÀttelser vÀxlade mellan de för dem vÀlkÀnda vanorna och de nya som de möter hÀr. Denna lÀrandeprocess upplevdes svÄr att hantera och acceptera, men de har inte nÄgra andra val dÄ de vill kÀnna sig inkluderade i den nya kontexten.
TvÄng som livrÀddande insats? : En kvalitativ studie om enhetschefers erfarenheter av beslutsfattande enligt LVM
Tva?ngsva?rden av missbrukare a?r ett av samha?llets sista verktyg fo?r att va?rda missbrukare som lever ett va?ldigt destruktivt och farligt liv. Tva?ngsva?rdslagstiftningen har kritiserats fo?r att vara sva?rtolkad, och det finns sto?d fo?r att lagstiftningen tilla?mpas olika i landets socialna?mnder. Genom att intervjua socialtja?nstens enhetschefer om deras tolkning och tilla?mpning av tva?ngsva?rdslagstiftningen syftar uppsatsen till att belysa skillnader och likheter i tolkning och tilla?mpning av lagstiftningen samt att bidra med kunskap om vilka faktorer som kan fo?rsva?ra arbetet.
Functional movement screen och skadeförebyggande trÀning hos fotbollsspelare
Bakgrund: Förekomsten av skador inom fotbollen Àr stor vilket drabbar den enskilde spelaren bÄde psykiskt och fysiskt. Syfte: Att undersöka om det fanns nÄgot samband mellan lÄg poÀng (14 poÀng eller mindre) med FMS och ökad skaderisk hos manliga amatörspelare i fotboll. Material och metod: TvÄ fotbollslag i division tre och fyra deltog i studien. Ena laget fungerade som interventionsgrupp och den andra som kontrollgrupp. BÄda lagen fick utföra en FMS.
En studie om revisorns roll i familjeföretag
En vÄldtÀkt medför bÄde psykiska och fysiska besvÀrför den som drabbats. HÀlso- och sjukvÄrden har en betydande roll i hurvÄldtÀktsoffren ska omhÀndertas. Studien har genomförts som en litteraturstudiemed syftet att klargöra vÄrdteamets roll i omhÀndertagande av en patient somutsatts för en vÄldtÀkt. 12 artiklar ingÄr i studien. FrÄgestÀllningar vidanalysen av de 12 artiklarna var att belysa specifika rutiner för hur ettvÄldtÀktsoffer ska bli mottaget, vilket förhÄllningssÀtt som vÄrdteamet börupprÀtthÄlla samt sÀrskilda strategier och anpassade behandlingar som finns atttillgÄ.
Skogsbrandens pÄverkan pÄ död ved :
Fire is an important ecological factor, but its consumption of coarse woody debris, CWD, has hardly received any attention. In this study, I investigate the consumption in relation to the time of initial flame exposure and propensity for continued combustion of standing CWD of pine (Pinus sylvestris).
Two types of CWD were studied. Firstly, wood that had been dead for one to ten years. Secondly, wood that had been dead for several decades. In the burning experiments, logs of approx.
LÀssvÄrigheter i de tidiga Ärskurserna : En litteraturstudie kring lÀsinlÀrningsproblematik och framgÄngsrik undervisning i Ärskurs F-3
Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka hur la?ssva?righeter och la?sinla?rningsproblematik yttrar sig, samt hur framga?ngsrik undervisning organiseras med detta i a?tanke. Studiens resultat baseras pa? tidigare forskning och avser besvara fo?ljande forskningsfra?gor:Hur visar sig la?ssva?righeter i de fo?rsta a?rskurserna (fo?rskoleklass och grundskolans a?rskurs 1-3)?Hur kan la?rare arbeta fo?r att fo?rebygga uppkomsten av la?ssva?righeter och underla?tta fo?r elever med sa?dan problematik?Studien visar att la?ssva?righeter ga?r att uppta?cka redan hos barn i fo?rskoleklass och att det pa? sa? vis ga?r att fo?rutse hur la?sutvecklingen kommer att fortskrida. I de tidiga a?rskurserna kan sva?righeter bli synliga redan i den grundla?ggande la?stra?ningen och hindra eleven fra?n fortsatt utveckling.
Bildskapande i en förskoleklass ur ett genusperspektiv
I detta arbete undersöks skillnader mellan flickors och pojkars bildskapande i en förskoleklass. En kombination av semiotik och genusperspektiv har varit ett redskap i studien för att undersöka om det finns nÄgra innehÄllsskillnader i flickors och pojkars bilder nÀr de utgÄr frÄn en gemensam saga. Undersökningen genomfördes med videoobservation som metod. Resultatet visar att genus har betydelse i barnens visuella uttryck och att det finns skillnader i pojkars och flickors bildskapande. Till exempel visar studien att pojkar bara vÀljer manliga aktörer och flickor ofta kvinnliga i sina bilder, men nÀr flickor vill gestalta en manlig aktör görs detta alltid i förhÄllande till kvinnliga aktörer.
MÀn som har gÄtt emot strömmen ? Manliga förskollÀrares syn pÄ sitt inflytande i förskolan
Sammanfattning VÄr uppsats handlar om hur mÀn som arbetar i förskolan upplever sitt eget inflytande i verksamheten ur ett minoritetsperspektiv. I uppsatsen redovisas kvalitativa intervjuer med Ätta mÀn i Äldrarna 24?59 Är. I intervjuerna har vi utgÄtt frÄn mÀnnens egen upp-fattning och förförstÄelse vad gÀller deras inflytande och pÄverkan i förskole- verksamheten. Studien visar att mÀnnen i allmÀnhet trivs bra, bÄde pÄ sin arbetsplats och i sitt yrkesval.
Fördomar och skillnader pÄ ledarskap sett ur ett genusperspektiv
Det finns fyra kvinnliga ordinarie VD i 300 börsnoterade företag och 85 % av alla styrelseuppdrag innehas av mÀn. En anledning till att kvinnor Àr en minoritet bland diverse maktpositioner kan möjligen förklaras av att det kan finnas hinder och fördomar gentemot kvinnligt ledarskap. Det vi Àmnar undersöka i denna artikel Àr vilka fördomar mot kvinnligt ledarskap som finns. Tre kategorier av deltagare, folket, medarbetare och ledare har deltagit i denna kvantitativa undersökning. Genom enkÀtfrÄgor har vi faststÀllt vilka egenskaper som generellt appliceras pÄ kvinnligt respektive manligt ledarskap.Resultatet visar att det finns förutfattade meningar om bÄde de kvinnliga och manliga ledaregenskaperna och att deras egenskaper skiljer sig Ät.
Kvinnor mot toppen! : - Men Àr könskvotering rÀtt metod?
SammanfattningKvinnans nĂ€rvaro pĂ„ arbetsmarknaden har varit under fokus de senaste decennierna. Det har aldrig förr varit sĂ„ populĂ€rt och omdebatterat med kvinnor pĂ„ ledande positioner som det Ă€r idag. Den befintliga forskningen handlar till stor del om vad kvinnor kan bidra med ochĂ„stadkomma pĂ„ chefspositioner men ej hur fler kvinnor skall fĂ„ tilltrĂ€de till dessa positioner. Ă
sikterna och tankarna kring könskvotering skiljer sig Ät mellan olika individer. Somliga Àrpositiva, andra negativa och vissa stÀller sig mer neutrala.
?En rÀffelbössa, sÄ ljuvligt!? : ? En enkÀtundersökning om gymnasieelevers förestÀllningarom kvinnligt och manligt i fiktivt sprÄk
Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur gymnasieungdomar associerar utdrag av fiktivt och lyriskt sprÄk till manligt eller kvinnligt. Undersökningen bygger pÄ kvantitativ forskning med enkÀt som metod och Àr utförd pÄ en kommunal gymnasieskola i en liten kommun. EnkÀten innehöll 30 utdrag av fiktivt sprÄk som respondenterna fick associera till kvinnligt, könsneutralt eller manligt pÄ en femgradig skala. Undersökningen bestÄr av besvarade enkÀter frÄn 80 elever frÄn olika gymnasieprogram och olika Är pÄ gymnasiet. Resultaten visar att en betydligt mindre mÀngd av utdragen setts som kvinnliga Àn könsneutrala eller manliga, men ocksÄ att elevernas svar i mÄnga avseenden stÀmmer överens med genusstereotyper för kvinnligt och manligt och bekrÀftar mycket av tidigare forskning inom genus och genuslingvistik..
StÀndigt, alltid och aldrig ge upp : En beskrivande studie i hur sju grundskolor i Sundsvalls kommun kommunicerar om mobbning, e-mobbning och sina likabehandlingsplaner internt.
Det ha?r examensarbetet tar upp Suzukiundervisning pa? klarinett. Syfte var att fa? fo?rdjupad kunskap i varfo?r klarinett inte a?r ett officiellt Suzukiinstrument.Tidigare forskning visar pa? det gynnsamma i att inha?mta kunskap i unga a?r. Tidig start a?r en av byggstenarna i Suzukipedagogiken, men hur fungerar egentligen klarinettundervisning i unga a?r? Det finns en stor ma?ngd litteratur som bero?r Suzukiundervisning pa? olika sa?tt.