Denna undersökning utfördes vid Malmö Högskola (MAH). Syftet med undersökningen var att kartlägga hur könsfördelningen ser ut på socionomutbildningen vid MAH, ge en preliminär bild av dess manliga studenter utifrån deras attityder gentemot yrket och att söka svaret på frågan: Vad är det som karaktäriserar den manliga socionomstudenten? Som huvudfrågeställning valde vi: Varför väljer män att läsa till socionom? Och följdfrågorna till huvudfrågeställningen var: Hur påverkar det kulturella kapital man bär med sig detta val? samt Hur påverkar den hegemoniska maskuliniteten detta val? För att svara på detta genomförde vi en enkätundersökning riktad till samtliga manliga socionomstudenter på MAH. Intresset för detta ämne kom till i mötet med arbetslivet, där det samtidigt råder brist på män och en önskan om ett ökat antal män. Dessutom syns den skeva könsfördelningen även tydligt inom skolan där endast ca 15 % av studenterna är män.

Läraren spelar en central roll när det kommer till bemötande av flickor och pojkar genom att bidra till hur de formar sina uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Det ingår ilärarens uppdrag att verka för jämställdhet och motverka traditionella könsmönster. Studiens syfte är att ur ett genusperspektiv undersöka på vilka sätt högstadielärare bedriver sex-och samlevnadsundervisning. Vilka könsmönster ger läraren med ord och handling uttryck för i samspelet med eleverna i klassrummet?Empirin består av fem deltagande observationer under biologilektioner i år 8 med fyra manliga och en kvinnlig lärare samt sju intervjuer med fyra kvinnliga och tre manliga lärare.Resultaten visar att olikheter mellan könen och en ökad ömsesidig förståelse är en av utgångspunkterna för sex- och samlevnadsundervisningen.

Jag argumenterar att det finns en massmedial diskurs som skapar en bild av invandrarkillar som förknippade med kriminalitet, våld och som ett hot mot svenska normer. Denna diskurs innehar en maktaspekt eftersom det har lett till stereotypifieringar som i sin tur kan begränsa vad som är möjligt och vad som inte är möjligt för dessa killar i sina manliga identifikationsarbeten. Syftet är att få en inblick i hur invandrarkillar konstruerar sina manliga identiteter, både för att bättre förstår hur processen går till samt för att kunna klargöra om en eventuell begränsning finns. Uppsatsen har en teoretisk utgångspunkt i socialkonstruktivism samt i diskursanalys. Följande frågeställningar har använts: Vilka faktorer påverkar ungdomarnas identitetskonstruktion ? dvs.

Ljumsksmärta är en av de vanligast förekommande frånvaroorsakerna inom fotboll. Vid ljumsksmärtor finns en mängd differentialdiagnostiska alternativ. Bland dessa talar senaste tidens forskning för att skador involverande höftleden och dess strukturer är en vanlig skadeorsak och femuroacetabulärt impingement är en sådan ledrelaterad orsak. Syftet med denna studie var att undersöka betydelsen av höftledsvinklarna vid en funktionell aktivitet. 41 forskningspersoner medgav deltagande i studien (25 män och 16 kvinnor, 16 ? 37 år).

Syftet är att ta reda på vilka hjältar som finns i 15-16-åringars erfarenhetsvärldar. Vilka egenskaper förknippar flickor respektive pojkar med hjältar och vad har de för uppfattningar om det motsatta könets erfarenhetsvärldar med avseende på problemområdet? Metod: Kvalitativ och kvantitativ metod genom en enkätundersökning med öppna frågor. Med hög svarsfrekvens samlades 183 giltiga enkätsvar in från 15-16-åringar vid tre skolor. Resultat: I stort sett alla elever har en uppfattning om hjältar.

Titel: Va?lkommen till va?r verklighet - en genusanalys av Fo?rsvarsmaktens ko?nsneutrala reklamfilmer.Vilhelmsson, OttiliaSammanfattningI Sverige har Fo?rsvarsmakten varit o?ppen fo?r kvinnor sedan a?r 1989. Tidigare hade de endast fa?tt delta i icke-stridande enheter. I och med detta beslut avskaffades det sista manliga yrkesmonopolet.

Denna rapport handlar om vad som kännetecknar en bra lärare i ett elev perspektiv. Den använda metoden är både kvalitativ och kvantitativ och studien har genomförts genom 85 enkäter, 8 intervjuer varav två fördjupade med elever i olika åldrar och på olika utbildningsstadier. Dessutom har litteraturstudier genomförts. Eleverna anser att en bra lärare ska vara rättvis, strukturerad, ha god ordning, ämneskunnig och ha en mycket stor social kompetens. Resultatet visar tendenser på att elever ställer andra och högre krav påp läraren med stigande ålder.

Film är ett av de medier som påverkar vår identitetskonstruktion och vår uppfattning om normer och verkligheten. En av de mest populära filmgenrerna är komedifilm. Det är därför intressant att studera konstruktionen av karaktärer i komedifilm för att se vilka normer som är rådande idag.Studiens syfte är att ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv undersöka olika karaktärer i modern komedifilm för att ta reda på hur genus är konstruerat, vilken humoristisk funktion olika karaktärer tilldelas samt vilka eventuella skillnader det finns i komedifilm med i huvudsak manliga skådespelare respektive kvinnliga skådespelare.Resultaten av analysen visade att komedifilm med i huvudsak manliga skådespelare bekräftar traditionella könsnormer samt sociala normer medan en komedifilm med i huvudsak kvinnliga skådespelare visar nya tendenser gällande maskulina och feminina karaktärer. Maskulina egenskaper visades dock vara de mest eftersträvansvärda. Studien fann även att den humoristiska funktionen hos karaktärerna ligger i stereotypisering, överdrifter samt brott mot sociala normer..

Mot bakgrund av ett ökat medvetande och ett större fokus på jämställdhetsfrågor i Piteå kommun de senaste åren, syftar denna kandidatuppsats till att se huruvida socialsekreterare som arbetar med handläggning av ekonomiskt bistånd konstruerar och formulerar könsstereotypa och könsnormativa förställningar om, och framställningar av, klienter. Undersökningen genomförs genom att, med utgångspunkt i socialkonstruktivismen, studera heltidsanställda socialsekreterares avslutade klientjournaler. Journalerna analyseras med hjälp av kvalitativ textanalys, med inslag av textanalys med fokus på kön och kvantitativ textanalys. Genom riktade frågor samt ett öppet studerande av datamaterialet framkommer att det råder vissa skillnader mellan manliga och kvinnliga klienters journaler. Det skrivs totalt sett mer i kvinnliga klienters journaler, särskilt kring områdena Familj/Boende och Hälsa, medan det skrivs något mer kring Arbete/Sysselsättning och Ekonomi i de manliga klienternas journaler.

Denna undersökning ställer frågan hur manskropp i kombination med nakenhet, muskler, poser och blickar konstruerar maskulinitet och könsroller i bilder. Syftet med uppsatsen är att utifrån mansforskningens teorier och semiotisk metod granska bilder som förskjuter och omförhandlar maskulinitetens etablerade normer. Undersökningen tittar närmare på betydelsebärande markörer för att synliggöra hur den manliga kroppen har blivit viktig i bilden av mannen. Det didaktiska och bildpedagogiska syftet är att skapa ett medvetet och kritiskt tänkande kring bildens betydelse i konstruktionen av könsroller. Maskulinitet definieras i det kommersiella bildflödet och det är viktigt att förstå bilders sociala och kulturella innebörder.I den konstnärliga gestaltningen undersöks förskjutningen av maskulinitet i bild, och betydelsen av manskroppen när den förses med markörer betecknade som feminina och kvinnliga.

The singing-voice ? Differences and similarities between male and female singing-voices in a pedagogical perspectiveThe primary purpose of the present study is to create a basis for a deeper understanding of the male singing-voice. Within the above purpose the present study also aims at comparing differences and similarities between the male and the female singing-voice, and examining possible pedagogical differences in teaching male and female singing students.The study is partly a literature study where existing studies in the field of the singing-voice are examined, in which the male singing-voice is described in relation to the female one. The study also comprises an interview study where four professional singing-teachers, two male and two female, are being interviewed according to an interview guide (see appendix A) focusing on pedagogical aspects of the male and the female singing-voice.The results of the study show that the anatomical functions of the singing-voice are the same whether you are male or female. This also holds true for the basic singing-technique which is the same for both sexes.

Syftet med denna studie är att undersöka förhållandet mellan klassrumsmiljö och lärares undervisningsstil, med hänsyn till aspekter som genus och elevers inflytande. Att undersöka om lärarnas sätt att lära ut på påverkas av eller påverkar miljön de jobbar i. Ser det olika ut i klassrum där män respektive kvinnor arbetar och i så fall varför? Har de olika stilar att lära ut på? Som metod valde jag att göra både intervjuer och observationer. Jag gjorde halvstrukturerade intervjuer för att få rikare svar.

Syftet med denna uppsats är att medvetandegöra stereotypiska framställningar av manliga karaktärer med invandrarbakgrund, skrivna av författare som vuxit upp som första eller andra generationens invandrare. Som utgångspunkt har jag använt mig av läroplanens mål som pekar på att litteratur ska erbjuda varierade och positiva bilder av andra kulturer, samt hjälpa eleven att skapa en trygg identitet. I min studie har jag gjort en kvalitativ textanalys av tre böcker samt även avskilt fenomenet ?invandrarlitteratur? som en diskurs där jag har upptäckt att diskursen i sig generar fördomar genom att efterhängsna termer och klassificeringar tenderar att leva kvar. De slutsatser jag har kommit fram till är att stereotyper till stor del lever kvar i karaktärernas porträttering, både när det gäller beskrivningen av deras motiv och hur de hanterar konflikter.

Abstract Mitt syfte har varit att genom kvalitativ textanalys analysera och söka förståelse för hur genus framträder i bilderboken i både text och bild. Detta genom följande frågeställningar: Hur framställs manligt respektive kvinnligt i barnlitteraturen? Hur framställs normer och normbrott i barnlitteraturen? För att få svar på dessa frågor har jag med hjälp av Nikolajevas (1998) analysmodell över typiskt manliga och kvinnliga drag granskat fyra bilderböcker. Tidigare forskning som jag har använt mig av då jag fördjupat mig i mitt problemområde är genus i bilderboken och genus i förskolan. Vårt förhållningssätt gentemot barn påverkar flickor och pojkar till olika beteenden. Ofta tillåts pojkar att ta för sig medan flickor hänvisas att stå tillbaka. Av de böcker jag analyserat har det visat sig att män framställs mer genusstereotypt i förhållande till kvinnor, exempelvis med kläder.

Uppsatsen ämnar undersöka hur studenter inom IT-utbildningar uppfattar hur deras utbildning är, hur den påverkar deras kunskapsintag och val av yrkesposition. Vi har valt att utföra intervjuer med både systemvetare och datavetare för att se om det är någon skillnad beroende på hur teknisk deras utbildning är. Genom intervjuerna har vi analyserat studenternas mest förekommande ord och utifrån dem använder vi oss av Foucaults maktteori för att undersöka vilka maktrelationer som uppstår utifrån deras uttalanden. Maktrelationerna visar att studenterna upplever att utbildningens kursutbud samt lärarnas pedagogiska egenskaper har stort inflytande på deras kunskapsintag och skapar antingen positiva eller negativa åsikter. Även yrkesbranschen influerar studenternas känslor inför att börja arbeta.